Om rörelsefriheten begränsas är intensivvården en nyckelorsak – vi ställde 6 frågor till mannen som vet allt om Finlands intensivvård

Varje förmiddag rasslar uppgifter in till Professor Matti Reinikainen vid Östra Finlands universitet om hur många intensivvårdssängar som är tagna.

När jag ringer upp Reinikainen som är professor i anestesiologi och intensivvård vid Östra Finlands universitet och Kuopio universitetscentralsjukhus ber han mig ringa upp på nytt.

Han har inte hunnit få in dagens uppgifter från alla sjukhusdistrikt.

Trekvart senare har han dem: 62 coronapatienter i intensivvård och 135 övriga patienter som behöver intensivvård.

Totalt 197 platser är tagna och det är drygt 70 procent av de cirka 300 respiratorplatser som finns. Nu talar vi om den allra mest avancerade intensivvård som kan ges.

- Utmaningen är i vissa områden. Till exempel i HUCS specialupptagningsområde och i södra Karelen är intensivvården under hårt tryck, säger Reinikainen.

Det krävs krafttag är Reinikainens omdöme. De senaste dagarna har det nästan i varannan intensivvårdssäng legat en corona-sjuk på landets största sjukhus Mejlans och Jorv-enheterna i HUS.

Reinikainen ser att intensivvårdskapaciteten kan mycket väl ta slut om inte specialarrangemang görs.

1. Har sjukhusen flyttat patienter?

- Sedan december har totalt trettio patienter flyttats för vård till annan ort.

Att flytta covid-19-patienter till områden där epidemiläget är lugnare är en åtgärd som utjämnar trycket inom specialsjukvården.

2. Har sjukhusen utökat antalet tillfälliga intesivvårdsplatser?

- Lite har man ökat platsernas antal, säger Reinikainen men framhåller att då måste personal också omflyttas.

- I praktiken har personalen i operationssalarna och uppvakningsrummen mycket sådan kunskap som är gemensam för intensivvården, förklarar Reinikainen.

Det är inte möjligt att snabbutbilda kunniga intensivvårdare.

Men med fortbildning kan sjukskötare jobba tillsammans med en erfaren intensivvårdare, säger Reinikainen.

Han uppskattar att det tar ett år av fortbildning för att nå upp till självständigt arbete och att ha ansvar för ett skift på intensiven.

3. Har sjukhusen skjutit fram vård?

- I vissa sjukhus har man flyttat fram ickebrådskande operationer så att personal kan flyttas till intensivvården, säger Reinikainen.

Det får följden att personal omplaceras och ingrepp inhiberas.

- Det innebär ändå tuffa nedskärningar på den övriga sjukhusverksamheten. Det har man inte velat göra förrän det är oundvikligt, säger Reinikainen.

- Nu ser det ut som att sådana manövrar kommer att göras de kommande veckorna, tillägger han.

Förra våren förutspåddes ett stort behov av intensivvård och det ledde till att sjukhusen kraftigt ströp de ickebrådskande ingreppen och vården. Personalen fortbildades för arbete i intensivvård.

4. Kan intensivvårdsplatserna komma upp till nivån för ett år sen?

Matti Reinikainen säger att utgångspunkten är att försöka vårda alla som behöver intensivvård och som bedöms ha nytta av den.

Frågan han skickar i väg dagligen till sjukvårdsdistrikten är:
Hur många kan ni sköta?

Det är ett paket med allt inkluderat. Då ska det finnas en bädd, utrustning och vårdare.

- De fysiska utrymmena och tillgången på maskiner och utrustning är ingen knäckfråga. Det finns tillräckligt med respiratorer och övervakningsutrustning, säger Reinikainen.

Från i fjol minns Reinikainen att sjukhusen som mest rapporterade att de hade berett 200 extra platser. Totalt fanns det 480 platser i intensivvården.

- Erfarna intensivvårdare skulle inte ha funnits för alla (platser), säger Reinikainen.

Reinikainen tror att det är möjligt att utvidga till samma nivå också nu men att det inte går i en handvändning och att det kräver kraftiga ingrepp i de anställdas rutiner.

- Det förutsätter att personalen kan flyttas att göra jobb på avvikande platser från sin normala arbetsmiljö och jobba på avvikande klockslag, säger Reinikainen.

- Intensivvården är i gång dygnet runt, medan den övriga vården på sjukhus mest är koncentrerad till dagtid.

5. Kan intensivvårdskapaciteten höjas utan arbetsplikt?

Reinikainen ger inte ett solklart svar på om 500 intensivvårdsplatser förutsätter att det råder arbetsplikt.

- Det kan vara så. Förra våren då man befarade ett stort behov av intensivvård tog man till mycket kraftiga förändringar. I det här skedet är inte ens alla dessa sätt tillgängliga, säger Reinikainen.

- Om vi säger så här att många personaländringar måste göras som avviker från det normala. Bland annat för att vårdpersonal kan skolas in för intensivvårdsarbete och flyttas över till arbetsutrymmen som inte motsvarar deras normala arbetsmiljö och under avvikande arbetstider, säger Reinikainen.

Han tillägger att om inte arbetsplikt gäller förutsätts frivillig beredskap.

- Frivillig beredskap förutsätter typiskt någon form av morot, säger Reinikainen.

6. Kan personal också flyttas om coronapatienter flyttas?

- Förra våren övervägdes också det. Slutsatsen blev att det ändå är lättare för helheten att flytta endast patienter också om det i sig inte är en lätt uppgift, säger Reinikainen.

Fördelen är att då känner ändå personalen som vårdar patienten färdigt till platsen och var läkemedel och instrument finns, och får arbeta i grupp med kollegor.