Unga vuxnas inkomster rasade under coronaåret – samtidigt har studerandena blivit fattigare under 2010-talet

Många unga jobbar exempelvis inom restaurang-, turism- och evenemangsbranscherna som påverkats av coronarestriktionerna. Ju snabbare coronakrisen får ett slut, desto bättre kan samhället undvika att ungas karriärer tar permanent skada.

Coronakrisen har drabbat många arbetstagare, men färsk statistik visar att särskilt unga vuxnas inkomster tagit stryk: lönerna för under 25-åringar sjönk med 8 procent år 2020 jämfört med året innan. Jämförelsevis sjönk hela befolkningens sammanlagda bruttolöner med 0,4 procent i fjol.

Också 25–29-åringars löner sjönk mer än medeltalet; med 2,5 procent. Däremot ökade de genomsnittliga lönerna för 55-åringar, visar lönestatistik av forskningsgruppen Helsinki GSE.

Coronaepidemin har påverkat särskilt restaurang-, turism- och evenemangsbranscherna, där många unga jobbar exempelvis vid sidan av studierna.

- Det går fortfarande rätt dåligt för dessa branscher, och situationen verkar fortsätta åtminstone fram till sommaren, och fortsätter därigenom att påverka unga, kommenterar VTT-professorn Tomi Kyyrä till nyhetsbyrån STT.

Än så länge går det inte att säga hur långvarig effekt coronakrisen kommer att ha på ungas arbetskarriärer. Tidigare har Finlands Banks analys pekat på att arbetslöshet i ungdomen kan påverka inkomsterna hela livet ut.

Ändå finns goda chanser att ungas karriärer inte kommer att ta långvarig skada, eftersom det förutspås att ekonomin tar fart efter sommaren. Arbetsplatserna inom restauranger och evenemang samt servicebranscher kan återuppstå när ekonomin börjar återhämta sig.

Studerandena har blivit fattigare under 2010-talet

Överlag har inkomsterna bland unga minskat något under hela årtiondet: enligt Statistikcentralens färska siffror var andelen studerande med låga inkomster i början av 2010-talet 27,7 procent, medan den i slutet av decenniet var 30,3 procent.

Enligt Folkpensionsanstaltens statistik har antalet personer som lyft studielån ökat med ungefär 60 procent. Storleken på ett genomsnittligt studielån har också ökat med omkring 80 procent från år 2010 till år 2019.

Medan andelen låginkomsttagare bland hela befolkningen minskat från början av 2010-talet, har alltså den ekonomiska utsattheten bland studerande ökat något. Däremot hade det gått ekonomiskt uppåt för pensionärerna: bland dem var andelen med små inkomster 19,3 procent år 2010, medan den var 15,1 procent år 2019. Statistikcentralen förklarar detta med att de personer som pensionerats under 2010-talet har större arbetspensioner än tidigare generationer.

Under 2010-talet var företagarhushållens inkomster de som ökat mest under 2010-talet. Även om inkomsternas relativa ökning varit störst i studerandehushållen - 15 procent - är inkomstnivån bland studerandehushåll och arbetslösas hushåll fortfarande de lägsta i landet.

Sammanlagt har 12,3 procent av hushållen i Finland låga inkomster, 669 000 personer.

Källa: Statistikcentralen, STT