HUS: Begränsningar av rörelsefriheten behövs för att coronaläget ska bli bättre

Coronaepidemin visar svaga tecken på att avta inom Helsingfors och Nylands sjukhusdistrikt, uppger ledande överläkare Markku Mäkijärvi. Samtidigt har antalet intagna patienter med covid-19 minskat en aning. Trots det är belastningen på sjukvården inom HUS stor, säger Mäkijärvi.

I dag får 91 patienter vård för covid-19 vård inom HUS. De som insjuknar är allt yngre.

Mäkijärvi efterlyser strängare begränsningar av rörelsefriheten i Nyland.

Mäkijärvi: Antalet smittade borde halveras

– Antalet smittfall borde halveras inom HUS – då först kan vi andas lättare. Incidensen borde ligga kring 25 fall per 100 000 invånare per två veckor. Det kan vi bara uppnå om rörelsefriheten begränsas i ett par– tre veckor.

Han tillade att den brittiska virusvarianten dominerar allt mer.

– Den är dominant i 125 länder i världen. Också den sydafrikanska och brasilianska varianten sprider sig, och verkar vara motståndskraftigare mot vaccin. 60–70 procent av de fall som finns inom HNS är muterade varianter, närmast den brittiska, säger Mäkijärvi.

HUS: Astra Zenecas biverkningar sällsynta

Misstankar om att Astra Zenecas vaccin skulle orsaka blodproppar togs också upp på HUS presskonferens. Avdelningsöverläkare Riitta Lassila konstaterade att biverkningen är ytterst ovanlig.

Förekomsten av blodproppar korrelerar starkt med ålder och andra riskfaktorer, sa Lassila. Till riskfaktorerna hör långvarigt sängläge (över tre dygn), övervikt, cancer, graviditet och också p-piller.

Heparin – ett välkänt botemedel mot koagulering

– Ett välkänt botemedel för att förhindra att blodet koagulerar är heparin. Heparin, som upptäcktes på 1930-talet av en åländsk forskare vid Karolinska institutet, Erik Jorpes, används för att förebygga blodproppar.

Enligt Lassila verkar Astra Zenecas adenovaccin i sällsynta fall utlösa en reaktion som aktiverar trombocyterna och får igång en ohejdad koagulering.

- Det har vi noterat också här på HUS.

Till en början sades det att det uttryckligen var något som drabbar unga kvinnor, men i verkligheten ser den här biverkningen varken till kön eller ålder, säger Lassila.

- Det är fortfarande oklart vad som ligger bakom den här reaktionen. Det tycks handla om antikroppar, och problemet utreds aktivt på alla fronter. Vi samarbetar med forskare vid Åbo universitet och Helsingfors universitet.

- Vi vet att det rör sig om ett antikroppskomplex som vi har snabbtest för. Testet hjälper i sin tur klinikern (läkaren) som står inför den paradoxala situationen att patienten har en låg nivå av trombocyter och samtidigt blodpropp.

HUS har haft tre patienter med den här biverkningen – av dem håller två på att tillfriskna.

Det är viktigt att vården kan påbörjas genast, eftersom dödligheten har legat på omkring trettio procent, säger Lassila.

På frågan om de som vaccineras med Astra Zenecas preparat automatiskt borde få koaguleringshämmande medicin svarade Lassila att det inte är aktuellt.

– Personer som har koaguleringsproblem borde se till att medicineringen är i skick redan före vaccineringen.

Artikeln har uppdaterats kl.16.40 med uppgifter om forskning och dödlighet i anslutning till Astra Zeneca-vaccinets biverkningar