"Om det inte duger kan du flytta härifrån" – finskspråkiga Vöråbor vill bli hörda

De finskspråkiga Vöråborna Sanna Kåla, Sirpa Kallio och Jaakko Kallio upplever att de inte klarar sig som enspråkigt finska i Vörå - de borde vara helt och hållet tvåspråkiga. Den kommunala servicen har de inte mycket att klaga på, men de upplever att de inte blir hörda som minoritet.

Enligt den senaste upplagan av Språkbarometern upplever finskspråkiga i minoritet att språkklimatet är sämre än vad svenskspråkiga gör när de är i minoritet. Enligt forskare Marina Lindell kan resultatet i Språkbarometern delvis bero på att finlandssvenskar är vana att vara i minoritet.

Vörå är en tvåspråkig kommun med finskspråkig minoritet. Drygt 12 procent av Vörås befolkning har finska som modersmål.

Det är ett par minusgrader, grå himmel och lätt snöfall med en tidvis bitande vind. Vi befinner oss på en öde skolgård, eftersom det vid tiden för intervjun är sportlov. Skolgården finns i Pettersbacka i östra Vörå, tjugo kilometer från Vörå centrum och tio kilometer från centrum av Ylihärmä.

Sirpa Kallio, Sanna Kåla och Jaakko Kallio är alla tre finskspråkiga Vöråbor men med olika bakgrund.

Jaakko Kallio är född i Pettersbacka i Vörå, familjen består av fru och två barn. Inga av hans jämnåriga skolkamrater bor kvar, om det inte var för jordbruket och marken skulle också han ha flyttat bort.

Sirpa Kallio flyttade till Pettersbacka från Vasa för kärlekens skull för femton år sedan. Dock inte för Jaakkos skull utan för hans kusins skull, därför har de samma efternamn. Till familjen hör man och tre barn.

Sanna Kåla flyttade med sina tre barn från Karleby till Vörå för kärlekens skull för 3,5 år sedan. Efter flytten har hon blivit fyrabarnsmor. Hon och familjen bor i Rejpelt.

Svenska är en sak – dialekt en annan

Alla tre har de någon gång under sina liv i Vörå fått höra "Om det inte duger kan du flytta härifrån", av andra Vöråbor, inte av kommunen.

Men för Jaakko som är jordbrukare i tredje generationen i Pettersbacka är det svårt att ta med sig marken och flytta.

- Finskspråkiga har inte trivts bra här, säger Jaakko Kallio.

Den kommunala servicen tycks de alla tre vara nöjda med.

- Tjänstemännen har alltid försökt prata finska och det är betydligt bättre än hur det var för tio år sedan, säger Sirpa Kallio som också berömmer Vörå kommun för att informera på både svenska och finska på sociala medier.

Det är på fritiden som Sirpa ser större utmaningar. Hon menar att hon borde vara helt och hållet tvåspråkig för att kunna delta i någon typ av föreningsverksamhet i Vörå. Det har gjort att hon i stället åker till Ylihärmä.

Att förstå svenska har Sirpa inga problem med, men när det kommer till dialekten som pratas i Vörå är det värre.

- Jag kan förstå något ord här och där, men emellanåt faller jag av kärran och fattar ingenting, säger Sirpa Kallio.

Chockad över hur frågan om Pettersbacka skola sköttes

Vi befinner oss alltså på gården vid Pettersbacka skola. 2,5-åriga Matilda sitter nöjt i en gunga medan mamma Sanna Kåla ger fart.

I början av februari beslöt Vörå kommunstyrelse att ge finska Pettersbacka skola ett nådeår och överföra behandlingen av nedläggningen av skolan till nästa mandatperiod. Till beslutet bokfördes också att man ska utreda möjligheterna att bygga en ny finsk skola i Vörå centrum.

Beslutet i kommunstyrelsen gick emot det som fattats av nämnden för utbildning och småbarnspedagogik bara några veckor innan. Enligt nämndbeslutet skulle Pettersbacka skola läggas ner på grund av för få elever och eleverna anvisas skolplats genom köptjänst i grannkommunen. Något som åtminstone Jaakko Kallio hade föredragit.

- Jag tycker att det hade varit bättre. Det finns fler klasskamrater i Ylihärmä, säger han.

Sanna Kåla trivs bra i Rejpelt. Det är lugnt och fridfullt – bara allt skulle fungera för barnen skulle det vara bra. Tvisten om Pettersbacka skolas framtid blev för mycket för henne.

- Hur säger jag det här snällt? Det var en rejäl chock hur allt sköttes. Jag är ganska utanför annars och har inte kontakt med någon annan här i Vörå, men Pettersbacka skola var en av orsakerna till att vi vågade flytta hit, säger Sanna Kåla.

Vill bli hörda

Så här inför kommunalvalet önskar de bli hörda. De önskar också mer mångsidighet i fullmäktige, men Jaako Kallio säger att de är för få finskspråkiga i kommunen för att få fler platser i fullmäktige.

- Det är en så pass svenskspråkig kommun, de finskspråkiga räcker inte till för att kunna ha något att säga till om. Vi skulle behöva vara fler finskspråkiga.

Varken Jakko, Sirpa eller Sanna har planer på att ställa upp i kommunalvalet.

Skulle du rekommendera Vörå kommun som hemort åt en finskspråkig person?

- Helt ärligt nej. Om inte du förstås är helt och hållet tvåspråkig, för det finns fina platser här och goda möjligheter till motion, säger Sirpa Kallio.

Tf kommundirektör: Kom med och ge förslag så diskuterar vi

På Vörå kommun är tf kommundirektör Tom Holtti noga med att poängtera att man inte gör skillnad på svenskspråkiga och finskspråkiga i Vörå. Alla behandlas lika.

Holtti upplever att Vörå kommun redan i dag gör mycket som en tvåspråkig kommun, även om man alltid kan göra mer. Han uppmanar till att komma med i politiken om man känner att man inte blir hörd.

- Många gånger sker beslutsfattande i våra organ, och där handlar det också om att ställa upp i valen och komma med i de organ som beslutar, säger Holtti.

Han vidhåller att det är få av dagens förtroendevalda som är helt och hållet finskspråkiga, de flesta är tvåspråkiga och använder svenska på möten. Men det finns beredskap att ta in tolk vid behov.

Tom Holtti vågar inte säga om det är så att det finns en språkmur i Vörå. Han beklagar att det finns invånare som fått höra "om det inte duger kan du flytta härifrån".

- Det är synd att det finns sådana attityder i samhället. Man ska inte se språket som en begränsande faktor. Nog kan man göra sig något sånär förstådd, om inte det är juridisk text man ska läsa eller liknande, men i en vardagsdiskussion måste det gå.

Det privata föreningslivet säger han att kommunen inte rår på, men han hoppas att det är öppet på två språk. Det kommunen rår på vad gäller fritidsverksamhet är de kommunala idrottsanläggningarna, biblioteken och Medborgarinstitutet. Där tycker han att det fungerar bra på båda språken.

- Att det går ett i ett kan jag inte säga, utan det handlar också om efterfrågan och vad som används. Där gäller det också för minoriteter att fråga efter och efterlysa.

Tom Holtti poängterar vikten av kommunikation för att språkmurar inte ska uppstå.

- Det är ingen vits att sitta tyst och vara missnöjd. För man fram sakligt vad man önskar, så diskuterar man och ser om man kan lösa saken. Frågar man inte efter något kan det vara i god tro från andra sidan också att man sköter det bra. Det är viktigt att man håller igång kommunikationen och den ska ske båda vägarna.