Fortfarande svårt att kombinera barn och karriär i Finland – speciellt för kvinnor

Ute i världen ses Finland och de övriga nordiska länderna som ett paradis för kvinnor och familjer. Ändå föds det få barn i Finland.

Många kvinnor kämpar med korttidsjobb och osäker ekonomi. En färsk studie visar att också välutbildade kvinnor med fasta jobb har svårt att bilda familj.

Svenska handelshögskolan (Hanken) i Helsingfors intervjuade 42 högutbildade kvinnor och män som jobbar i serviceorganisationer som bland annat konsulter, jurister, chefer och analytiker.

De var alla beredda att satsa på sin karriär. Ändå vet man många kvinnor lämnar dessa jobb senast halvvägs i karriären.

- När vi talade om de här sakerna upplevde de att jobbet inte gör det möjligt att de funderar på familj i det skede i karriären där de befann sig. Vi kan kalla det stress, ångest eller osäkerhet.

Det säger Charlotta Niemistö, projektledare vid institutionen för företagsledning och organisation på Hanken.

- Vår forskning visar att kvinnor som är yngre än drygt trettio år är mycket medvetna om att det är en svår ekvation även om de inte själva ännu har barn. De funderar noggrant på när de kan ha uppnått en säkrare ställning i karriären.

De hade mycket höga förväntningar på sig själva både när det gällde karriär och moderskap.

Detta alltså trots att alla intervjuade hade fasta anställningar, men det räcker inte. Unga kvinnor i början av sin karriär siktar på mellanchefspositioner som de upplever vara tryggare.

- De tänker att de på dessa positioner kan ha bättre kontroll över sin egen tid. Sedan då vi intervjuade kvinnor som hade nått dessa positioner tyckte de att den optimala tiden för att skaffa barn fortfarande fanns någonstans i horisonten. Fortfarande upplevde de att det var omöjligt för dem att fundera på att skaffa barn på den position där de befann sig.

Charlotta Niemistö säger att det är ett mål som hela tiden rör på sig när kvinnorna avancerar.

- Det finns inte på det sättet något optimalt läge.

De unga männen möter samma utmaningar, men frågan verkar ändå inte vara lika svår för dem.

- Där finns nog en skillnad som är ganska klar. De unga männens situation var mycket mera avslappnad. Det fanns inte samma ångest över huvud taget. Männen talade mycket mera om att deras partner förstår att man ska jobba kvällar och veckoslut. De hade mera utrymme att satsa på sitt jobb än kvinnorna sade att de har.

Karriärmammor behöver nätverk av barnskötare

När det gäller unga kvinnor i potentiell barnafödarålder visar både internationell och inhemsk forskning att de har diskriminerats i sina karriärer.

- Hela arbetskulturen i den här typen av jobb är hektisk och stressig och det vanliga är att jobbet tar över fritiden. Det sätter en press på de här kvinnorna. Den kommer från olika håll och speciellt från kvinnorna själva, säger Charlotta Niemistö.

Vi förlitar oss på ett fungerande dagis och eftissystem.

Inställningen till föräldraskap var olika beroende på om de som intervjuades redan hade ett barn, två barn, eller fortfarande drömde om föräldraskap.

De kvinnor som inte hade barn ännu utgick från att kunna vara aktiva och närvarande föräldrar.

- De hade mycket höga förväntningar på sig själva både när det gällde karriär och moderskap.

- De som redan hade barn talade mera om hur bra det är med annat än bara moderns vård. De talade om hur viktigt dagis är för barn och hur mycket barnen trivs med att det finns många olika vuxna som tar hand om dem; att det finns mor- och farföräldrar och barnskötare.

Charlotta Niemistö vill inte ta ställning till om det är bra eller dåligt. Mycket beror också på vilken ålders barn man har.

Hon noterar ändå att det finns en klar skillnad till vad de unga barnlösa kvinnorna säger när de talar om att sköta sitt barn själva.

- En del av de unga säger att de vill vara några år hemma med barnet, eller att de vill dela på vården med sin partner. De talar mera om att de vill ta tid för sina barn och sedan fortsätta med sin karriär.

Arbetsgivare kan tycka att lagen fixar familjevänligheten

Arbetsplatserna känner nog till att det är svårt att kombinera jobb och föräldraskap, men gör inget åt det.

- De intervjuade kvinnorna hade hört på sina arbetsplatser att kvinnor ofta lämnar organisationen när de får familj eller funderar på det. Då de själva började vara över trettio och började fundera mera på de här frågorna satsade inte deras arbetsgivare på att möjliggöra föräldraskap under karriären.

- Kanske såg man inom organisationen att jobbet var sådant att det har rätt att alltid komma först. Om folk tycker att det blir för svårt ser man det mera som deras eget val.

Att kombinera karriär och familj slutar verkligen inte med familjeledigheterna.

Charlotta Niemistö erkänner att det i sista hand förstås har varit kvinnornas egna val, men säger att det är deras eget val inom den ram där de har möjligheter att agera och ändra på sitt liv.

- Det finns kanske inte någon möjlighet att ändra på jobbet, och då byter de kanske jobb för att få den familj de vill ha och kunna leva det familjeliv som känns bättre.

- För de kvinnor med familj som deltog i vår undersökning var det ganska klart att de jobbar under kvällar och ibland också veckoslut. Om de ska hämta barnet från dagis före klockan fem blir det kanske några timmar intensiv familjetid, och sedan är det dags för ett andra skift på jobbet. Det är något som är helt normaliserat i de data vi har.

Lite överraskande undrar Charlotta Niemistö om Finlands lagar som skyddar familjer och föräldrar delvis också kan leda till en del problem.

- Det är förstås sant att Finland har en bra familjelagstiftning, men inom arbetsorganisationer har vi ändå en tendens att räkna med den. Vi förlitar oss på ett fungerande dagis och eftissystem.

- Man ser som organisation kanske inte så stort ansvar för föräldraskap. Det ses som arbetarens privata angelägenhet som staten och kommunen hjälper till med. Då har organisationen en mycket liten roll.

Charlotta Niemistö önskar att arbetsgivare kunde visa större flexibilitet. I stället kan de till och med motarbeta vården genom att sätta stor press på unga föräldrar.

- Då tänker man inte på lösningar på organisationsnivå, vilket man måste göra i sådana länder där man saknar en sådan lagstiftning som vi har.

- Att kombinera karriär och familj slutar verkligen inte med familjeledigheterna. Där efterlyser jag en bredare syn. Man borde beakta medarbetarnas situationer i olika livsskeden och inte bara fokusera på barnens första år. Frågan är större än så.