Artistens önskedröm om ett skivkontrakt lever ännu och kan till och med bli verklighet via TikTok

Det fanns en tid då ett skivkontrakt var en nödvändighet för att få ge ut sin musik, och framförallt för att få den distribuerad. I dag är ett skivkontrakt inte längre ett måste - eller ens ett skivkontrakt i ordets riktiga bemärkelse - men med ett kontrakt med ett av de ”tre stora” bolagen kan du fortfarande få hjälp med att bli rik och berömd.

När digitaliseringen av populärmusiken gjorde sitt allvarliga intåg på marknaden i slutet av 90-talet och början av 2000-talet, så försökte skivbolagen göra sitt allt för att förhindra att musiken skulle flytta ut på nätet.

Snart skulle vilken självutnämnd artist som helst kunna ge ut sin "heimlagade" musik från sovrummet och skivbolagen skulle tappa sitt existensberättigande och gå förlorade.

Varför skulle folk vara villiga att använda lagliga plattformer när man kan få musik gratis?

― Patric Sarin

Finlandssvenska låtskrivaren Patric Sarin, som numera jobbar som förlagschef på Warner-ägda Helsinki Music Company och som också sitter i koncernens ledningsgrupp, minns de här tiderna väl.

– Jag kommer ihåg det här hotet. Det var nästan lite panikartad stämning inom branschen.

– Det började ju egentligen med (fildelningsprogrammet) Napster. Man tänkte att piratismen kommer att ta över, för varför skulle folk vara villiga att använda lagliga plattformer när man kan få musik gratis.

– Men sen kom ju Spotify, som ju var mycket användarvänligt, behagligt och fungerande, och sakta men säkert blev en enorm plattform.

Skivbolagen blev musikbolag och anpassade sig till förändringen

Enligt statistik från musikbolagens rättighets- och branschorganisation IFPI Finland rf utgjordes marknaden år 2007 ännu av cirka 50 procent fysiska skivor. I fjol var andelen fysiska skivor som såldes knappt tio procent.

Sedan den fysiska skivförsäljningen började försvinna har bolagen blivit tvungna att hitta nya former att tjäna pengar.

Anpassningen har tagit tid men ser ut att ha lyckats, åtminstone för det tre stora musikgiganterna Warner, Sony och Universal.

Man talar inte heller längre om skivbolag, utan om musikbolag.

– Hela strukturen på hur skivbolag fungerar har ju ändrats. Till exempel här på Warner har vi, förutom musikproduktion, också ett eget förlag, vi har låtskrivare som skriver låtar åt våra egna artister. Och sen har vi också en egen live-avdelning, som har varit Finlands största i många år, säger Sarin.

Deras arbete är att koppla ihop en artist med en produkt, må det sen vara kaffe, godis eller en telefonoperatör

― Patric Sarin

Visserligen kommer det nog in en hel del pengar via strömningstjänsterna. Men de pengarna tillfaller i första hand musikbolagen, och artisterna kan inte räkna med att tjäna stora pengar på varken strömning eller skivförsäljning.

De stora artisternas största inkomster kommer från att uppträda live. Och som vi vet så är den verksamheten på paus just nu, vilket är ett stort problem för de flesta artister.

Som artist måste du nuförtiden vara förberedd på att göra reklam

Tidigare var låten i sig, alltså musiken på en platta, det viktiga och det man i första hand förvandlade till inkomster. I dag är låten ett PR-verktyg för att tjäna pengar även på annat håll.

Den romantiska bilden av att vara artist är inte längre vad den en gång var, och i dag måste man vara förberedd på att ge avkall på det konstnärliga om man vill klara sig.

Musikbolagen har nuförtiden en avdelning som helt och hållet koncentrerar sig på att hitta samarbetspartners inom andra områden för sina artister, det vill säga sponsorer.

– Deras arbete är att koppla ihop en artist med en produkt, må det sen vara kaffe, godis eller en telefonoperatör, berättar Sarin.

Alla artister lär inte, helt förståeligt nog, vara helt tända på det här och är väldigt noggranna med vad de vill vara med på och vad inte.

Å andra sidan måste man i dag vara beredd på att ställa upp på det här - om man vill ha det där efterlängtade skivkontraktet.

På 80-talet fick Nylund vara med och skriva på ett "riktigt" skivkontrakt

Skivkontrakten kallas fortfarande för just det, skivkontrakt, men de har inte överhuvudtaget samma innebörd eller funktion som de hade före digitaliseringen.

En av de finlandssvenska musiker som en gång var med om att skriva på ett ”riktigt” traditionellt skivkontrakt är finlandssvenska låtskrivaren och producenten Niklas Nylund.

Om bolaget nångång hade ekonomiska svårigheter, så fick man nog vänta på sina pengar

― Niklas Nylund

År 1988 rekryterades han som trummis till finska gruppen Leevi & The Leavings, och i samma fick han skriva på ett kontrakt för det då lilla indiebolaget Pyramid.

– Man blev väl omhändertagen, för det var ett väldigt familjärt bolag - men på gott och på ont. För om bolaget nångång hade ekonomiska svårigheter, så fick man nog vänta på sina pengar, berättar Nylund.

Skivkontraktet bandmedlemmarna hade med skivbolaget var typiskt för den tiden: bandet förväntades spela in bra musik, som trycktes upp på vinyl och C-kassett och som sedan distribuerades till affärerna.

På försäljningen tilldelades gruppen en royalty på cirka 10 procent, som sedan skulle delas mellan de fyra bandmedlemmarna.

Nylund hade tur, kan man väl påstå. Albumet han var med och spelade på, Leevi & The Leavings sjätte Häntä koipien välissä, blev en enorm framgång i Finland år 1988 och sålde i över 50 000 exemplar.

Skivkontrakten har förvandlats till låtkontrakt

Tidigare kunde man göra ett skivkontrakt för ett album, med en option för två eller tre till.

– I dag handlar det om låtar, om singlar, som testas där ute på streamingtjänsterna, och som på sin höjd har en option på en EP, säger Nylund.

De flesta artister är numera så kallade Spotify-artister, som man gör korta avtal med, för att kolla att vad publiken tycker om det.

Vårt mål att skapa karriärer

― Patric Sarin

Man kan inte kontrollera marknaden på samma sätt som förr, musikbolagen kan inte marknadsföra och hajpa någon och se till att det bli stort, utan det är faktiskt folket som bestämmer vad de vill lyssna på.

– Åtminstone här på Warner, så är vårt mål att skapa karriärer. Det här med att spela in nånting med någon och kasta ut det och se om det fastnar är inte riktigt vår strategi. Men visst finns det bolag som fungerar så, berättar Sarin.

Om det är någon som sjunger jättebra, har skrivit låten själv och som får en massa tittningar på sitt konto, så då blir nog skivbolagen intresserade

― Patric Sarin

Niklas Nylund har själv färsk erfarenhet av ett sådant här kontrakt. Han har med om att producera låten Lies för finlandssvenska gruppen Crimson Peak.

Ett litet skivbolag i England råkade höra låten, blev intresserade och erbjöd ett skivkontrakt.

– Det var ett mycket enkelt kontrakt. De vill ge ut en låt i taget, och så länge det funkar och finns intresse så fortsätter samarbetet. Och i kontraktet står det klart och tydligt vad artisten förväntas göra och vad bolaget förväntas göra. Bolaget ska pusha deras låtar så att de sprids.

TikTok kan leda till skivkontrakt

För att musikbolagen ska få upp ögonen för en artist så kan det fortfarande ske den traditionella vägen. Det vill säga att man skickar in en demoinspelning, bolaget gillar vad de hör och tar kontakt.

Sedan är bolagen nog hela tiden ute på sociala medier, som till exempel TikTok, och försöker hitta nya förmågor.

– Om det är någon som sjunger jättebra, har skrivit låten själv och som får en massa tittningar på sitt konto, så då blir nog skivbolagen intresserade, säger Sarin.

Efter att kontraktet är påskrivet så görs inga förhastade beslut, menar Sarin. Det släpps inte snabbt några låtar, utan det är ett ganska omfattande arbete bakom varje ny artist. Det sätts mycket tid och arbete på de nya artister man anlitat, på att skriva nya låtar och man funderar noga på i vilken ordning man ska ge ut de här låtarna.

– Sedan försöker vi också komma underfund med vad det är som är speciellt med just den här artisten. Har den karisma, scenpresens, nånting som är spännande, säger Sarin.

Få förunnat att klara sig utan uppbackning av ett bolag

Det går att ge ut musik utan skivbolag, men det är verkligen få förunnat att det lyckas, och framförallt att leva på det - för att inte tala om att bli stor.

– Sociala medier har visserligen gjort det möjligt att bli jättestor - på några dagar, och utan hjälp. Men för att upprätthålla intresset och för att få logistiken att fungera så behöver du förr eller senare hjälp, för som vilken firma som helst så klarar man sig i längden inte ensam, menar Sarin.

Det finns förstås undantag. Ett sådant är den finska artisten Idealism. Bakom pseudonymen ligger 23-åriga studerande Lassi Kotamäki, som redan för ett par år sedan var Finlands överlägset mest strömmade artist.

Nylund känner till en annan artist med liknande framgång.

– Den här personen, som vill vara anonym, har hundratals miljoner strömningar där ute. Som bäst hade han 25 000 strömningar per dag på sina låtar. Men han jobbade också hårt på att få fram sina låtar, berättar Nylund.

– Om vi igen tar de här TikTok-fenomenen som exempel, så förr eller senare är det Warner, Sony eller Universal som norpar dem, och får dem att bli stora på ett globalt sätt, säger Sarin.

På det stora hela anser ändå Nylund att det är de traditionella låtskrivarna som har förlorat mest på att musiken helt och hållet har flyttat ut på nätet.

Det är nuförtiden otroligt svårt att sticka ut, att göra något som är både tilltalande för en stor publik men också unikt.

– Å andra sidan kan du i och med just TikTok ha otrolig tur, och råkar nån snappa upp din låt, så kan vad som helst hända, säger Nylund.