Professor Martin Scheinin ser inga problem med att begränsa rörelsefriheten – vill också ha munskyddsplikt: "Man har utgått för mycket från frivillighet"

Professor Martin Scheinin ser inte, utgående från de förslag han sett i medierna, några grundrättighetsbetänkligheter i regeringens förslag att begränsa rörelsefriheten. Samtidigt säger han i en intervju till Svenska Yle att regeringen är för tolerant när det gäller smittspridningen.

Martin Scheinin är en bekant röst i den finländska grundrättighetsdebatten. Professorn, som är verksam på European University Institute i Florens, har i flera omgångar kritiserat och debatterat hur olika begränsningar i våra grundrättigheter genomförs.

Det kan ha givit en något missvisande bild av Scheinins linje: snarare än att representera en laissez-faire-attityd skulle han gärna se att tagen var ännu tuffare för att kväsa coronaepidemin.

– Strategin utgår i nuläge från hur Institutet för hälsa och välfärd räknar kapaciteten i intensivvården. Det leder till att man tillåter smittan att sprida sig väldigt mycket innan man sedan tar till skarpa
åtgärder. I stället borde man utgå ifrån att hålla nivån låg.

Om man följde en strategi som utgick från att pressa ner antalet smittade, skulle det också vara ett gott argument att införa strikta begränsningar för att skydda människors hälsa.

"Skulle vara lättare att stänga butiker"

Vad man nu gör är alltså att skydda människors liv och hälsa mera efter att en viss punkt av smittspridning är uppnådd.

I teorin skulle det betyda, att man kunde tillåta mer smittspridning om man samtidigt ökade på antalet intensivvårdsplatser. Den logiken kan tänkas vara bakvänd.

Samtidigt som rörelsefriheten begränsas, stänger myndigheterna inte butiker eller byggarbetsplatser. Det har inte att göra med att det juridiskt skulle vara enklare att göra så, menar Scheinin.

– Om man ser på frågan ur ett internationellt perspektiv, vore det till och med enklare att stänga butiker. Men enligt Finlands grundlag är det frågan om grundrättigheter som är på samma nivå.

Frivillighet fungerar inte

Regeringens ovilja att införa munskyddsplikt har varit påtaglig genom hela epidemin. Så fort frågan om rörelsefriheten blev en förhandlingsfråga för regeringen, dök också också mycket riktigt debatten om att införa skyldighet att bära munskydd upp som ett tåg på perrongen.

Scheinin har svårt att förstå varför plikten inte införts. Han inflikar också, att diskussionen om att bötfälla förbrytare, som statsministern anser vara svår, i en viss mån är vilseledande.

– Man har utgått för mycket från att försöka övertyga människor själva att frivilligt välja att använda munskydd.

Att införa en förpliktelse skulle skydda en massa människor som till exempel i sitt jobb inte kan undvika människokontakter.

Lagen skulle ge dem en bas att välja att inte tjäna kunder som vägrar använda munskydd

– I nuläge kan en person som till exempel förnekar hela epidemin och hela tiden beter sig utifrån det utgöra en risk för den stora majoritet som följer reglerna, säger Scheinin.