Hoppa till huvudinnehåll

Västnyland

Hangö slutar kalhugga sina skogar: “Hangöborna är upplysta och ser skogarna som världens lungor”

Från 2021
Skog där det växer tall och gran. Blå himmel, solen skiner.
Bildtext Den här skogen var enligt den ursprungliga planen förnyelsemogen, färdig att förnyas. Nu ska den inte röras. I bakgrunden syns ett ljust gräsbevuxet område: Det är ett kalhygge som gjordes för några år sedan.
Bild: Yle / Pia Santonen

Hangö stad planerar byta skogsbruksmetod. I alla fall för den kommande tioårsperioden.

Kommunerna är betydande skogsägare i Finland. Diskussionen om skogarnas värde är livlig. Den gäller såväl de ekonomiska som ekologiska och klimat- och rekreationsvärdena. Den pågående artdöden och klimatkrisen har väckt många frågor och ny forskning ger nya insikter. Rekommendationer inom skogsbruket uppdateras.

Det som nu sker i Hangö är inget isolerat fenomen utan en del av en förändring som pågår i de tusen skogarnas Finland.

Egentligen granskar hela världen nu sitt förhållande till naturen och hur vi använder naturens resurser.

Ett murket träd ligger i skogen, små svampar och lave på ytan. Solen skiner. Sommar och grönt i bakgrunden.
Bildtext Vårt förhållande till naturen och dess resurser är i förändring.
Bild: Yle / Pia Santonen

I den här artikeln berättar vi om de nya tankar som snart kan tillämpas inom Hangö stads skogsbruk.

Längst nere i artikeln hittar du också mera information om hur mycket skog varje kommun i Västnyland äger och hur mycket pengar just din kommun räknar med att tjäna på sina skogar.

Bildtext Raseborg äger tio gånger mer skog än grannkommunen Ingå.

"Tiden är ny"

Hangös nya skogsbruksplan slår fast att kalavverkningar inte längre ska göras i de ekonomiskogar som Hangö stad äger. I stället tar staden i bruk en metod där man låter träden växa en längre tid och plockar ut stockar lite i taget. Metoden är en version av det som kallas kontinuerlig beståndsvård där man strävar efter att det hela tiden finns träd av olika åldrar i skogen, aldrig en kal yta.

- Tiden är ny. Man ser på saker annorlunda nu, förklarar Jukka Takala, direktör för tekniska och miljöverket i Hangö.

- Det handlar om klimatförändringen. Hangöborna är upplysta. Man ser Finland som världens lungor.

På Jukka Takalas bord finns frågan om skogsbruket och dess ekonomi. Men han ansvarar också för miljön, för parkerna och närskogarna i Hangö.

Den nya, ännu inte godkända ekonomiskogsplanen innebär inte kalhyggesfritt i Hangö stads skogar för all framtid. Nej, metoden ska nu testas i tio år och sedan utvärderas resultatet, påminner Jukka Takala.

man i blå kavaj ute vid havet
Bildtext Hangö ska testa kalhyggesfritt skogsbruk i sina ekonomiskogar under en tioårsperiod, säger Jukka Takala som basar för tekniska och miljösektorn i Hangö.
Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Staden ska fortsättningsvis få virkesinkomster men de förväntas bli mindre än tidigare. Naturens mångfald, klimatet och invånarnas trivsel är nu viktigare än pengarna, säger Jukka Takala.

- Min uppfattning är att kalhyggesmetoden är ett sätt att tjäna pengar.

- Nu har vi satt mindre vikt på intäkterna och mera vikt på det gröna tänket och andra sätt att använda skogen än i syfte att förtjäna på dem.

Först gjorde skogsreviret en skogsbruksplan, sedan fick en naturinventerare titta på den

Planen för en ny tioårsperiod har varit under arbete ovanligt länge och ännu är den inte klar. Skogsplanen är nu offentligt framlagd till den 6 april så att Hangöbor kan bekanta sig med den och kommentera den.

Hangös nya skogsbruksplan kallas för skogsvårdsplan.

Den första versionen av skogsplanen beställde staden i vanlig ordning av föreningen Södra skogsreviret som säljer olika skogsbrukstjänster till skogsägare. Reviret har också tidigare gjort upp tioårsplaner åt Hangö stad.

Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs och några små trädplantor skymtar.
Bildtext Det här kalhygget i Täktom för några år sedan kan vara ett av de sista i Hangö stads skogar på åtminstone tio år.
Bild: Yle / Pia Santonen

Men den här gången sågades revirets plan. Många Hangöbor, många politiker och inte minst den lokala miljöföreningen protesterade kraftigt mot planerade kalhyggen på områden som Hangöborna älskar och använder. De tyckte att planen inte fäster tillräckligt mycket vikt vid rekreation, naturens mångfald och klimatet. Miljöföreningen gick med en expert igenom de flesta av planens över 300 skogsfigurer i planen och föreslog sedan en mängd förändringar i planen. I en skogsbruksplan kallas de olika delområdena just figurer.

Staden beslutade efter responsen ta in en helt utomstående expert utanför den traditionella skogsbrukssektorn. Valet föll på naturinventeraren Esko Vuorinen och hans företag Silvestris.

Vuorinen gick igenom varje figur i skogsrevirets plan. Sedan föreslog också Vuorinen många förändringar i planen. Det är den här förändrade planen som nu ska behandlas.

- Jag ville ha in en seriös aktör så att vi kan sluta bråka och gå vidare. Nu tycker jag att vi har en ganska fin plan för de kommande tio åren, säger Takala.

Esko Vuorinen är företagare och dessutom känd för ett långvarigt miljöengagemang. Han är också på ett hörn med i kommunpolitiken som representant för De gröna i grannstaden Raseborg.

Esko Vuorinen
Bildtext Esko Vuorinen är erfaren naturinventerare. På arkivbilden här handlade det om backsvalbon som hade förstörts vid ett sandtag i Karis.
Bild: Yle/Minna Almark

Förändringarna som Vuorinen föreslog gick ut på att aktivt gynna och skydda naturen och klimatet och värna om rekreationsmöjligheterna i skogen - snarare än att driva ett skogsbruk med ekonomiska förtecken.

Bildtext Ekonomiskogens andel är redan nu lägst i Hangö. Den krymper ytterligare ifall den nya skogsplanen godkänns.

I den gamla, alltså skogsrevirets version av skogsplanen fanns det planer att avverka, gallra eller vidta andra åtgärder på över 130 av de sammanlagt cirka 330 skogsfigurerna. I den nya versionen kommer merparten av dessa att lämnas i fred - åtgärder planeras för endast ett 40-tal figurer, bekräftar Jukka Takala.

Den som tittar på den nya versionen märker att många av de nu aktuella åtgärderna dessutom har en bevarande karaktär: man föreslår till exempel att vissa områden skyddas, att man lämnar skyddszoner eller att avverkningarna är försiktigare än i den gamla planen.

En annan stor förändring i den nya versionen av planen är att de populära rekreationsskogarna i Märsan har lyfts ut ur den helt och hållet. Märsanskogarna ska i stället få en alldeles egen skötselplan som blir mer detaljerad än ekonomiskogsplanen.

Så här har Hangö stad och de flesta andra skött sina ekonomiskogar hittills - klicka på balken för att läsa

Hur går det med pengarna om skogarna avverkas försiktigare?

Hangö räknar med minskade inkomster från sina skogar om och när den nya tioårsplanen tas i bruk.

Jukka Takala hoppas ändå att virkesinkomsterna också framöver täcker utgifterna för skogarna.

- Jag vill inte att Hangö ska använda skattepengar för skogarna.

Några mindre granstockar ligger på marken i en skog där gallring pågår. Sommar, sol.
Bildtext Skogsbrukets intäkter har utgjort drygt en procent av stadens driftsbudget i Hangö. Med förslaget nu kan de årliga virkesintäkterna sjunka till ungefär en procent eller lite under en procent. I stället räknar staden med andra fördelar.
Bild: Yle / Pia Santonen

Enligt skogsrevirets ursprungliga skogsplan skulle Hangö stad ha tjänat ungefär 680 000 euro i virkesintäkter på tio år.

Med den reviderade planen landar intäkterna någonstans mellan 470 000 och 600 000 euro.

Det innebär att intäkterna minskar med cirka 80 000 - 210 000 euro på tio år, eller med 12 - 31 procent.

Per år minskar virkesintäkterna med mellan 8 000 och 21 000 euro.

Stadens ekonomi består av många delar, både stora och små. Hangö stads hela verksamhet, det som kallas driftshushållningen, är en helhet där slutsumman är över 50 miljoner euro. Om minskningen i virkesintäkterna blev maximal (21 000 euro per år), skulle minskningen utgöra ungefär 0,04 procent av driftsbudgeten.

Saker som inte mäts i pengar

Det blir alltså mindre klirr i kassan när skogsbruket förändras. Som motvikt till den ekonomiska förlusten räknar den nya versionen av planen upp andra fördelar. På många av dem kan man inte i dagens läge klistra någon prislapp på.

I framtiden kanske vi tänker annorlunda också om den saken.

Nyss publicerades en uppmärksammad rapport, Dasgupta-rapporten. Den granskade sambandet mellan ekonomisk aktivitet och miljön. Rapporten kom fram till att naturens mångfald ger ekonomisk nytta och om den går förlorad förlorar vi alla på det också ekonomiskt - utnyttjandet av naturen bör därför få ett pris.

Dasgupta-rapporten skrevs av ett forskarteam under ledning av emeritusprofessorn i ekonomi vid Cambridgeuniversitetet i Storbritannien Sir Partha Dasgupta. Rapporten beställdes ursprungligen av det brittiska finansministeriet.

Du kan läsa om Dasgupta-rapportens tankar här eller här (på finska).

Men tillbaka till Hangö. Vi har plockat ut exempel på fördelar - ännu delvis utan prislapp - som beskrivs i den nya versionen av Hangös skogsplan.

1. Hangöskogarnas kolbindning ökar med 5 900 ton koldioxid - över 700 kilogram per Hangöbo.

Hangö, precis som de övriga kommunerna i Västnyland, har lovat minska på klimatutsläppen. Den nya planen föreslår att kalavverkningar och luckhuggningar kategoriskt ersätts med plockhuggning. Vid plockhuggning plockas endast värdefullt stockvirke och området hålls skogbeklätt. De plockavverkade skogarna fungerar som fortlöpande kollager och kolsänkor. “Kalavverkade och luckavverkade skogar däremot består som koldioxidkällor i minst 20 år", sägs i den nya planen.

2. Klimatet vinner då Hangö inte enbart upphör med kalhyggen utan också med luckhyggen.

Luckhuggning är en metod som officiellt tillåts vid kontinuerlig beståndsvård. Men några luckor ska det inte huggas i Hangö.

Puupino.
Bildtext Kalavverkning och luckhuggning skiljer sig inte avsevärt från varandra, står det i förslaget till ny ekonomiskogsplan.
Bild: Hanna Eskonen / Yle

På skogsfigurer som luckhuggs brukar man göra tre avverkningsrundor med korta tidsintervall så att hela området, skogsfiguren, har behandlats på 30 år.

“En så här snabb avverkningscykel innebär att det på figuren endast finns luckavverkningar, svårtillgängliga täta plantbestånd och mycket ung skog. Luckhuggningen avviker således inte särskilt mycket från slutresultatet för en kalavverkad skogsfigur i fråga om skadliga följder för rekreations-, landskaps- och naturvärden", slår den nya planen fast.

3. Diken rensas inte på torvmarker - klimatutsläppen minskar.

Skogsreviret föreslog också att diken ska rensas på vissa figurer. Men det förslaget har nu också begravts. Dikesrensningar utökar klimatutsläppen på torvmarker. De ökar också vattendragens näringsbelastning.

Ett område som kalavverkats för några år sedan. Det växer gräs.Blöt mark, en vattenpöl syns i spåren som skogsmaskiner lämnat.
Bildtext Vattenhushållningen i skogarna är viktig. Dikade skogsfigurer ska hållas skogbeklädda säger den nya planen. Diken ska inte rensas, eftersom det ökar både klimatutsläppen på torvmarker och näringsbelastningen i vattendragen.
Bild: Yle / Pia Santonen

Dikesrensningar behövs inte om grundvattnet under sommaren hålls på rätt nivå.

“Man bör sträva efter att hålla dikade skogsfigurer skogtäckta på fortlöpande bas. Då hålls grundvattnets nivå stabil och det finns inget behov av dikesrensningar.”

Att slopa dikesrensningar spar också på kostnaderna.

4. Virkesintäkterna kommer in i jämnare takt.

Vid kalavverkningar och den liknande metoden fröträdsavverkningar tar man bort träden på en gång och intäkten kommer då också med en gång, det blir med andra ord stort klirr i kassan men väldigt sällan. Om avverkningarna i stället görs som plockhuggningar, fördelar sig skogsintäkten jämnare över en lång tidsperiod.

5. Hangö gynnar den biologiska mångfalden.

Också skogslagen kräver att livsmiljöer som är viktiga för den biologiska mångfalden ska bevaras i naturtillstånd.

6. Några områden kan skyddas och då kan staden få skattefri ersättning.

7. Hangö kan få bättre betalt för sålt virke.

Hangös skogar kan få en FCS-certifiering och den är bättre än den nuvarande PEFC-certifieringen. FSC-certifierat virke borde ge säljaren, alltså Hangö stad, det bästa priset.

Certifikat fungerar som en slags garanti för hur skogen har skötts. För olika skogscertifikat finns krav eller rekommendationer som skogsbruket ska uppfylla. Den som köper virket ska kunna kontrollera virkets ursprung och hur den skog har skötts som virket kommer ifrån.

Hur mycket skog äger du som kommuninvånare?

Visste du att det i Hangö finns mest kommunalt ägd skog per invånare i Västnyland? Mätt i hektar är däremot grannkommunen Raseborg den största skogsägaren i regionen.

Yle Västnyland har frågat kommunerna i Västnyland hur mycket skog de äger.

Vi frågade också hur mycket virkesintäkter kommunerna räknar med från sitt skogsbruk. Det gjorde vi eftersom ekonomin länge varit en av de viktigaste frågorna i skogsbruket.

Blåbärsris i en skog. Solen skiner.
Bildtext Skogen har många värden. När vi talar om skogen kan vi mena saker som ekonomi, ekologi och naturens mångfald, klimatet, rekreation - samt olika kombinationer av dem.
Bild: Yle / Pia Santonen

Men att idka skogsbruk är inte enbart en intäkt, det innebär också utgifter: löner till egen personal eller entreprenörer, maskinkostnader, kostnader för plantor och plantering, gallring, avverkning, markberedning, kostnader till mellanhänder såsom skogsreviret.

För att få en uppfattning om hur mycket skogsbruket kostar, bad vi kommunerna både om uppskattade bruttointäkter och om uppskattade utgifter för skogsbruket. Siffrorna är från kommunernas budgetar för 2020.

Bildtext *Hangös 50 procent är en uppskattning av det staden hittills har räknat med. Med den nya skogsplanen förväntas kostnadernas andel öka. Sjundeå äger bara lite och skog och hade inga budgeterade mål för skogsbruket 2020.

Vi kan inte garantera att siffrorna från kommunerna är helt jämförbara eftersom kommunerna kan räkna lite olika. Men siffrorna borde ändå ge en grov bild av läget.

Vill du nörda ner dig? Här finns lite extrafakta om skogsbruket i de västnyländska kommunerna

Om du klickar på balkarna nedan, hittar du uppgifter som gäller din kommun och du kan kolla hur det ser ut jämfört men de andra kommunerna i regionen.

Raseborg: Staden har kammat in över dubbelt så mycket virkesintäkter som planerat

Lojo vill tänka mera på rekreationsvärdena

Hangö har mest skog per invånare i Västnyland

Ingå räknar inte med stora skogsbruksintäkter

Sjundeå är lilleputt som skogsägarkommun i Västnyland

Diskussion om artikeln