Nordiska utrikesministrar glada över USA:s retur i FN och i internationellt klimat- och hälsosamarbete

Norden välkomnar den amerikanska återkomsten till internationellt samarbete efter Joe Bidens tillträde som president. De nordiska utrikesministrarna har hållit möte under finländskt ordförandeskap. För ovanlighetens skull var coronafrågorna inte på dagordningen.

Finland har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet och det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet under år 2021.

De nordiska utrikesministrarna möts ungefär en gång i månaden. Fredagens utrikesministermöte var årets första och ordnades virtuellt på grund av coronavirusläget.

Ministrarna från de fem nordiska länderna ska mötas igen om en vecka, då tillsammans med Storbritanniens utrikesminister Dominic Raab.

"USA välkommet tillbaka"

Utrikesministrarna fokuserar vid sina möten på utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Men den senaste tiden har det varit mycket coronarelaterat, förklarade utrikesminister Pekka Haavisto på en presskonferens efter gårdagens möte.

Han ansåg det nordiska samarbetet mycket viktigt för Finland.

– Det är nyttigt och värdefullt att regelbundet diskutera gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiska frågor med de nära grannarna. Det är bra att vi också trots coronasituationen kan hålla tät kontakt, även om vi inte möts fysiskt, sa utrikesminister Haavisto.

Minister Haavisto betonar nu de transatlantiska relationerna, det vill säga kontakterna mellan USA och Europa. De är viktiga för alla nordiska länder.

Ministrarna konstaterade med tillfredsställelse att USA återvänder till klimatavtalet och hälsoorganisationen WHO och flera andra former av internationellt samarbete, sammanfattar Pekka Haavisto mötet.

FN och OSSE i nordiska händer

De nordiska länderna och utrikesministrarna har många poster i det internationella samarbetet just nu.

– Vi uppskattar ett nära nordiskt samarbete i Förenta Nationerna, sa Pekka Haavisto och påpekade att Norge för tillfället är medlem i FN:s säkerhetsråd. Därifrån kom en rapport om diskussionerna kring läget i Myanmar.

Sverige för ordet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. De övriga nordiska länderna stöder Sveriges ordförandeskap och prioriteringar. Därför diskuterades bland annat situationen gällande mänskliga rättigheter i Belarus, som betecknades som oroväckande.

"Ryskt och israeliskt vaccin inte politik"

Coronasituationen eller vaccinoron debatterades inte vid årets första nordiska utrikesministermöte.

När coronasituationen var ny förekom mycket åsiktsutbyte om pandemin och begränsningsåtgärderna, enligt Haavisto. Nu känner ministrarna varandras coronaläge och begränsningarna ganska bra, säger han.

Konkreta coronafrågor kommer upp i andra nordiska ministerråd.
Därför debatterade utrikesministrarna inte de aktuella vaccinprojekten med Ryssland och Israel, enligt utrikesminister Pekka Haavisto.

Just nu är det nordiska coronasamarbetet mest aktuellt bland hälso- och sjukvårdsministrarna och i EU. Det är den europeiska medicinagenturen EMA som sköter processen för att godkänna det ryska Sputnik-vaccinet och andra nya vaccintyper.

Därför är det för tidigt att reagera på detta, sa Haavisto. Han ansåg liksom statsminister Marin på fredagen att vaccinfrågorna inte ska ses som politiska frågor. Därför inverkar den ryska behandlingen av oppositionspolitikern Alexej Navalnyj inte på ett eventuellt vaccinsamarbete.

Afrikansk vaccinnöd

Det är mycket viktigt både i Europa och globalt att ha olika alternativ. Haavisto hänvisade till diskussioner med sin kollega i Sydafrika. I Afrika har bara fyra av de 54 länderna en vaccineringsplan.

Femtio länder i Afrika är alltså fortfarande utan vaccin mot coronaviruset. Det ger enligt Haavisto en bild av den mycket dåliga situationen, med hård konkurrens i olika delar av världen.

När vi har fler alternativ så får man också en mer effektiv vaccinsituation i världen, säger Haavisto.

– De nya mutationerna ger nya problem i en komplex situation, tillägger Haavisto. Därför sitter Sydafrika med en donation på 300 000 vaccindoser som inte längre hjälper mot den nationella virusvarianten. Det har man nu donerat vidare till länder där vaccinet passar bättre.

Dessutom finns det vacciner från både Kina, Ryssland och Indien på den internationella marknaden. Men på den afrikanska kontinenten är det fortfarande svårt att få igång vaccinationerna.

Bristande vaccinsolidaritet

Tillsvidare har den internationella vaccinsolidariteten knappt kommit igång. De rika länderna konkurrerar om vaccin som finns i begränsade mängder.

Nu har många länder skapat kontakter till Israel och andra som har kommit längre. Det är ett uttryck för den frustration och nöd man upplever när det egna vaccinationsprogrammet går framåt så långsamt, säger Pekka Haavisto. EU har också väldigt lite hjälp att ge.