Mjölkbonde oroar sig inte över att havreprodukterna blir populärare: "Havreprodukter och mjölkprodukter är två kompletterande livsmedel"
Mjölkbonden oroar sig inte över den minskade mjölkkonsumtionen
Användningen av havreprodukter i stället för mjölk har ökat
Finland är det land i världen som konsumerar mest mjölk och i Finland dricker också många vuxna, mjölk till maten. Men under de senaste åren har konsumtionen av mjölk minskat kraftigt, skriver tidningen Helsingin Sanomat. Mjölkbonden Andreas Johansson i Pargas är ändå inte särskilt oroad.
År 2016 drack finländarna i medeltal 118 liter mjölk, medan de på 1950-talet drack tre gånger så mycket mjölk. Konsumtionen av andra mjölkprodukter, som till exempel ost, har däremot ökat.
Intresset för havreprodukter har ökat märkbart under de senaste åren. År 2019 ökade användningen av havreprodukter med nästan 30 procent och nya produkter kommer hela tiden ut på marknaden.
"Jag dricker inte mjölk just alls"
Yle Åboland har talat med några personer om hur deras mjölkkonsumtion ser ut och vad de tycker om havreprodukter.
- Jag dricker ganska lite mjölk, högst en liter i veckan. Vi har laktos hemma och jag följer med gänget så att säga. Jag har inte testat på havredrycker, det är så lätt att hålla sig till den gamla köplistan som man har, säger Pargasbon Rainer Lindholm.
- Jag använder inte mjölk just alls. Jag äter fil och yoghurt, men det är endast med vispgröt som jag tar mjölk. Jag dricker vatten eller saft till maten, säger Pargasbon Marianne Vainio.
"De smakar lite annorlunda, men man blir van"
Åbobon Cia Jönsson har mer och mer gått över till havreprodukter, och för tillfället har hon inte några mjölkprodukter alls hemma.
- Jag är laktosintolerant så för mig är det lättare att äta havreprodukter. Jag tycker de är godare och så känner jag mig piggare, säger Jönsson.
Jönsson använder havreprodukterna på samma sätt som hon tidigare använde mjölkprodukter.
- De smakar lite annorlunda, men man bli lätt van med dem. Det är förstås beroende från produkt till produkt, en del produkter smakar helt annorlunda, säger Jönsson.
Även Pargasbon Heidi Raitio har funderat på att börja använda mer havreprodukter.
- Jag dricker mjölk mest till kaffet, men ibland kan jag också dricka till maten. Jag har funderat på att byta till havredrycker med tanke på miljön, säger Raitio.
"Mjölkproduktionen är fortfarande stor"
Mjölkbonden Andreas Johansson i Pargas är inte särskilt oroad över att färre personer dricker mjölk.
- Man äter ganska mycket mellanmålsprodukter och ost och trots att konsumtionen av flytande mejeriprodukter har minskat är den fortfarande stor, säger Johansson.
Johansson ser det heller inte som ett problem att havredrycken ökar i popularitet.
- Inte skulle jag sätta havreprodukter och mjölkprodukter emot varandra utan det är två kompletterande livsmedel. Havre är ett bra finländskt livsmedel och det är bra att det också finns alternativa finska råvaror, säger Johansson.
Även om mjölkkonsumtionen väntas minska ytterligare i framtiden har Johansson valt att satsa och bygga ut sin mjölkgård.
- Vill man utveckla ett företag så måste man våga satsa. Den satsningen som vi har gjort har förbättrat vårt sätt att arbeta och i synnerhet har den förbättrat djurens välbefinnande. Djuren mår bättre och producerar bättre, men det är klart att en så här stor satsning också tar på krafterna, säger Johansson.
"Alla jordbrukare strävar efter att vara så miljövänliga som möjligt"
En annan sak som blivit allt mer viktig för jordbrukare är att göra produktionen mer miljövänlig. Johansson säger att alla jordbrukare strävar efter att vara så miljövänliga som möjligt.
- Största delen av vad vår kor äter är vall, alltså gräs. En vallåker binder mera kol än än såkallad öppen odling. Vi försöker att våra djur ska ge ett bättre utbyte i fett och protein per instans för att kompensera för det här och det har vi lyckats med, säger Johansson.
För att minska på metanutsläppen och urlakningen av fosfor använder sig Johanssons mjölkgård av en teknik som gör att fosforn aldrig lämnar ladugården. De använder också organisk gödsel, som innehåller mera kväve.
Även om mjölkkonsumtionen i Finland ser ut att minska ser Johansson ändå förhoppningsfullt på framtiden.
- Jag ser den i alla fall inte som speciellt dyster. Det verkar finnas ett intresse för lokala råvaror även om de har ett animaliskt ursprung. Lokal produktion är kanske något som är värt att satsa mer på i framtiden, säger Johansson.