Hoppa till huvudinnehåll

Alzheimersjuka Maria nekades färdtjänst – HFD tolkar lagen allt snävare och de minnessjuka drabbas

Minnessjuka har extra svårt att få hjälp med att leva ett normalt liv. Enligt handikappservicelagen ska personer med psykisk funktionsnedsättning få färdtjänst.

Men Högsta Förvaltningsdomstolen anser att en minnessjuk också ska ha en grav fysisk funktionsnedsättning för att få taxiresor.

För drygt två år sedan fick Kata Jänkäläs mamma Maria diagnosen Alzheimer. Maria som är 56 år gammal, förlorade körkortet. Hon har 20 kilometer till närmaste centrum, och på orten där hon bor finns ingen kollektivtrafik. Familjen anhöll om färdtjänst från hemkommunen Keminmaa.

Enligt mammas neurologläkare skulle kommunen vara skyldig att bevilja färdtjänst åt mamma.

― Kata Jänkälä

Det är ändå inte läkarens intyg och ord som kan avgöra om någon kan få färdtjänst eller inte utan det är kommunens socialarbetare som ska göra en helhetsbedömning på basen av flera utlåtanden och till och med ordna med ett så kallat buss-test.

Hård kamp med kommunen

Keminmaa kommun gjorde bedömningen att mamma Maria inte hör till dem som kan få färdtjänst varken enligt handikappservicelagen eller socialvårdslagen.

Färdtjänst enligt två lagar

Färdtjänsten är till för att hjälpa och stödja personer som annars har det svårt att röra sig och leva ett normalt liv.
Färdtjänst beviljas enligt två lagar: Handikappservicelagen (Lag om service och stöd på grund av handikapp) och socialvårdslagen.

Färdtjänst enligt handikappservicelagen

Här är färdtjänsten en subjektiv rätt som inte har några åldersbegränsningar. Villkoret för att få färdtjänst är att personen som söker färdtjänst ska ha en grav funktionsnedsättning.

Personen ska alltså ha ”särskilda svårigheter att röra sig och på grund av sin funktionsnedsättning eller sin sjukdom inte kunna anlita de offentliga kollektivtrafikmedlen utan oskäligt stora svårigheter.”

Kommunens tjänstemän inom socialvården vid handikappenheten gör en helhetsbedömning av personens funktionsnedsättning. Här räcker det inte med läkarintyg och andra expertutlåtanden utan ”det väsentliga är hur personens funktionsförmåga lämpar sig för offentlig kollektivtrafik.” Därför utförs vid behov också ett så kallat buss-test.

Färdtjänsten gäller inte endast en fysisk skada utan svårigheter med att röra sig kan också bero på psykiska, sociala och kognitiva orsaker.
Taxiresorna är till antalet 18 per månad. Om det finns ett påvisat behov av fler resor kan kommunen bevilja fler resor. Servicen är avgiftsfri. En självriskandel ingår för resorna.

Färdtjänst enligt socialvårdslagen

Här är färdtjänsten till för att stödja rörligheten ”för personer som inte klarar av att självständigt använda allmänna trafikmedel på grund av sjukdom, skada eller av någon annan liknande funktionsnedsättande orsak och som behöver service för att kunna uträtta ärenden eller på grund av något annat behov som hör till det dagliga livet.”

Här har kommunerna större befogenheter att bestämma kriterierna för vem som kan beviljas färdtjänst.
Ofta är det fråga om tidsbegränsat tillstånd, inkomstgränser, åldersrelaterat och en större självrisk samt ett begränsat antal resor. Kriterierna får inte enbart vara bundna till inkomst. Här skall det också göras en helhetsbedömning av socialvårdens personal.
Det är ofta åtta resor per månad.

För att få färdtjänst måste det alltid göras en individuell prövning.

Kommunen upphandlar taxiresorna för färdtjänsten antingen direkt eller via samkommunala färdcentraler.

På kommunen uppger man att ingen diagnos eller sjukdom utesluter någon från färdtjänst utan det görs alltid en helhetsbedömning.

Det gick ett år och Marias man gick bort och nu blev hon ännu mer isolerad från butiker och vänner. Efter ett tag gick kommunen med på att ge färdtjänst enligt socialvårdslagen.

Det var först efter en hård kamp.

― Kata Jänkälä, dottern

Men resornas antal räcker inte långt då mamma Maria i normala fall en gång i veckan har gymnastik. Därför försöker Kata och Maria nu få färdtjänst via handikappservicelagen som skulle ge fler resor.

Många kommuner följer THL:s handbok om funktionshinderservice. Handboken hänvisar bland annat till rättspraxis. Det vill säga Högsta förvaltningsdomstolens beslut i tvister om färdtjänst.

Och här uppstår problemen för minnessjuka personer.

HFD gett motstridiga domsslut

Under årens lopp har domstolen gett flera beslut som sinsemellan är motstridiga och i de senaste besluten tolkas handikappservicelagen snävt.

I ett fall har en Alzheimersjuk person sökt om färdtjänst. Personen kan inte använda kollektivtrafiken utan ledsagare på grund av minnesproblem. Personen får avslag från både kommunen och förvaltningsdomstolen. Fallet har gått vidare till Högsta förvaltningsdomstolen.

I HFD:s beslut från 2016 konstateras att den Alzheimersjuka personen inte har någon funktionsnedsättning eller sjukdom som hänför sig till den fysiska funktionsförmågan och får därför ingen färdtjänst.

Ulrika Krook är jurist och medlem i THL:s juristgrupp som ger ut handboken om funktionshinderservice. Hon ifrågasätter Högsta förvaltningsdomstolens linjedragningar där minnessjuka också måste ha en fysisk funktionsnedsättning från att få färdtjänst.

Jag ser här en lite oroväckande utveckling bland HFD:s domar.

― Ulrika Krook, universitetslärare i rättsvetenskap på Soc & Kom

När vi går igenom THL:s handbok hittar vi flera motstridiga beslut om färdtjänsten för minnessjuka, personer med intellektuell funktionsnedsättning och behovet av ledsagare.

Funktionsnedsättning - så mycket mer än bara en fysisk skada

THL:s juristgrupp har också gått ut och kommenterat HFD:s beslut och påtalat att en funktionsnedsättning inte endast gäller en fysisk skada utan svårigheter med att röra sig kan också bero på psykiska, sociala och kognitiva orsaker.

Trots det så finns det skillnader i hur kommunerna tolkar lagen.

- Här finns möjligheten att man tolkar minnessjukdom som ett normalt åldrande, säger organisationschef Anna Tamminen på Minnesförbundet.

Men en minnessjuk person kan ha en grav funktionsnedsättning också utan fysiska men. Det säger Gerd Hakalax minneshandledare och projektkoordinator vid Egentliga Finlands minnesförening.

En minnessjuk kan ha en ganska god fysisk förmåga men sjukdomen påverkar hennes förmåga att orientera sig rätt i tid och rum.

― Anna Tamminen, organisationchef Minnesförbundet

Det kan till exempel bli problem i hur man ska tolka sin omgivning och hur man ska förstå den.

Hur ska du tolka en busstidtabell?

- Att läsa av en busstidtabell kan du kanske klara av. Men du förstår inte vad du läser och du kan inte tillämpa den här informationen i praktiken, förklarar Gerd Hakalax.

Henna Nikumaa, universitetslärare i äldrerätt vid Östra Finlands universitet är inne på samma linje att minnessjuka har en kognitiv funktionsnedsättning och därför har de lika rätt att få färdtjänst som personer med fysiska funktionsnedsättningar.

Att inte anse att minnessjuka personer har en funktionsnedsättning är emot FN:s funktionshinderkonvention och justitieombudsmannens ställningstaganden.

Kommuner sparar - kostnaderna ökar

Färdtjänstens problem beror också på att kommuner sparar på kostnaderna. Om de sparar på socialvårdens stöd så kan det till och med bli dyrare för kommunerna.

Det leder till att de som borde finnas inom socialvårdens färdtjänst söker sig till funktionshinderservicens färdtjänst.

― Ulrika Krook

Av de kommuner som svarade på Spotlights enkät framgår det att deras kostnader för färdtjänsten via handikappservicelagen är betydligt större än vad kommunerna betalar för färdtjänsten via socialvårdslagen.

HFD kvar i en gammal värld

Problemet med Högsta förvaltningsdomstolens tolkning är att domstolen har gått tillbaka till handikappservicelagens förarbeten när lagen skrevs på 1980-talet.

- Diagnostiken har utvecklats otroligt efter det och vad som räknas som funktionsnedsättning har förändrats i och med att samhället har förändrats, säger Ulrika Krook.

Förutom intellektuella funktionsnedsättningar, eller utvecklingsstörning, har neurologiska funktionsnedsättningar kommit till som MS, Parkinsons och borrelia relaterade sjukdomar.

Några kommentarer från Högsta förvaltningsdomstolen går inte att få. Deras princip är att de inte kommenterar sina beslut.

Ny lag bör behandla alla lika

En ny handikappservicelag eller funktionshinderlag är under arbete. Här vill Minnesförbundet att lagen ska bli tydligare så att alla funktionshindergrupper behandlas lika.

Lagen borde bli så tydlig att tolkningen av den inte kan göras av kommunernas tjänstemän som det är idag.

― Anna Tamminen, organisationchef Minnesförbundet

Kata Jänkälä är inte ensam om att kämpa för sin mammas rättigheter. Hur många minnessjuka som får avslag går inte att säga då typ av ansökan och vilka funktionsnedsättningar som får avslag inte bokförs av kommunerna.

Uppdaterad 12.11.2021 16:29.