Cykel- och gångväg till Träskända, bättre kollektivtrafik och tätare bycentrum – delgeneralplanen för Norra Paipis förnyas

I delgeneralplanen ingår bland annat en hel del ny bebyggelse, möjlighet till bättre service och en gång- och cykelled mellan Norra Paipis och Träskända.

Jag träffar Siv Olenius-Jansson på hennes bakgård i Norra Paipis. Vi sätter oss i en stor trägunga med ett bord i mitten.

Hon har förberett sig med att skriva ut kartor från den uppdaterade delgeneralplanen och tagit ut mjuka dynor att sitta på.

Solen lyser, fåglarna kvittrar och runt omkring oss kan man se ett hav av snöiga åkrar.

– Vi inleder terassäsongen nu, skrattar hon.

Olenius-Jansson har bott i Norra Paipis största delen av sitt liv. Hon har tidigare varit aktiv inom kommunalpolitiken och därför varit intresserad av delgeneralplanen från början.

Redan innan vår träff har hon snabbt hunnit bekanta sig med den uppdaterade planen.

– Den verkar ganska ok. Jag har ju förstås inte hunnit sätta in mig i några detaljer och vet inte om det finns några jordägare som känner sig förfördelade eller så, men så där snabbt så tycker jag att den verkar ok.

Som en av de positiva sakerna i planen tar Olenius-Jansson upp den planerade gång- och cykelleden mellan Norra Paipis och Träskända centrum.

Hon berättar att det för tillfället till och med kan vara farligt att röra sig på vissa vägar utan bil, vilket en gång- och cykelled skulle ändra på.

- Så den gång- och cykelleden behövs definitivt. Och att den ännu har förlängts till Borgnäs är nog absolut nödvändigt.

Olenius-Johansson hoppas också att kommunen är noga med att berätta om sina planer för invånarna.

– Jag hoppas att vi får information om planen och allt det praktiska den innebär för oss bybor så att vi kan utnyttja den och så att den blir något positivt för vår by.

Delgeneralplanen och vad den i det stora hela innebär

Onsdagen den 24 mars behandlade markanvändningssektionen i Sibbo en uppdaterad delgeneralplan för Norra Paipis.

En delgeneralplan handlar om att utveckla och styra över markanvändninget på ett specifikt område, och i detta fall handlar det alltså om Norra Paipis.

Delgeneralplanen har inte godkänts av kommunstyrelsen, men just nu nu är tanken att bebyggelsen anpassas till det gamla kulturlandskapet och dessutom drar nytta av de trafikförbindelser som planeras till området.

I planen nämns också att serviceutbudet i bycentrum kan bli bättre om det bor mer människor i byn.

Största delen av den nya bebyggelsen ska vara belägen inom 800 meters avstånd från bycentrum, så att man kan ta sig till Träskända järnvägsstation med kollektivtrafik på cirka 20 minuter.

Kommunen planerar också en gång- och cykelled för samma sträcka, alltså längs Regionväg 146, så att man kan ta sig till Träskända centrum också med cykel på ett lätt och säkert sätt.

Vacker natur men lång väg till butiken

Siv Olenius-Jansson berättar att många trivs i Norra Paipis tack vare den vackra naturen och vyerna, men att den lantliga miljön också har sina nackdelar.

– Bilburen ska man vara och acceptera att man har lång väg till butiken och all annan service också.

Vad är det bästa med att bo i Norra Paipis då?

– När dom flesta ändå är bilburna så är det ju nog väldigt nära till grannstäderna, till Träskända är det 5–10 minuter. Vi har inte så jättelångt till Helsingfors och inte har vi lång väg till Borgå heller. Så egentligen är läget inte så illa och trots det så bor vi nog på landet.

Till sist berättar Siv Olenius-Jansson att hon är glad över att hennes barn fått växa upp i en miljö där de fått leka på den stora gården och cykla till sina vänner, omringade av naturen.

– Så det skulle jag nog inte byta bort mot något.

Bilburen ska man vara och acceptera att man har lång väg till butiken och all annan service också

― Siv Olenius-Jansson

Byarna ska utvecklas tillsammans med invånarna

I ett mejl poängterar Sibbos utvecklingsdirektör Pirjo Siren, att man enligt kommunfullmäktiges beslu,t ska utveckla byarna tillsammans med invånarna, vilket man också gjort i detta fall.

Arbetet med delgeneralplanen började 2016. Den är nu granskad och följer de planeringsprinciper som kommunstyrelsen godkänt.

Sirén skriver också att 66 procent av bebyggelsen placeras på mer glesbefolkade områden, men att man samtidigt sett till att bebyggelsen inte blir för utspridd.

Nästa steg i processen är att delegeneralpanen behandlas av kommunstyrelsen och markanvändningssektionen.