Hoppa till huvudinnehåll

Hälsa

Coronainformation finns på tiotals språk – trots det är en del fatalister och andra misstänker mikrochip

Från 2021
En mörkhyad man tar emot ett munskydd vid Helsingfors corona-informationspunkt i ett köpcentrum.
Bildtext Större städer ger coronainformation på många språk.
Bild: Petteri Bülow / Yle

Om coronaviruset ska bromsas upp är det viktigt att ha information. I Finland finns en betydande mängd invandrare, gästarbetare och utbytesstuderande. Hur håller de sig uppdaterade om skydd, hjälp och restriktioner?

– Jag tror min smarttelefon vet var jag befinner mig och visar de finländska resultaten överst, när jag tar fram mina bokmärken eller använder Googles sökfunktionen på nätet, säger Won Seo.

Seos modersmål är koreanska. Han jobbar i Finland och han läser informationen om coronaviruset främst på engelska.

– För att få uppgifter om antalet smittade är det okej, men helt ärligt så vet jag inte vad som är regeringens politik. Undantagsförhållandena hör jag om via vänner, svarar Won på frågan vad han skulle vilja ändra på i informationsspridningen.

Mehiläisen drive-in-testausasemalla Helsingin Hernesaaressa tehtiin koronavirustestejä lumisessa säässä 4. tammikuuta 2021.
Sanna Marin puhui medialle Säätytalolla 23. maaliskuuta.
Jämförelse av två bilder: De som varken förstår finska eller svenska begriper lättare om coronafallen ökar eller minskar än vad regeringen vill i pandemin.
Bilder: Silja Viitala / Yle (vänster), Silja Viitala / Yle (höger)

Hussein förstår inte Yles nyheter på finska

Från tågstationen i Kilo i Esbo promenerar Iadazaz Hussein emot mig. Han är från Pakistan.

– Främst får jag information från Institutet för hälsa och välfärds sidor på nätet och Esbo stads hemsida och förstås från sociala medier, säger Hussein.

Hussein säger att han inte hittar information på sitt modersmål punjabi. Han förstår inte Yles nyheter på finska så bra. Det blir mest att ta till sig information på engelska.

Esbo stads hemsida med corona-information på över tio olika språk
Bildtext Esbo stad har liksom många större städer coronainformation på flera språk på sina hemsidor.
Bild: Agneta Gestrin / Yle

På andra sidan gatan går Abdi Katra med sina tre småbarn.

Hon kom till Finland för tretton år sedan och talar finska.

– Jag jobbar inom småbarnspedagogiken och till min arbetsplats får vi varje vecka information på finska, säger Katra.

Katra är medveten om att somalier i Finland kan hitta information på sitt modersmål både via myndigheternas kanaler och invandrarnätverken.

Somalier startade själva ett coronaprojekt

– Vi märkte att antalet coronafall höll på att öka i samfundet. Vi blev oroliga och ansåg att något måste göras. Vi beslöt att inleda ett hälsoprojekt med avsikt att ge information och psykosocialt stöd, säger Yusuf Mohamed projektledare i Sällskapet Finland-Somalia rf. Caawinaad- projektet startade i juli 2020

Målet har varit att främja kommunikation, tillgång till myndighetsinformation, korrigera fejknyheter och främja samfundets välmående och på så sätt få ner och tillsammans kunna stoppa antalet covid-19 fall.

Kaksi naista menossa kauppaan.
Bildtext Det är effektivt att ge information där människor rör sig till vardags.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

– Vi har haft ett intensivt samarbete med organisationer, deras nyckelpersoner och med moskéer. När munskydden kom med i bilden har vi delat ut sådana. Jobbet utförs till fots och att vara ute bland människor har varit a och o, säger Mohamed.

Det mest effektiva är att möta folk och prata med dem på gräsrotsnivå anser Burhan Hamdon.

Hamdon är verksamhetsledare i föreningen Hakunilan kansainvälinen yhdistys, fritt översatt Internationella föreningen i Håkansböle i Vanda.

För tre veckor sen begav han sig till köpcentret i Håkansböle. Där delade han ut flera lådor med munskydd och flygblad med coronainformation i restauranger, kiosker och affärer.

– Jag frågade om de kan låta tryckalstrena ligga framme och ge munskydden till kunder som inte har munskydd på sig, säger Hamdon.

"Känns som om fejknyheterna är riktade mot vårt samfund"

– Det förekommer verkligt mycket fejknyheter. Ibland känns det som om de är riktade mot medlemmarna i vårt samfund, säger Mohamed.

– Man tror verkligt mycket på dem, speciellt när det gäller vaccinationer. I början av epidemin ifrågasattes också om viruset ens existerar, men det var lika runtom i världen anser Mohamed.

Mohamed säger att fejknyheterna är avsiktliga och de sprids för att undergräva människors tilltro och tillit.

En flintskallig mörkhyad man sitter med ryggen till i lokalbussen.
Bildtext Många har en suddig uppfattning om hur rörelsefriheten påverkas i områden med allmän smittspridning.
Bild: Juha-Pekka Inkinen/Yle

Också Hamdon har stött på misstroende. Just nu är den begränsade rörelsefriheten ett hett diskussionsämne.

– Med en kompis diskuterade vi att i familjer som har sju eller åtta barn hur ska de förhålla sig när det talas om att endast två får röra sig tillsammans? undrar Hamdon.

Det finns definitivt ett behov av klargörande information om hur rörelsefriheten kommer att kringskäras och också klarhet i vaccinationsprogrammet.

"En del tror att ett mikrochip läggs in samtidigt så man kan spåra dem"

Hamdon har träffat och hört om äldre människor som är motvilliga att låta sig vaccineras.

– Jag sa: "Hördu det här är viktigt" och berättade att vi har en känd läkare från vårt hemland som har fått vaccinet, berättar Hamdon om hur han försökte övertyga en äldre tvivlande man.

– Det verkar lustigt, men en del tror att ett mikrochip läggs in samtidigt så man kan spåra dem. En del tror på det här, säger Hamdon.

Hamdon säger att det varierar hur man förhåller sig till coronainformation. En del troende anser att hälsa och sjukdom är något som ligger i Guds händer och inte hänger på vad individen gör.

Kvinna i burka går över gata.
Bildtext Det är inte svart-vitt hur människor tror på rekommendationer. I gråzonen finns rykten som påverkar.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

I den somaliska föreningen insåg man att förutom korrekt information är det viktigt att upplysa om hur man känner igen falska rykten.

– På vår hemsida har vi publicerat dokument som korrigerar fejknyheter och så kallade info-kort. Överlag material som tränar upp ögat att se mediekritiskt. Vi har också listat varifrån man kan inhämta fakta och granska fakta, säger Mohamed.

En utav fyra covid-19 patienter pratar ett främmande språk

När Institutet för hälsa och välfärd publicerade statistik vid årsskiftet som visade att en utav tre som insjuknat i covid-19 hade ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska riktades blickarna mot invandrare.

Blickarna blev intensivare när coronasmittan visade sprida sig snabbt i vissa invandrartäta bostadsområden i huvudstadsregionen.

Henkilö pesee astioita.
Bildtext Är bostaden trång eller stor? Har man möjlighet till distansjobb eller inte? Socioekonomiska faktorer inverkar på hur man kan skydda sig i coronaepidemin.
Bild: Henrietta Hassinen / Yle

– Vi har en klyfta som orsakas av socioekonomiska orsaker, passivitet och djuprotad rasism. När man sen plussar på med främmande språk, främmande kultur, inga vänner och trång bostad vad kan man förvänta sig, frågar Mohamed.

– Det är ett strukturellt problem som har konstaterats också i USA, Norden och Storbritannien. Jag vet inte varför man i Finland, staten och regeringen inte vill notera dessa internationella studier och handla enligt dem, säger Mohamed.

Mohamed säger att det hjälper inte någon om vi stämplar invandrare eller pekar ut bostadsområden som orsaker till antalet coronafall.

Vi sitter alla i samma coronabåt men faktum är att beroende på social klass kan man skydda sig antingen bättre eller sämre mot smitta, enligt Mohamed.

Infon borde fås ut mer rappt till de största språkgrupperna

I Vanda utgör invandrarna drygt tjugo procent av befolkningen. Antalet Vandabor som har insjuknat av coronaviruset kryper upp mot närmare 9 000.

Arbetet att sprida myndigheternas coronainformation till människor med främmande språk får inte minska, utan nu behövs uppgifter om restriktioner och vaccinationer på så många språk som möjligt.

– Vi försöker göra det vi klarar av, fast vi inte har samma resurser som myndigheterna, säger Hamdon som uppdaterar på facebook så fort nya besked kommer.

– Vi håller oss ajour, men myndigheternas översättningar släpar efter. Vår förening informerar om bland annat nya restriktioner så långt våra krafter räcker till, säger Mohamed.

Mohamed har föreslagit för myndigheterna kortare sammandrag som skulle publiceras tillsammans med den finska texten.

Hittills har hans önskan om att informationen på främmande språk skulle landa samtidigt till de största språkgrupperna inte prioriterats.

Röda Kors-volontärer hjälper till med att ge corona-info till invandrare

2:48