Hoppa till huvudinnehåll

Åboland

Hur påverkar coronaläget valdeltagandet i kommunalvalet? "Ett svårt coronaläge kan drabba särskilt de äldre väljarna"

Från 2021
Uppdaterad 09.03.2021 09:05.
En hand som håller i en penna och är i beråd att fylla i en valsedel.
Bildtext Hur stort blir intresset för kommunalvalet i år?
Bild: Yle/Tove Virta

Coronaläget påverkar valdeltagandet i kommunalvalet

2:31

Ett bättre coronaläge i juni kan locka fler väljare till valurnorna under kommunalvalet. Samtidigt är det väldigt svårt att sia om hur stort valdeltagandet blir under den pågående coronapandemin. Det säger Lauri Rapeli, forskningschef vid Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi.

I lördags kom beskedet att valet skjuts upp från april till mitten av juni, eftersom coronaläget förväntas vara lugnare då jämfört med det ursprungliga datumet i april. 

Ett svårt coronaläge under valdagen kan påverka en del väljare, säger Rapeli. 

- Det här gäller speciellt de människor, som känner sig sårbara. De drabbar alla åldersgrupper men kanske speciellt de äldre, säger Rapeli. 

Lauri Rapeli
Bildtext Forskningschef Lauri Rapeli.
Bild: Yle/Maria Wasström

Om coronaläget är bättre i juni, så blir valdeltagandet alltså troligen högre än vad det skulle ha blivit i april.  Samtidigt är det för tidigt att förutspå hur coronaläget påverkar valdeltagandet. 

- Vi har inte haft liknande situationer i Finland tidigare, konstaterar Rapeli.  

Hur locka fler väljare till valurnorna?

Kommunalvalet brukar vara det val, som lockar färre väljare till valurnorna jämfört med andra val. I kommunalvalet år 2017 landade valdeltagandet på 58,8 procent i Finland. 

I Åbo var valdeltagandet 59,1 procent. Vad innebär det för valets legitimitet, om valdeltagandet är lågt på grund av coronaläget? Enligt Rapeli finns det ingen egentlig gräns för den demokratiska legitimiteten gällande valdeltagandet.

- Vi kan ha ett problem med legitimiteten om vissa grupperingar känner att de inte har en möjlighet att rösta på grund av coronaläget. Alla ska ha samma möjlighet att rösta och påverka i val. Sedan har man förstås all rätt att låta bli att rösta. Men alla ska ha samma chans, säger Rapeli. 

Lågt valdeltagande i vissa stadsdelar

Valdeltagandet varierar också stort mellan olika stadsdelar i Åbo. I Kråkkärret och Perno röstade inte ens hälften av områdets invånare i kommunalvalet 2017. Enligt Rapeli behövs det en öppen debatt om vad vi kunde göra för att inkludera de här invånarna i beslutsfattandet. 

- Det finns också andra sätt att påverka än att rösta i val. Det finns olika sätt att engagera människor och det behövs en bredare debatt om det här än bara den om själva valdeltagandet, säger Rapeli. 

Enligt Rapeli finns det inga enkla svar på hur vi kunde öka valdeltagandet. Exempelvis kan en väljare passiveras, om hen inte hittar en kandidat som representerar en själv. 

Dessutom skulle det vara viktigt att granska hur man talar om samhällelig påverkan i skolorna. Skolan är viktig, eftersom det är det där samhället når alla medborgare. Den möjligheten finns inte sedan då personen gått ut grundskolan. 

- Jag tror att det delvis brister där och att vi inte skapar en uppfattning om att det lönar sig att rösta. Jag ser det som en nyckelfråga, hur vi lär ut samhällslära och liknande ämnen i skolan.

Diskussion om artikeln