Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Stora ekonomiska morötter ska locka fler till landsbygden – påslag på lönen och avdrag på lånet kan bli verklighet

Från 2021
Staten vill locka allt fler till glesbygden med rejäla ekonomiska morötter - Spela upp på Arenan

Under coronapandemin har det blivit allt populärare att bo eller jobba på landet.

Nu kommer en parlamentarisk arbetsgrupp dessutom med konkreta förslag för att öka livskraften i glesbygden.

I framtiden kan man få extra klirr i kassan eller avdragna studieskulder om man väljer att flytta till glesbygden.

Andreas Wiik bär ut ved till värmepannan medan femåriga dottern Malva kryper in i sin koja uppe i ett träd.

Pappan Andreas har bott i glesbygden, närmare bestämt i Andersby i Lovisa, i 25 år. Han växte upp i staden Lovisa men trivs numera bäst ute på landet.

- Det är egentligen min mormors barndomshem vi bor i. Jag trivs jättebra här, säger Andreas Wiik.

Malva Wiik
Bildtext Malva Wiik har levt hela sitt liv på landet. Endast fem procent av finländarna bor i glesbygden, trots att nästan 70 procent av Finlands areal är glesbygd.
Bild: Berislav Jurišić / Yle

Dottern Malva har levt hela sitt liv i byn. Hon och de två äldre syskonen bor växelvis hos sina föräldrar.

Mamman Ewa-Maria Wiik som kommer från glesbygden i Närpes valde att stanna kvar i byn efter att hon separerade från Andreas.

- Barnen kan enkelt ta sig till kompisar här, har en större frihet och tillgång till naturen. Inte har jag tänkt ge upp livet här ute, säger hon och blickar ut över åkrarna.

Ewa-Maria Wiik
Bildtext Ewa-Maria Wiik har valt att stanna kvar i Andersby, en av fyra byar i Lovisa som samarbetar tätt.
Bild: Berislav Jurišić / Yle

Det är ändå inte många som väljer att bo som Wiiks i dagens Finland. Trots att närmare 70 procent av arealen i vårt land är glesbygd, bor bara fem procent av finländarna där. Nu vill staten ha en ändring på det.

Lägre skatter, extra lön

En arbetsgrupp över partigränserna har funderat på olika sätt att locka flera att flytta till glesbygden.

Arbetet började redan under den förra regeringsperioden och har nu tagit ett steg vidare i den nya parlamentariska arbetsgruppen.

Gruppen har konkreta förslag att presentera, förslag som nu dessutom har chanser att förverkligas eftersom de fått grönt ljus av grundlagsexperter.

Det handlar om fyra konkreta förslag.

  • Skattelättnader på lön för dem som flyttar till glesbygden efter ett arbete.
  • Möjligheter att dra av studielånet för ett värde på 2600 euro per år. Räntorna ingår inte i avdraget men till andra delar försvinner skulden i sin helhet ifall man bor kvar tillräckligt länge.
  • Slopad arbetsgivaravgiften för nya företag i glesbygden.
  • Tillägg i lönen för statliga och kommunala tjänstemän som arbetar i glesbygden.

Sandra Bergqvist som är SFP:s representant i arbetsgruppen är nöjd med listan.

- Där finns lite för var och en och därför är det en bra palett, säger hon.

Hon tror att förslagen dessutom nu har vind i seglen efter att olika former av distansarbete fått synlighet under pandemin.

En kvinna i långt ljust hår poserar framför riksdagshuset.
Bildtext Sandra Bergqvist är SFP:s representant för den parlamentariska arbetsgruppen som vill öka livskraften och välbefinnandet i glesbygden
Bild: Folktinget/Niklas Gerkman

Modellen för eftergifter av studielånet kommer från Norge.

- Det kunde vara en fin morot för unga. Flyttar de ut till glesbygden kan de kompenseras genom att få hjälp med studielånet, säger Bergqvist.

I och med att arbetsgruppens förslag nyligen också fick stöd från författningsexperten Tuomas Ojanen, kan man nu gå vidare med dem. Det kan handla om allt mellan mindre, regionala försök till ändrade lagar i framtiden.

Alla morötter välkomna

I Andersby kastar Andreas Wiik in den sista veden i värmepannan och dammet yr i vårsolen. Han välkomnar förslagen som glesbygdsarbetsgruppen kommer med.

- Jag är ju själv företagare, nog behövs det stöd i början. En nackdel med att bo på landet är ju att man har en längre körsträcka vart man än ska, säger Wiik.

Han tror att ny teknik, så som robotbussar och -taxibilar kan vara till stor hjälp när det gäller framtida tillgång till service i glesbygden.

Ett egnahemshus i glesbygd (Andersby)
Bildtext Anders Wiik tror att allt fler unga skulle lockas att bo som han, ifall de ekonomiska morötterna skulle bli verklighet. Han bor i sin mormors gamla hus i Andersby i Lovisa.
Bild: Berislav Jurišić / Yle

Ewa-Maria Wiik har tröttnat på de ständiga hoten om nedläggning av byskolor och annan service som familjen fått stå ut med under årens lopp.

Hon önskar att beslutsfattarna i staden Lovisa skulle se glesbygden som en tillgång.

Hon tycker ändå att hela landets beslutsfattare nu visar ett gott exempel i och med de konkreta planerna på att öka livskraften i glesbygden.

- Det är ju det vi behöver! Jag tror att hela landet mår bra av att ha folk i glesbygden. Det behöver vara en jämn fördelning, säger Ewa-Maria Wiik.