Hoppa till huvudinnehåll

Inrikes

Bara en tredjedel av de tyngsta politiska posterna i kommunen innehas av kvinnor – särskilt två orsaker håller kvinnor från makten i kommunpolitiken

Från 2021
Kimitoöns kommunfullmäktige sammanträder, ledamöterna sitter på sina platser.
Bildtext Kimitoöns kommunfullmäktige hör till de mest mansdominerade i landet. Bilden är tagen i september 2018.
Bild: Yle/ Nora Engström

Bara i 33 av de 293 fastlandskommunerna har både fullmäktige och kommunstyrelse en kvinnlig ordförande. I 120 av kommunerna finns det män på båda de tyngsta stolarna. I Svenskfinland är Kimitoön är ett exempel på en kommun där extremt få kvinnor är med och bestämmer om kommunens angelägenheter.

Yles granskning visar att Finland är tudelat när det gäller jämställdhet i kommunpolitiken. I de stora städerna är ledningen kvinnodominerad medan männen har makten i mindre kommuner på landsbygden.

Så ser det ut trots att rekordmånga kvinnor valdes in i kommunpolitiken i det senaste kommunalvalet. Av alla fullmäktigeledamöter är 39 procent kvinnor.

Här kan du se hur könsfördelningen ser ut i alla kommuner på fastlandet

Välj kommun från listan på kommuner i visualiseringen för att se hur många män och hur många kvinnor som verkar inom kommunpolitiken i din hemkommun.

I visualiseringen ovan kan du se vilka som leder det politiska beslutsfattandet i kommunerna på fastlandet.

Av alla 8987 personer som sitter invalda i kommunernas förtroendeorgan är färre än 40 procent kvinnor. Bara i tio procent av kommunernas fullmäktige är könsfördelningen kring 50/50.

Den kommun som har störst kvinnodominans är Outokumpu där 59 procent av ledamöterna är kvinnor, tätt följt av Esbo där könsfördelningen är 56/44 procent till kvinnornas fördel.

Så gjordes undersökningen

Bland ordförandena är könsfördelningen ännu skevare

38 procent av kommunfullmäktigenas ordförande är kvinnor. Det är en ungefär lika stor andel som det finns invalda kvinnor i fullmäktigena runt om i landet. Ser vi på vilka som leder kommunstyrelsernas arbete är andelen kvinnor lägre, bara 32 procent.

Bara i elva procent av fastlandskommunerna sitter en kvinna både på posten som fullmäktige- och på posten som kommunstyrelseordförande.

I 40 procent av kommunerna finns det män på båda de tyngsta stolarna.

Ju större stad det är frågan om desto oftare har kvinnor de högre posterna.

I städer med fler än 100 000 invånare är så många som två tredjedelar av ordförandena kvinnor. I kommuner och städer med färre än 10 000 invånare är det främst män som svingar klubban.

Så väljs ordföranden i kommunpolitiken

Tidsbrist och hätsk debatt på sociala medier bidrar till att kvinnor inte ställer upp i Kimitoöns kommun

Kimitoön i Åboland är en av de fem kommuner i hela landet som har allra störst mansdominans i kommunfullmäktige. Endast 5 av 27 ledamöter, det vill säga bara 20 procent, är kvinnor.

Här verkar orsakerna till att det inte finns fler kvinnor i politiken vara de samma som i landet överlag även om situationen mer extrem.

– Det är ledsamt och jag tycker att vi borde vara fler (kvinnor) i politiken, säger Ghita Edmark ordförande för SFP:s lokalförening på Kimitoön.

Enligt de partiaktiva som Yle talat med är det svårare att locka kvinnor att ställa upp som kandidater.

– Det är kanske överlag svårare att få kvinnor att ställa upp i val. Det beror kanske på att unga kvinnor som har en familj upplever att tiden inte räcker till. Vi har frågat många yngre och det är svårt att få dem med, säger Maria Manelius vid Fri Samverkan.

Maria Manelius
Bildtext Maria Manelius, Fri Samverkan.
Bild: Yle/Nina Bergman

Tidsbrist anges alltså ofta som orsak. Speciellt yngre kvinnor anser att de inte har tid att ställa upp.

– Vi är fortfarande i ett samhälle där kvinnan eller modern bär ansvaret för barn och familj. Sedan finns det en rädsla: Vågar jag? Kan jag? Det säger Eva-Stina Hellbom, ordförande för Kimito svenska socialdemokratiska förening.

Ghita Edmark, ordförande för SFP på Kimitoön.
Bildtext Fler kvinnor borde vara med i politiken, anser Ghita Edmark ordförande för SFP:s lokalförening på Kimitoön.
Bild: Yle/Monica Forssell

"Tungt med hatretoriken och trakasserierna på sociala medier"

Den politiska debatten har tidvis varit hätsk i Kimitoöns kommun. Osämjan och diskussionen på sociala medier är också en orsak till att en del inte vill ställa upp som kandidat i kommunalvalet.

– Jag tror att det har betydelse. Folk följer med diskussionerna på Facebook. Det är många som inte gillar det och tar illa vid sig då det blir bråk. Det finns säkert sådana som inte ställer upp på grund av det, säger Maria Manelius (Fri Samverkan).

Även Ghita Edmark (SFP) berättar att en del inte vill ställa upp på grund av diskussionerna på de sociala medierna.

– Många tycker att det är tungt med hatretoriken och trakasserierna på sociala medier. Det är tokigt, så får det inte vara, säger Edmark (SFP).

Samtidigt kan det vara svårare för en del personer att ställa upp i kommunalval i mindre kommuner, eftersom man känner varandra på ett annat sätt än i större städer. Politikerna är tvungna att fatta också jobbiga beslut om exempelvis nedskärningar och de besluten kan påverka grannen eller vänner på orten, konstaterar Edmark.

En möjlighet att locka med fler kvinnor i politiken är att erfarna kvinnliga politiker engagerar sig och berättar för kandidaterna hur de har löst problemet exempelvis gällande tidsbristen, berättar Eva-Stina Hellbom (SDP).

– Det är frågan om helt vanliga människor och vanliga beslut och det budskapet borde vi få fram.

Profilbild på Eva-Stina Hellbom.
Bildtext Eva-Stina Hellbom (SDP)
Bild: Yle/ Dmitri Volgin

Också forskning visar att kvinnor inte får tiden att räcka till för både familj och politik

Hösten 2020 gjorde Kommunförbundet en utredning om vad som fått människor att vilja ställa upp i vårens kommunalval.

Faktorer som ökade lusten att ställa upp som kommunalvalskandidat var aktuella sakfrågor som man ville inverka på och kommunens framtidsutsikter.

För kvinnor var det särskilt viktigt att kunna påverka i frågor som berör barn och familjer, säger forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom på kommunförbundet.

Marianne Pekola-Sjöblom, Kuntaliiton tutkimuspäällikkö.
Bildtext Marianne Pekola-Sjöblom är forskningschef på kommunförbundet
Bild: Ronnie Holmberg / Yle

Faktorer som minskade på lusten att ställa upp var ofta knutna till privatlivet. Många med familj upplevde att tiden inte räcker till till allt som det är.

Ingå är en av de kommuner där snäppet fler kvinnor sitter i fullmäktige, könsfördelningen är 55/45 vilket gör att kommunen har landets tredje största andel kvinnor bland de förtroendevalda. I Ingå är det ändå män som är både styrelse- och fullmäktigeordförande.

Elina Ahde är förtroendevald i Ingå och hon vet att när det kommer till kommunalpolitik har det stor betydelse hur mycket man som kommunalpolitiker jobbar och syns i offentligheten. Det är någonting inte alla har tid med.

Själv har hon valt att jobba lite mera i bakgrunden.

Kvinna i närbild.
Bildtext Elina Ahde är förtroendevald i Ingå. Ingå hör till de kommuner som har flest invalda kvinnor i kommunfullmäktige.
Bild: Ilse Klockars / Yle

– Delvis för att jag jobbar heltid och är ensamstående förälder, så jag har jag inte jättemycket tid och möjlighet att hela tiden vara i offentligheten och prata politik, säger säger Elina Ahde.

Ahde har istället haft som mål att sköta de praktiska arrangemangen kring möten under den här pågående valperioden.

Enligt kommunförbundet sätter fullmäktigeledamöter mellan 7 och 12 timmar i veckan på sina politiska uppdrag, styrelsemedlemmar sätter mellan 12 och 16 timmar. I större städer tar politiken mycket mer tid än i mindre kommuner.

I dag betalar många av de stora städerna en lön som motsvarar en del- eller heltidstjänst till ordförandena. Det främjar jämställdheten i politiken: får man lön för sitt politiska arbete öppnar det dörrar för sådana som annars inte hade haft en möjlighet att delta.

Kommunpolitiken behöver olika slags beslutsfattare

Den tredje vanligaste orsaken folk uppgav till att de inte var intresserade av att ställa upp i kommunalval var enligt kommunförbundets Marianne Pekola-Sjöblom rädsla för att bli utsatt för olika former av hat.

– Trakasserier och hot har blivit vanligare under de senaste åren. Det gör att kvinnor i mycket större utsträckning än män drar sig för att ställa upp, säger Pekola-Sjöblom.

Kommunforskare Jenni Airaksinen oroar sig för att trakasserierna får en negativ inverkan på demokratin när människor inte ens vågar ställa upp som kandidat.

– Politiker vet att ju synligare roll du har desto mer kritik och osakligheter måste du stå ut med. Det här får inte leda till att bara de mest hårdhudade bestämmer i kommunerna, säger Airaksinen.

Tampereen yliopiston kuntatutkija Jenni Airaksinen
Bildtext Jenni Airaksinen forskare i komunfrågor vid Tammerfors Universitet
Bild: Kirsi Matson-Mäkelä / Yle

– Det behövs personer av olika kön, ålder, hudfärg och bakgrund i kommunpolitiken säger Marianne Pekola-Sjöblom. Idag är det inte längre röstningsbeteendet som påverkar om vi har kvinnor i politiken.

– Ännu för några mandatperioder sedan röstade män främst på män och också en del av kvinnorna röstade på män. Här har det skett en förändring. Både män och kvinnor röstar i högre grad också på kvinnor, säger kommunförbundets forskningschef Marianne Pekola-Sjöblom.

Så kan ordförande använda makt i kommunpolitiken

Medredaktör: Katja Wallenius. Artikeln är en versionering av den finska artikeln Yle selvitti: Kuntien keskeisistä päättäjistä vain kolmannes on naisia – erityisesti kaksi syytä karkottaa heidät politiikasta

Diskussion om artikeln