Forskare: "Behandla finskspråkiga i minoritet på samma sätt som du själv vill bli behandlad"

Finskspråkiga i Vörå vill bli hörda, finskspråkiga i Jakobstad vill bli hörda och finskspråkiga i Korsholm vill bli hörda. Yle Österbotten har flera gånger rapporterat om den finskspråkiga minoritetens missnöje och den tycks inte ändras. Enligt Språkbarometern 2020 har inte mycket ändrats jämfört med samma undersökning 2016.

För några veckor sedan publicerades rapporten för Språkbarometern 2020 på Statsrådets webbplats. Forskare Marina Lindell, på Åbo Akademi i Vasa, berättar att barometern bland annat visar att finskspråkiga i minoritet upplever att språkklimatet i hemkommunen är sämre än vad svenskspråkiga gör.

Men det är inga stora skillnader om man jämför Språkbarometern 2020 med 2016. Det är den svenskspråkiga minoriteten som upplever den största försämringen i språkklimatet.

Samtidigt uppger finskspråkiga i minoritet att de tycker att det är svårt att ta sig in i den finlandssvenska gemenskapen, både i samhället och på arbetsplatser.

- Det handlar förstås väldigt mycket om språk, men också om attityder och hur man förhåller sig till varandra, säger Lindell.

Lindell resonerar att minoritetsidentiteten hos finlandssvenskar är så stark att den kan göra att man lite sluter sig.

- Jag tror inte att vi som svenskspråkiga gör det medvetet, att vi exkluderar eller stänger ute, utan vi tänker inte på att vi gör det.

Samma känsla av att det är svårt att ta sig in i en gemenskap gäller också om en svenskspråkig flyttar till en ort där finskan är i majoritet.

Marina Lindell påpekar att minoritetssituationen är ny för finskspråkiga som flyttar till ort med svenskspråkig majoritet, eftersom de på nationell nivå är i majoritet.

Behandla minoriteter som vi själva vill bli behandlade som minoritet

Marina Lindell påpekar att finlandssvenskar har en annan förståelse för hur det är att vara i minoritet och de förväntar sig kanske inte alltid att allt ska fungera så bra på svenska. Hon säger att Språkbarometern visar att finskspråkiga väldigt ofta begär service på sitt modersmål – mycket oftare än vad svenskspråkiga gör.

Språkbarometern 2020 visar också att finskspråkiga i minoritet är missnöjda med service på finska, att det inte finns service på finska inom social- och hälsovård.

- Egentligen är det ganska samma saker som svenskspråkiga är missnöjda med när de lever som minoritet. Så egentligen behöver vi bara tänka på hur vi själva skulle vilja bli bemötta i en finskspråkig kommun och så försöker vi göra så, säger Lindell.

Majoriteten har stort ansvar för demokratin

De finskspråkiga Vöråborna Sanna Kåla, Sirpa Kallio och Jaakko Kallio önskar att de ska bli mer hörda och de skulle gärna se mer mångsidighet i fullmäktige. De säger att det är svårt att få in fler finskspråkiga i fullmäktige i Vörå när de finskspråkiga utgör så liten andel av befolkningen.

Situationen i Vörå är på inget sätt unik. Och språkfrågan riskerar bli mycket mer, till exempel en fråga om demokrati, säger Marina Lindell.

Lindell är av åsikten att för att få en bättre demokrati behöver man mer diskussion, och diskussion kan man aldrig ha för mycket av.

- I sådana fall har majoritetsgruppen ett extra stort ansvar för att ta minoritetsgrupper i beaktande. Det här gäller inte bara i kommuner, det gäller på alla nivåer.

Lindell förklarar att en minoritet är väldigt beroende av majoritetsbefolkningens välvilja och attityder.

- Är SFP då det enda partiet i kommunen så har man ett stort ansvar att se till att minoritetens behov tillfredsställs, att man inkluderar dem och ser till att de har det bra.