Arbetet med att förkorta köerna till tandvården försvåras av rädsla: "Vissa patienter vågar inte komma om inte personalen har vaccinerats"

Köerna till tandvården har ökat under coronapandemin. När man nu försöker ta itu med köerna har det visat sig att många inte vågar komma av rädsla för corona.

På Finlands Tandläkarförbund uppger man att man har försökt skynda på vaccineringen av anställda inom tandvården. Men det gör också alla andra branschorganisationer.

Det finns regionala skillnader. Det som försvårar kortandet av köerna är inbesparingar i kommunerna, utmattade anställda, karantäner men också en rädsla för att personalen inte har fått vaccin.

- Vid tidsbokningen är det rätt många som frågar om personalen är vaccinerad. Många avbokar tiden om det är så att vaccineringen inte är avklarad ännu. Det här har helt klart skrämt bort patienter, säger ledande tandläkare Martti Lilja på vårdsamkommunen Soite i Mellersta Österbotten.

Verksamhetsledare Henna Virtomaa på Finlands Tandläkarförbund förstår oron. Även om säkerheten har stärkts på mottagningarna i och med coronapandemin.

Enligt Virtomaa har förbundet gjort en hel del för att flytta fram munhälsovårdspersonalen i vaccinationskön, men det har inte lyckats.

Virtomaa säger att det delvis beror på att representanter för så många yrken försöker få en bättre plats i kön. Dessutom finns det fortfarande väldigt lite vaccin.

– Jag förundras fortfarande över varför personalen inom munhälsovården inte prioriteras i beslut om vaccineringen, fast deras arbete berör både spott och blod. Det bottnar i en avsaknad av uppskattning. De som bestämmer om sakerna känner inte till arbetsbilden, säger Soites ledande tandläkare Martti Lilja.

För tillfället utför 59 procent av landets tandläkare arbete i spridningsområden.

THL: Bred enighet om att flytta fram tandvårdspersonal i vaccinationskön

Enligt Finlands nationella vaccineringsstrategi är det främsta målet att undvika dödsfall orsakade av corona och att upprätthålla kapaciteten för kritisk vård.

På grund av detta och den knappa tillgången på vacciner har man i vaccineringsordningen prioriterat de som löper störst risk ifall de insjuknar i corona.

Den första gruppen som vaccinerats har inkluderat intensivvårdspersonal och de som tar hand om coronapatienter på sjukhusavdelningar.

Situationen och risken är man väl införstådda med, och om det fanns mera vaccin skulle det inte behövas så strikt prioritering

― Ulla Harjunmaa

Enligt dessa kriterier har skälen för att placera all personal inom munhälsovården högst upp i vaccinationsordningen inte beaktats i den nationella vaccinationsarbetsgruppen.

Det säger sakkunnigtandläkare Ulla Harjunmaa på Institutet för hälsa och välfärd, THL.

Enligt Harjunmaa finns det ändå en bred enighet om att frågan ska påskyndas, eftersom det inte råder någon tvekan om att det finns en risk inom detta område.

- I behandlingssituationen genereras aerosoler och man är nära oskyddade luftvägar. Situationen och risken är man väl införstådda med, och om det fanns mera vaccin skulle det inte behövas så strikt prioritering, säger Harjunmaa.

Den nationella vaccinationsexpertgruppen (KRAR) diskuterar regelbundet revideringar av vaccinationsschemat.

Harjunmaa tror att nästa gång ordningen på vaccination av vårdpersonal övervägs kommer situationen för personal för munhälsovård också att föras
fram.

I gruppen ingår det dock inte företrädare för branschen, vilket tandläkarföreningen tycker är felaktigt.

Tungt skydd tröttar

Henna Virtomaa, verksamhetsledare för Finlands Tandläkarförbund, påminner om att även om det inte har förekommit några infektioner i arbetssituationer, är de som jobbar inte på något sätt skyddade mot coronaviruset.

Viruset har till exempel spridit sig i arbetsgemenskaper.

- Var tionde har satts i karantän. Det är en stor andel, och det påverkar jobbet att korta köerna, säger Virtomaa.

Situationen har hjälpts upp av det faktum att nya försiktighetsåtgärder har lagts till den redan goda nivån på hygien. Å andra sidan betyder det en mera tidsödande behandling.

Besöken blir längre och man hinner sköta färre patienter, säger Ulla Harjunmaa på THL.

FFP-skydden som infördes på grund av de nya virusvarianterna gör också jobbet tyngre. Enligt Virtomaa är personalen trött eftersom tungt skydd är utmattande.

Regional skillnad i vaccinationerna

Vaccination skulle ändå inte lindra situationen, eftersom de som för närvarande vaccineras måste följa samma försiktighetsåtgärder som icke-vaccinerade.

Det finns inte ännu tillräckligt med information om huruvida vaccinet helt skyddar mot infektion eller endast mot
symtomatisk sjukdom.

- Om du inte är skyddad kan du fortfarande bli smittad och omedvetet föra smittan vidare. Vaccination löser alltså inte detta problem åtminstone inte i detta skede, säger Ulla
Harjunmaa på THL.

Direktiven kommer att uppdateras när mer tillförlitlig information blir tillgänglig.

I vissa områden har tandläkare redan vaccinerats och i Essote-området i Södra Savolax har
till exempel all personal inom munhälsovården fått vaccinet, enligt Virtamaa.

- Det är en väldigt varierande praxis, och det ger också utmaningar. Det kommer att finnas situationer med ojämlika behandlingar, säger Virtomaa.

Enligt Ulla Harjunmaa hanterar många munhygienister och tandläkare också coronaprovtagning, vilket påverkar vaccinationen. Som sådan är vaccination av all munvårdspersonal inte i linje med gällande nationella riktlinjer.

Köerna kortas med många knep

Kösituationen inom munhälsa varierar, men köerna är långa särskilt i stora städer.

Enligt Virtamaa på tandläkarförbundet förkortas köerna på olika sätt. Till exempel i Uleåborg på lördagar, i Vasa och Tammerfors som köptjänst och i Helsingfors med servicekuponger.

I Mellersta Österbotten förkortas rekordlånga köer på helgerna och även som köptjänst.

Situationen har lättat lite sedan hösten. De längsta köerna finns för närvarande i Karlebyområdet där mer än 700 patienter har väntat på icke-brådskande vård i mer än sex månader.

Därtill kommer man att testa effekten av servicesedelns inverkan på överbelastningen i landskapen.

Det innebär att en sprucken tand också kan lappas på den privata sidan i framtiden. Soite kommer att införa servicekuponger i munhälsovården förmodligen redan i april.

Hittills används dock inte servicesedeln för något annat än att ta hand om en sprucken tand. Om erfarenheterna av sedeln blir goda kan dess användning utvidgas till att omfatta också annan munhälsovård.

Artikeln är en översättning av Hammashoidon jonojen purkua hidastaa myös pelko – "Jotkut potilaat eivät tohdi tulla, koska henkilökuntaa ei ole rokotettu" skriven av Sari Vähäsarja och Iina Kluukeri. Översättning till svenska av Isabella Lindell.