Trots pandemin: Få lösningar och höga krav på studerande

Studerande har jobbat på distans till och från under ett års tid. Det tär på både den psykiska och fysiska hälsan och studerande blir omotiverade och tycker att det är jobbigt att inte kunna få närundervisning.

Studerande mår piss - så löser de coronadeppen

25:57

Rapport efter rapport visar att unga mår allt sämre.

När vi frågade @ylex3mnyheters följare på Instagram så svarade 95 procent att det är hemskt, jobbigt och inte alls motiverande att studera i coronatider.

Vissa gulisar ångrar till och med att de började studera i höstas.

Jobbigt då man har missat allt under gulisåret och bara sitter hemma hela tiden i sin etta.

Ylex3mnyheters följare på Instagram.

De studerande undrar också varför regeringen och Finland inte satsar på de unga generationerna och i fall regeringen funderar på deras mentala hälsa.

Tar regeringen alls i beaktande studerandes psykiska välmående?

Ylex3mnyheters följare på Instagram.

Kraven på studerande är samma

Trots att situationen för studerande ser så pass annorlunda ut än vanligt så är kraven på elever och studerande likadana som innan coronapandemin.

Studerande måste lära sig lika mycket också på distans och lärandemålen har inte förändrats. Lärarna har däremot möjlighet att differentiera innehållet inom ramen för läroplanen, menar Inger Damlin som är ordförande för Finlands svenska lärarförbund.

- Lärare behöver inte vara stenhårda med att kräva det ena och det andra utan de kan istället vara mer mångsidiga i undervisningen. Prov kan varieras med till exempel inlämningsuppgifter och lärarna kan också variera innehållet i uppgifterna, säger Inger Damlin.

I teorin betyder differentieringen att olika elever kan få olika uppgifter, men det fungerar inte riktigt i praktiken med stora undervisningsgrupper.

- Kraven pressar ungdomar och lärarna får försöka göra vad de kan, säger Damlin.

Damlin säger att det borde finnas flera lärare för att det ska bli lättare för studerande och att det också är något som eftersträvas.

- Tempot i skolan kunde också dras ner. Många studerande på andra stadiet vittnar om stress och prestationsångest.

För att må lite bättre just nu

Många av lösningarna som regeringen och andra presenterar hjälper på sikt, men en studerande som i stunden känner sig omotiverad och hjälplös behöver någonting annat.

Studerande har därför försökt förändra situationen själva.

På internet finns olika typer av “Study with me”-videor, alltså “studera med mig”. De går ut på att en person som själv studerar, filmar sig själv och publicerar videon så att andra kan titta på den. Det kan vara frågan om en livestream eller en video som laddas upp i efterhand.

Då kan du som studerar sitta och ha på videon i bakgrunden samtidigt som du själv studerar, vilket för många gör att de känner sig mer motiverade och mindre ensamma.

Jamie som driver en youtube-kanal med flera hundratusen följare tycker att det bästa med att göra den här typen av videor är att det hjälper folk att fokusera.

- Det är ungefär som att studera i ett café eller på ett bibliotek. Att studera länge kan vara väldigt ensamt, men det är också svårt att hitta den perfekta studiepartnern som kan motivera dig och hålla dig sällskap, men som inte är distraherande, säger Jamie.

Viktigt att studerande får stöd

En annan grej som du kan ha hjälp av är kamratstöd. Vid Åbo handelshögskola har projektet “Terve mieli” nu fått ett stöd av Undervisnings- och kulturministeriet på över 100 000 euro för att utveckla kamratstödet och kunna fungera på flera olika fakulteter.

Kamratstödet är tänkt som ett sätt för studerande att lättare kunna prata om sitt psykiska mående.

Du kan också söka dig till chatt- och stödtjänster på nätet där du kan få prata med professionella psykologer eller frivilliga.

Jessica Lerche som är utvecklingschef vid Luckan säger att det ändå kan vara problematiskt på finlandssvenskt håll då det på finskt håll ofta finns mera resurser och därför mera möjligheter till stöd.

- Mycket av det här finansieras av den offentliga sektorn på finskt håll, men på finlandssvenskt håll sköts det ofta av tredje sektorn och privat finansiering. Så finansieringsstrukturen är inte alltid jämlik.

Lerche säger att det bästa skulle vara att kunna erbjuda stöd dygnet runt också på svenska.

- Stödet måste finnas och vara lättillgängligt. De som mår dåligt mår ofta dåligt dygnet runt. Det kan till och med vara värre senare och på nätterna. Drömmen vore att kunna ha öppet 24/7 med samtals- och chattstöd i de här pandemitiderna.

För unga är det enligt Lerche speciellt tungt att inte kunna upprätthålla sociala kontakter.

- Jag vet alla gör så gott de kan, men ju snabbare restriktionerna skulle lättas desto bättre. Vi har sett att ju mera restriktionerna stramas åt, desto fler unga mår dåligt och tar kontakt.