Sofi Oksanen: “Kulturdebatten om översättarens roll är galen och absurd”

På den internationella litteraturscenen är Sofi Oksanen vår mest framgångsrika nutida författare. Hon spelar i samma liga som Tove Jansson och Mika Waltari. Men varken hon eller hennes föregångare hade blivit världsberömda utan bra översättare.

Sofi Oksanen vill betona vikten av översättarnas yrkeskompetens, och slänger samtidigt in en brandfackla i diskussionen om vem som får översätta vem.

– Jag vill att mina böcker ska översättas av den person som kan producera den allra bästa texten. Det enda man ska prioritera är en bra text, säger Sofi Oksanen i programmet Efter Nio.

Vem får översätta vem?

Debatten blossade nyligen upp igen, i och med frågan om vem som har rätt kompetens för att översätta den amerikanska poeten Amanda Gormans verk. Gorman blev snabbt världsberömd då hon framförde en av sina dikter vid president Joe Bidens installationsceremoni i januari, och förfrågningarna om översättningar strömmade in.

Det bestämdes att den uppgiften bara skulle ges till översättare med samma kulturella och etniska bakgrund som poeten själv. Absurt, enligt Sofi Oksanen.

– Det här är en galen och absurd kulturdiskussion. Uppenbarligen har den här unga poeten haft rådgivare som inte förstår ett skvatt om översättning. Så enkelt är det.

Omöjlig ekvation att hitta en som uppfyller alla krav

Hon menar att det här är ett problem i stora språkområden där de flesta människor bara förstår ett enda språk. Då kan det vara svårt att inse vad en god översättare egentligen gör. Enligt Oksanen blir det en omöjlig ekvation att hitta en kompetent översättare som uppfyller alla de kriterier som nu har ställts.

– Det finns få romanöversättare, ännu färre lyriköversättare och försvinnande få översättare av spoken word-poesi, som är Amanda Gormans genre. Att hitta en sådan översättare, som dessutom som är ung, kvinna och har en annan hudfärg än vit är en omöjlig uppgift.

Oksanen går inte närmare in på så kallad kulturell appropriering i det här sammanhanget, men lyfter upp ett annat exempel.

– Det skulle vara lika absurt om min representant plötsligt skulle hitta på att mina böcker bara får översättas av kvinnliga översättare, därför att jag själv är en kvinna. I ett modernt samhälle som strävar efter jämställdhet är det fruktansvärt gammalmodigt att tänka så.

Översättaren Janina Orlov håller med

När Sofi Oksanen besöker Efter Nio får hon sällskap av översättaren Janina Orlov. Hon har översatt alla Oksanens böcker till svenska och är flerfaldigt prisbelönt för sitt arbete.

Hon är glad över att översättarens roll för en gångs skull diskuteras i offentligheten. Men när det gäller vem som får översätta vem resonerar Orlov på samma sätt som Oksanen.

– Jag håller med till hundra procent. Jag tänker såhär: Om jag ska genomgå en operation, så vill jag naturligtvis ha den bästa kirurgen. Det spelar ingen roll om den har flätor eller tuperat hår, det som räknas har med professionen att göra. Den som klarar av att göra det bäst, den ska göra det.

Sammankopplade hjärnor

Båda två tycker ändå att en gemensam begreppsvärld är en fördel i arbetet. Janina Orlov var tidigare bosatt i Ryssland, har varit gift med en rysk man och pratar språket flytande. Sofi Oksanen å sin sida har rötter i Estland och alla hennes böcker behandlar på olika sätt livet i det forna Sovjetunionen. Huvudrollsinnehavaren i hennes senaste roman Hundparken kommer från Ukraina.

– Det som slog mig allra först med Sofis texter var att jag aldrig tidigare hade läst någon författare som inte kommer inifrån sovjetsystemet, som hade sett det sovjetiska livet på samma sätt som jag själv har sett det. Det märks i detaljerna. Det är helt enastående i sitt slag.

– Janina och jag har något slags koppling mellan våra hjärnor. Det är såklart en lyx, säger Sofi Oksanen.

Tokiga misstag i arbetet

I arbetet med att översätta en roman kan Janina Orlov ibland hitta små fel eller detaljer som inte stämmer. Det kan vara personer som byter namn eller att det är både nymåne och fullmåne under samma vecka.

– Då får man helt enkelt ringa upp författaren och fråga vad som avses, säger hon.

Janina Orlov medger ändå beredvilligt att hon själv gör små misstag då och då.

– När jag översatte Hundparken läste jag fel på ett ställe. Sofi skrev om talvitamineita, vilket betyder vinterkläder, men jag läste talvivitamineja, alltså vintervitaminer. Jag trodde det var något som de använde i Ukraina! Som tur var märkte jag felet i tid.

Läs också Svenska Yles kulturredaktör Marit Lindqvists artikel om debatten kring Amanda Gormans översättningar:
https://svenska.yle.fi/artikel/2021/03/18/kan-en-medelalders-vit-man-oversatta-dikter-av-en-ung-svart-kvinna

Sofi Oksanen och Janina Orlov medverka i Efter Nio med temat språk må 29.3.2021 kl. 21 på Yle Fem och Yle Arenan.