EU-avtal med Kina kan stjälpas av EU-parlamentet: “När det gäller tvångsarbete är vi som från två olika planeter”

Europaparlamentet hotar fälla ett avtal som EU-kommissionen förhandlat om i 7 år med Kina. Investeringsavtalet är viktigt för finländskt näringsliv eftersom det skulle ge större säkerhet och marknadstillgång för finländska företag.

Finländska investeringar i Kina uppgick till 11 miljarder euro år 2019 och mellan 350 och 400 finländska företag är aktiva i landet. Kinas betydelse kommer också att växa i framtiden. En orsak är corona-viruset. Nu ser nämligen Kinas ekonomi ut att växa, samtidigt som USA tagit en hårdare ekonomisk smäll.

Avtalet viktigt för finländskt näringsliv

Hanna Laurén på Finlands Näringsliv EK säger att avtalet är viktigt för finländska företag.

- Avtalet, som inte är ett handelsavtal utan uttryckligen är ett investeringsavtal, ger bättre rättsligt skydd åt våra företag som är verksamma där. Det garanterar också bättre marknadstillträde och är därför viktigt för mellanstora och små företag.

Avtalet är ändå långt ifrån mållinjen eftersom Europaparlamentet aktiverat sig i frågan. Många politiker vill sätta käppar i hjulen till exempel för att avtalet inte garanterar att Kina slutar utnyttja tvångsarbete.

Hautala kritisk: "Lika med tomt prat för Kinas del"

Heidi Hautala (Gröna) som är en av Europaparlamentets vicetalmän hör till dem som förhåller sig skeptiskt till avtalet.

- Kommissionen är väldigt stolt över att de fått in klausuler om att Kina ska ratificera ILO avtal mot tvångsarbete, men de här formuleringarna ser mest ut att vara lika med tomt prat för Kinas del i det här skedet.

Avtalet är inte offentligt i sin helhet, vilket ökat på kritiken. Till exempel har talespersoner för Europaparlamentets två största grupper till vänstar och höger krävt mer öppenhet från kommissionens sida.

Kritikerna hävdar att det finns för stora möjligheter för Kina att kringgå klausulerna om mänskliga rättigheter i avtalet eftersom i avtalet står att Kina på “eget initiativ” ska arbeta för en ratificering av det relevanta ILO-avtalen. Formuleringen anses av kritikerna vara för svag.

- När det gäller tvångsarbete är vi som på olika planeter. Kina medger inte ens att det existerar, säger Hautala.

Kinaexperten Mikael Mattlin: "Avtalets betydelse mer politisk än ekonomisk"

Mikael Mattlin som är professor vid Åbo Universitet menar att avtalets ekonomiska tyngd inte ska överdrivas.

- Det ska göra det lättare för EU-företag att verka i Kina. Mer betydelse har det diplomatiskt, eftersom man kan tolkat det som en markering från EU:s sida att man vill agera mer självständigt i förhållande till USA.

Avtalet berör speciellt bilindustrin, privat hälsovård, finansbranschen, telekommunikation, transport- och byggbranschen samt digital service. Kritikerna säger att avtalet främst gynnar stora bolag. Tyskland med sin stora bilindustri har alltså en uppenbar ko i diket.

- Ja det var många som noterade Tysklands förbundskansler Merkels och Frankrikes president Macrons aktivitet i förhandlingarna. Företagen som det mest gynnar är franska och tyska storföretag, säger Mattlin.

När det kommer till mänskliga rättigheter säger Mattlin att det är naivt att tro att avtalet skulle gynna dem särdeles mycket.

- Snarare tror jag det blir tvister som grundar sig i att Kina och EU kommer att ha olika uppfattningar om vad formuleringarna egentligen innebär.

Inte bara tyska bilindustrins om gynnas, hävdar EK

Hanna Laurén på Finlands Näringsliv EK säger att det är viktigt att mänskliga rättigheter diskuteras i sammanhanget och att det är bra att de nämns i avtalet, men hon tror inte ett investeringsavtal är rätt instrument för att lösa dylika problem. För det måste andra avtal ingås.

Hon menar också att det inte enbart är tyska storföretag som gynnas, utan att alla som har en närvaro i Kina. Som exempel nämner hon finländska företag som verkar inom digitaliseringen.

När det kommer till debatten om mänskliga rättigheter säger Heidi Hautala, att det skett en stor förändring under de sju år som avtalet förhandlades fram. Nu får människorättsaspekten mer utrymme i debatten.

Själv ser hon också en poäng i att man med handelssamarbete kan lindra stormaktspolitiska spänningar som blivit mer akuta.

Däremot tror hon inte att investeringsavtalet i sig betyder att europeiska företag nödvändigtvis gynnas så entydigt. Det har att att göra med att Kina fortfarande snedvrider konkurrensen till sin fördel genom statlig inblandning.

När det kommer till hur mänskliga rättigheter kunde förstärkas genom handel, ser Hautala, som också är medlem av parlamentets handelsutskott, vissa möjligheter på horisonten.

- En möjlighet är att förutsätta ett ansvar av europeiska företag som är verksamma i Kina, säger Heidi Hautala. Det vill säga att företag skulle tvingas rensa bort till exempel tvångsarbete från sin verksamhet och sina produktionskedjor.

Det faller inom ramen för sådana åtgärder som EU själv ensidigt kan ta till. Vid sidan av att Kina förpliktigar sig till att ratificera ILO-fördragen borde lagstifning om företagsansvar stiftas.