Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Vitsvanshjortarna fortsätter öka starkt i Västnyland: "Både jägare och myndigheter har utmaningar i att lära sig att förvalta stammen"

Från 2021
Uppdaterad 23.03.2021 10:41.
En hjortbock, vitsvanhjort i höstlandskap. Mycket ris runt hjorten som har horn med åtta taggar.
Bildtext Vitsvanshjortarna ökar igen och tar sig orädda in på folks gårdar, både vinter och sommar.
Bild: Yle / Tiina Grönroos

Vitsvanshjorten i västra Nyland fortsätter att öka, trots att jägarna fäller allt fler djur. Ökningen är 16 procent, visar Naturresursinstitutet Lukes senaste siffror. Jägarna och myndigheterna har inte samma uppfattning om hjortstammens storlek.

Allt fler hjortar, turistjakt och vinterutfodring heta frågor i Västnyland

14:26

Naturresursinstitutet Lukes nya siffror om vitsvanshjorten visar att beståndet i Västra Nyland fortsätter att öka trots att jägarna fäller allt fler djur. Vitsvanshjorten har ökat med 16 procent sedan i fjol och beståndet är nu drygt 7 600 individer, bedömer Luke. I fjol minskade således stammen något jämfört med året innan, men nu har den ökat igen.

Lukes statistik är intressant eftersom Naturresursinstitutet, som det också heter, består av forskare och experter och producerar Finlands officiella statistik om både mat och naturresurser.

Jaktchefen för Nyland, Visa Eronen, som arbetar vid Finlands viltcentral, kommenterar ökningen med att "ökningen av antalet vitsvanshjortar visar att jägarna borde fälla ännu mer hjortar i Västnyland, trots att bytet har ökat starkt."

- Jägarna har jobbat hårt men det räcker inte för att förhindra att stammen växer, säger Eronen. Man måste ändå minnas att skillnaderna i Nyland, en av de hjorttätaste delarna i Finland, är stora. Variationen är stor, även lokalt, i Västnyland.

Hjortstammen vänder uppåt igen

Antalet fällda hjortar har vuxit med omkring tusen djur från dryga 3 500 (2018-19) till dryga 4 500 i år. Det här är uppgifter från Västra Nylands jaktvårdsförening. Föreningen grundades för ett år sedan när sju lokala jaktvårdsföreningar gick samman för att minska byråkratin.

Västra Nylands jaktvårdsförening består således av Sjundeå jaktvårdsförening, Ingå-Snappertuna jaktvårdsförening, Karis jaktvårdsförening, Pojo jaktvårdsförening, Ekenäs jaktvårdsförening, Tenala jaktvårdsförening och Hangöudds jaktvårdsförening.

I fjol lyckades man minska hjortstammen något i Västnyland. Naturresursinstitutet Lukes siffror för de tre senaste åren visar trenden:

  • 2019: 6819 djur
  • 2020: 6580 djur
  • 2021: 7634 djur

Jägarna vill minska stammen

Lukes senaste siffra, 7 634 hjortar totalt i Västnyland, innebär 41,4 individer per tusen hektar.

- Det är mycket, kommenterar Eronen. Målet har varit att få ner hjortstammen men siffran visar att man inte har lyckats.

Längst ner i artikeln hittar du hela intervjun med Visa Eronen som ett ljudklipp!

Vitsvanshjortens tillväxt i Finland från 1980-talet. Graf tagen från Naturresursinstitutets sidor med tillstånd.
Bildtext Grafen visar hjortstammens tillväxt i Finland sedan 1980-talet tills i dag. Med tillstånd av Naturresursinstitutet Luke.
Bild: Luke

Vårt mål är att minska stammen

Tomas Randström

Verksamhetsledaren vid Västra Nylands jaktvårdsförening, Tomas Randström önskade, i en kommentar till Yle Västnyland under den gångna veckan, att stammen skulle fortsätta krympa i stället för att öka.

- Det är jägarnas uttalade mål att hålla stammen i schack och minska den småningom. Hjortskadorna i trafiken ökar, skadorna de förorsakar jordbrukarna är stora och de äter upp folks trädgårdar, säger Randström.

Tomas Randström är verksamhetsledare för Västra Nylands jaktvårdsförening.
Bildtext Tomas Randström är verksamhetsledare vid Västra Nylands jaktvårdsförening.
Bild: Yle/Anna Savonius

Brister i stamberäkningarna

Men Lukes siffror måste ses ur ett bredare perspektiv.

Jaktchef Eronen säger att de olika systemen för att uppskatta hjortstammens storlek inte är tillräckligt noggranna.

- Med den mängd hjortar man sköt i Västnyland 2020-21 borde stammen ha minskat avsevärt, om man ser till Lukes siffror. Ändå har den gjort tvärtom - stammen har ökat, säger Eronen.

Visa Eronen är jaktchef i Nyland.
Bildtext Visa Eronen är jaktchef i Nyland vid Finlands viltcentral.
Bild: Yle/Anna Savonius

Eventuellt beror svårigheterna att uppskatta hjortstammen på att stamberäkningarna har gjorts enligt ett nytt system i några års tid. Det finns inte så många år att jämföra med.

- När man kommer ner till kommunnivå eller jaktföreningsnivå räcker systemets noggrannhet inte till. Siffrorna stämmer inte överens med verkligheten.

Både jägarna och Luke har nog utmaningar i att lära sig att förvalta hjortstammen

Tomas Randström

Tomas Randström säger för sin del att jägarna har insett att de måste fälla fler hjortar än vad Luke har uppskattar.

- I fjol fälldes 1 144 fler hjortar i Västnyland än vad Luke hade uppskattat för att hålla hjortstammen på samma nivå.

Han fortsätter:

- Trots detta uppskattar Luke att stammen har ökat med 1 054 djur. Både jägarna och Luke har nog utmaningar i att lära sig att förvalta hjortstammen.

Dessutom, tillägger Randström, har jägarna insett att det inte räcker med att fälla 3 490 hjortar nästa år för att hålla stammen på den nivå Naturresursinstitutet anser vara lämplig.

Hjortkrockarna minskar inte

Hjortstammens ökning korrelerar också med antalet hjortkrockar.

- Trafikolyckorna med hjortar på vägen har ökat lite i Västra Nyland även om trafikmängden har minskat på grund av coronapandemin. Det här är också viktigt att notera, säger Eronen vidare.

I början underskattade vi nog stammens storlek från jägarnas sida också

Efter många år av allt fler hjortar började stammen minska långsamt för ett par år sedan. Avskjutningen, eller jakten ökade också medvetet, från jägarnas sida.

Lukes siffror är alltid riktgivande, trots att jägarna är medvetna om sifferproblemen.

- Tyvärr tror jag att man har haft svårt att inventera stammens storlek. Jaktvårdsföreningen har föreslagit att vi kunde gå in för vårinventering, när hjortarna kommer ut på fälten för att äta. Hjorten är svårare att inventera än älg, säger Randström. Ändå uppskattas hjortstammens storlek på samma sätt som älgstammen.

Han poängterar betydelsen av att dra nytta av viltkameror för att klarlägga hjortstammens storlek.

- I början underskattade vi nog stammens storlek från jägarnas sida också.

För få eller för många jaktlicenser?

Det är Finlands viltcentral som beviljar jaktlicenser i landet.

- Det rekordstora bytet under de senaste åren har bromsat hjortstammens tillväxt, skriver viltcentralen.

Stammen av vitsvanshjort är kraftigt koncentrerad till Egentliga Finland, Satakunta, Nyland samt Södra och Norra Tavastland.

I år ökade antalet jaktlicenser för hjort med nio procent från i fjol. Licenserna var fler än någonsin tidigare.

Det har väckts frågor om varför jägarna inte utnyttjar alla beviljade jaktlicenser för hjort. En feluppfattning, säger jägarna.

- Stammen har varit så stor och därför har man velat ge jägarna möjlighet att söka tillräckligt många jaktlicenser, förklarar Tomas Randström.

Man kan söka om hyllicenser eller extra licenser ifall de ordinarie licenserna tar slut.

- Att bara tala om användningsgrad visavi licenser ger en förvrängd bild av hur de fungerar, säger Randström.

Varför vill man inte maximera licenser och byte?

- Tanken är att om man som jägare hade som mål att använda licenserna till max, så skulle man ansöka om ett mindre antal licenser. Nu vill man ge jägarna en möjlighet att följa med hjortläget under jakten, säger Randström.

- Har jägarna missuppfattat stammens storlek? Är den de facto större? Då har man möjlighet att använda de extra licenserna, ta dem i bruk. Ibland gör jägarna det, ibland inte.

Vintermatningen delar åsikter

Vitsvanshjortarna har tagits till Finland från USA efter 1960-talet och de hade genast svårt att klara de stränga vintrarna. Därför har man börjat utfodra dem om vintern.

Vintermatningen stärker hjortstammen och dess reproduktionsförmåga, och utfodringen kan också styra flockarna till vissa platser. Det är också lättare att skjuta dem vid utfodringsställen jämfört med ute i terrängen.

Men i takt med att hjortkrockarna ökar så ökar också kritiken mot vinterutfodring. Särskilt om matningsplatserna finns nära större vägar.

- Hjortkrockarna har varit många på stamväg 51 och 25:an, det går inte att komma ifrån, säger Randström.

Största delen av hjortarna fälls nära utfodringsplatserna

Visa Eronen

Jaktchef Visa Eronen säger att vinterutfodringen inte är någon enkel fråga.

- Största delen av hjortarna skjuts på utfodringsplatser, det är ett faktum. Platserna är viktiga för att reglera stammen, men man borde tänka mera på hur och var man ställer ut foder åt hjortarna.

Licensinnehavarna behöver också tänka på trafiksäkerheten, när man väljer utfodringsplatser. De ska inte finnas nära vägar, särskilt inte stora vägar med höga hastigheter.

- Vi har pratat om det här med licensinnehavarna, säger Eronen och vi kommer att fortsätta att göra det. Vinterutfodringen ska också vara måttlig, inte överdriven.

Om jaktturismen vinner mark måste hjortstammen vara stark

Tomas Randström

Jaktturism ett alternativ i Västnyland?

En annan het potatis handlar om möjligheterna att starta upp hjortjakt mot betalning i Västnyland.

- Om man sysslar med jaktturism med betalande kunder, så önskar de sig starka hjortstammar och bytesgaranti, kommenterar Tomas Randström. Turismen råder inte på hjortstammens storlek i sig.

Han tillägger att hjortstammarna ändå är stora i dagens läge, vilket möjliggör planer på turistjakt.

- Ekvationen är således svår - jordbrukarnas och hobbyodlarnas klagomål å ena sidan. Det finns de som vill skjuta bort alla hjortar och de som önskar en kraftigare stam än vi har för tillfället, säger Randström.

Ökad efterfrågan på vilt är ett faktum. Jägarna använder mycket av sin fritid redan, ska de jobba ännu mera?

Tomas Randström

Efterfrågan på vilt ökar

Nyligen presenterade Finlands viltcentral en enkät, som sammanställts i samarbete med Välmående av vilt, ett projekt som planeras vid Yrkeshögskolan Novia.

Efterfrågan på vilt ökar i takt med coronaepidemin, och konsumenterna vill ha rent, miljövänligt kött - helst i sin närbutik. Köttet upplevs i dag som svårt att få, ibland lite för dyrt. De mest entusiastiska konsumenterna är färdiga att köpa vilt direkt från jägarna.

- Då blir nog jägarna utsatta för en knäckfråga. I dag sätter de ner oerhört mycket arbete på att förbereda pass, köra långa vägar, ta hand om det fällda viltet. De vill nog inte ha mera jobb, säger Tomas Randström.

Aktiva jägare har ingen fritid mellan september och februari. Få är beredda att offra ännu mer, för att mätta efterfrågan på vilt.

I Västnyland finns det endast enstaka aktörer, som jobbar med att få ut viltkött på marknaden.

Vid de alltmer populära REKO-ringarna har viltet också haft stor åtgång i många stora städer i södra Finland.

Siffrorna stämmer inte överens med verkligheten, säger jaktchef Visa Eronen, hör hela intervjun om hjortstammen här

16:25

Artikeln förseddes med en ny bild 22.3.21 kl 13.35/AS
Uppdaterat med längre audio och inslagen från Yle Västnylands morgon 23.3.21 kl 9.50./AS.
Uppdaterad med hela intervjun med Visa Eronen, jaktchefen i Nyland 23.3.21 kl 10.40/AS