Kvinnliga Borgåpolitiker utsätts för hatretorik när eldfängda frågor debatteras: "Hot mot demokratin då vissa inte vågar ställa upp i val"
Könsfördelningen är ojämn i Borgåpolitiken och därför behöver kvinnor samarbeta för jämställdhet över partigränsen, anser Elin Blomqvist-Valtonen (SFP) och Anette Karlsson (SDP). De berättar också om hur det är att vara kvinnlig politiker i dag.
Efter förra kommunalvalet grundades ett kvinnonätverk, eller ett kvinnoparlament, i Borgå. Tanken var att kvinnliga politiker över partigränserna skulle kunna stöda varandra och samarbeta i vissa frågor.
Vi träffade Anette Karlsson (SDP) och Elin Blomqvist-Valtonen (SFP) som var med och grundade kvinnoparlamentet.
Bland annat arrangerade de Borgå Pride i några år tillsammans med andra aktiva i staden, men nu är verksamheten på paus.
– Sedan kom tyvärr den här pandemin och vi kunde inte ha mer än en liten picknick i fjol, berättar Anette Karlsson. Och på det personliga planet så blev både jag och Elin gravida, så vi fokuserade mer på den egna familjen en tid.
Både Karlsson och Blomqvist-Valtonen anser att det fortfarande behövs ett samarbetsnätverk för kvinnliga politiker i Borgå.
När man som kvinna kommenterar invandring, språkfrågan och jämställdhet, och kanske vänsterliberalt, så är det tyvärr många som känner att de har rätt att göra anonyma påhopp
Anette Karlsson, SDP
Svenska Yle har kartlagt könsfördelningen i fullmäktigesamlingar och kommunstyrelser i landet, och Borgå visade sig ligga under landets medeltal då det kommer till andelen kvinnor.
Det här är också något Elin Blomqvist-Valtonen lyfter upp: Av 51 ledamöter i Borgå stadsfullmäktige är endast 18 kvinnor.
Dessutom består hela stadsstyrelsens presidium av män och ingen av stadens bolagsstyrelser har en kvinna som ordförande.
– Det är helt klart att det behövs ett forum där kvinnor lyfter fram andra kvinnor, och där vi hjälper och stöder varandra. Så jag hoppas personligen på att vi kan utveckla och fortsätta med verksamheten.
Hon tillägger att det förstås inte utesluter samarbete med den egna gruppen eller andra fullmäktigeledamöter oberoende av kön, men ibland finns ett tydligt behov av ett forum där frågor som är viktigare för kvinnor kan diskuteras.
Dessutom är hon stolt över att Borgå länge haft en kvinnlig fullmäktigeordförande i Mikaela Nylander (SFP).
Många kommunala beslut berör kvinnor mer än män
Anette Karlsson anser att den ojämna könsfördelningen i fullmäktige i Borgå är oroväckande då man tänker på att de beslut som fattas i hög grad berör kvinnor.
– Det handlar om daghem, skolor, social- och hälsovård – till och med stadsplanering. Besluten påverkar kvinnor mycket men ändå är det män som fattar besluten. Därför skulle det vara viktigt med en jämnare könsfördelning.
Elin Blomqvist-Valtonen håller med. Hon tillägger att det dessutom syns i vem som håller anföranden på mötena och vem som sätter agendan.
Enligt henne är en majoritet av de röstberättigade på riksnivå kvinnor, men det syns inte i könsfördelningen bland invalda ledamöter.
– Vi borde börja fundera mer på jämställdheten i de beslut vi fattar. Till exempel borde vi göra jämställdhetsbedömningar i samband med budgetbesluten. Precis som Anette säger så påverkar vissa beslut kvinnor mer än de påverkar män.
Kvinnor tackar oftare nej till kandidatur på grund av barn
Hur många kvinnor som kan bli invalda i fullmäktige och styrelsen beror i hög grad på kandidatnomineringen. Senast i maj ska listorna vara inne med tanke på valet i juni.
Hur enkelt är det att få kvinnor och speciellt unga kvinnor att ställa upp i val?
Elin Blomqvist-Valtonen är ordförande för SFP i Borgå och har jobbat en del med kandidatnominering tillsammans med partiets valkoordinator.
– Kvinnor som har små barn tackar oftare nej på grund av barnen då man ringer och frågar dem än vad männen gör, säger hon.
Hon konstaterar att det ändå finns jättemånga kvinnor som är redo att dra sitt strå till stacken och som anser att de ska ha rätt och möjlighet att ställa upp. Läget blir bättre hela tiden.
Kvinnor behöver känna att de faktiskt kan påverka
Anette Karlsson å sin sida är ordförande för Nylands socialdemokratiska kvinnor. De mest aktiva kvinnorna är lite äldre enligt henne, men partiet har försökt göra det lättare för unga kvinnor att ställa upp.
Till exempel kan de ta med sina barn till möten, där någon sköter dem under tiden.
– Men familjeansvaret faller ännu ganska mycket på kvinnorna, trots att det hela tiden blir mer jämställt och männen är mer engagerade. Det kräver ganska mycket att få vardagen att fungera och sedan ännu hinna sitta på möten.
Karlsson tycker att det skulle vara viktigt att kvinnor skulle få en känsla av att de faktiskt kan påverka. Då kanske de lättare ställer upp trots att tiden är knapp.
– Man måste få känslan av att ens röst på riktigt kan leda till förändring, och det är något som är viktigt för oss yngre kvinnor som är med i politiken att föra fram. Till exempel i stadsstyrelsen har vårt samarbete många gånger kunnat ändra utgången i ett ärende.
Elin Blomqvist-Valtonen håller med och tycker dessutom att det är viktigt att föra fram bra saker som andra kvinnliga politiker har fått till stånd.
– Det här gäller egentligen all kommunal demokrati. Om folk känner att de har en möjlighet att påverka på riktigt så är det mer sannolikt att de ställer upp och vill vara med, oberoende av kön och ålder.
En Natorapport visade nyligen att kvinnorna i Finlands regering får utstå mycket hot och smutskastning.
Syns det här också inom kommunalpolitiken?
– Jag ser helt klart att kvinnor utsätts för mer hatretorik och trakasserier än män, både på lokal- och riksnivå, säger Elin Blomqvist-Valtonen. De flesta gånger jag själv har utsatts för hatretorik så har det handlat om frågor jag lyft upp på riksplanet, men även i lokalpolitiken.
Hon anser att hatprat inte är okej, oberoende av om det riktar sig mot män eller kvinnor.
– Jag tror att det har blivit värre i och med de sociala medierna. Det är lättare att komma åt att säga fula saker till andra. Och här måste vi alla försvara varandra, sätta ner foten och säga att det inte är okej.
Personer som redan valt att ställa upp och undertecknat sin kandidatförsäkran har dragit sig ur för att de har blivit smutskastade eller utsatta för hatretorik
Elin Blomqvist-Valtonen, SFP
Anette Karlsson håller med om att det är ett stort problem och en risk för demokratin om vissa röster inte vågar göra sig hörda, även om hon för egen del upplever att situationen har lugnat ner sig på sistone.
Hon säger att det främst är tre teman som gör att problemet kommer fram i ljuset: språk, jämställdhet och invandring.
– När man som kvinna kommenterar de här frågorna och kanske vänsterliberalt så är det tyvärr många som känner att de har rätt att göra anonyma påhopp på sociala medier, via e-post eller liknande.
Viktigt att inte låta sig skrämmas
Anette Karlsson konstaterar ändå att hon inte tycker att det ska skrämma i väg någon och göra att de inte kandiderar i val. Bara genom att synliggöra problematiken kan man åtgärda den.
– Jag tycker att det handlar om ett djupare problem i vårt samhälle. Om utbildningsnivå, om uteslutna och marginaliserade kanske främst unga män som anser att de inte hittar sin plats i samhället och de måste få ut sin frustration. Vi måste ändra strukturerna så att alla känner sig delaktiga.
Också Elin Blomqvist-Valtonen ser hatprat som en stor risk för demokratin.
Hon har personligen fört flera samtal med personer som säger att de gärna skulle ställa upp i kommunalvalet, men som inte vill utsätta sig själva eller sin familj för en sådan retorik som politiker utsätts för i dag.
– Det är jättefarligt. Vi har dessutom haft personer som redan valt att ställa upp och undertecknat sin kandidatförsäkran, men som sedan dragit sig ur för att de har blivit smutskastade eller utsatta för hatretorik. Det visar helt konkret att det har en inverkan.
' /%3E%3C/svg%3E)
