Feta bankkonton kan rädda Finland efter coronakrisen – vi har aldrig sparat så mycket som i fjol

Coronakrisen har gjort oss rikare. Trots att många har förlorat sina jobb och företag kämpar för sin överlevnad har de flesta kunnat öka sina besparingar. Det kan vara till stor nytta när ekonomin startar upp igen efter coronakrisen.

Vårt sparande har ökat under många år, men takten har accelererat ytterligare under coronakrisen.

I februari hade vi totalt 104 miljarder euro på våra bankkonton. Summan ökar med ungefär 750 miljoner euro per månad.

– Vi har ganska mycket sparpengar som kunde gå till konsumtion när restriktionerna lättar, säger Jan von Gerich, chefsanalytiker på Nordea.

Det är klart att alla pengar som har sparats under många år inte plötsligt används till konsumtion. Men von Gerich hoppas att ökningen av besparingarna stannar upp eller att de till och med minskar lite.

I fjol tjänade vi 7 miljarder euro mer än vi konsumerade. Man kan alltså räkna med att finländarnas besparingar har ökat med den summan under 2020. Så mycket har vi aldrig sparat under ett år förr.

– Åtminstone en del av den summan kunde man tro att går till konsumtion när restriktionerna lättar. Det skulle ge en betydande medvind till ekonomin, säger Jan von Gerich.

Coronakrisen har gjort många fattiga men flera rikare

Det är klart att många hushåll har fått försämrade ekonomiska utsikter under coronakrisen.

Heidi Schauman, chefsekonom på Swedbank i Finland, påpekar ändå att många har kunnat fortsätta lyfta lön.

– Dessutom har många haft besparingar och placeringar som har ökat i värde. Samtidigt har man inte kunnat konsumera som tidigare. Vi har inte kunnat åka på resor. De äter upp en stor del av medelklassens extra inkomster efter de fasta utgifterna för boende och mat.

Jan von Gerich ser att en viktig orsak till att besparingarna har ökat har varit den ekonomiska osäkerheten.

– Vi har förberett oss på svårare tider. Det brukar man se under kriser. Våra besparingar ökade också efter finanskrisen och under eurokrisen. Men de brukar minska igen när tiderna blir bättre och osäkerheten försvinner.

Han tänker sig att återhämtningen kan vara snabbare nu än efter dessa kriser.

– Speciellt om vaccineringarna fungerar försvinner osäkerheten senast när största delen av befolkningen har fått vaccin.

Sommarens konsumtion är viktig

Statistikcentralen kom under veckan ut med sin senaste konsumentbarometer. Där konstaterar centralen att hushållen upplever sig ha en bra ekonomisk situation för tillfället.

Men det är inte klart vad det betyder när ekonomin tar fart.

Heidi Schauman väntar sig en snabb återhämtning i områden som människor har längtat efter att få konsumera inom.

– Om vi tänker på restaurangbesök, konserter och resor ser jag nog att det finns en viss uppdämd efterfrågan, även om man kanske inte kan jämföra service med varor. Du behöver inte klippa håret igen nästa dag, men visst finns många former av service där du kan snabba upp din konsumtion. I stället för att åka på en resa per år kan du åka på flera. En viss sådan effekt kommer vi kanske att se.

Samtidigt vill hon inte utesluta att många kanske upplever att de vill hålla lite större buffertar i sin ekonomi.

– Det är ingen självklarhet att alla pengar bränns genast. Det kan också gå så att mera pengar blir liggande på konton. Det som vi också har sett är att folk har börjat placera pengar ivrigare än förr.

Jan von Gerich hoppas ändå att en del av våra ökade besparingar ska gå till konsumtion.

– Om vi skulle spendera hälften av våra extra besparingar, 7 miljarder euro, på konsumtion, då skulle privatkonsumtionen öka med 1,5 procent under ett år. Det är en betydande ökning. Den syns även om vi inte spenderar alla våra besparingar och konsumtionen sprids ut över en längre tid.

Också om Heidi Schauman i det långa loppet talar för ökat sparande i Finland skulle hon i dagens ekonomiska läge välkomna en konsumtionsfest.

– En sådan skulle kanske också kunna rädda många företag som för tillfället balanserar på gränsen till konkurs. På det sättet är sommaren viktig.

Hon tycker att det då lönar sig att tänka på hur man använder sina pengar.

– Hurdan verksamhet vill man stödja? Det gäller att fundera vad som är viktigt i det långa loppet och att faktiskt se till att man genast när det känns tryggt börjar konsumera det som motsvarar ens riktiga preferenser.

Varukonsumtionen kan ta ett steg tillbaka

Om tjänstesektorn kan hoppas på en kraftig tillväxt efter krisen kan en del av de varor som sålt extra bra under krisen drabbas av en motsatt effekt.

– Där finns en risk för att vi till och med har sett en viss överkonsumtion på sådana varor som man har haft nytta och glädje av under det här året, men som man kanske sedan köper mindre av under de kommande åren när man kan gå tillbaka till det som egentligen motsvarar ens egna preferenser, säger Heidi Schauman.

Hon ser ändå inte att det innebär någon större risk för inhemsk industri.

– Man har ofta varit orolig för att vi inte tillverkar så många konsumtionsvaror i Finland. Tack vare det har vi nu ganska få företag som skulle vara i riskzonen för någon stor smäll när återhämtningen kommer. Många får troligtvis i stället draghjälp av en återhämtning inom ekonomin.

Samtidigt kan coronakrisen leda till bestående förändringar som påverkar finländsk industri. Heidi Schauman ser flera fenomen som är intressanta för oss.

– Ett av dem är hur det går för kryssningsindustrin. Kommer den tillbaka? Hur kommer det att se ut i våra närområden och hur påverkar det våra företag som är underleverantörer till nya fartyg?

– Det finns många demografiska faktorer som talar för en återhämtning av kryssningsindustrin, men allt handlar egentligen om hur tryggt man upplever att det är. Får vi en sådan pli på pandemin att pensionärer faktiskt vågar packa ihop sig på kryssningsfartyg i Karibien? Det vet vi inte ännu.

En annan fråga som Heidi Schauman lyfter fram är byggandet som också är viktigt för många stora finska företag.

– Vad händer med kontorsfastigheter? Byggs det lika mycket skyskrapor där det behövs hissar i världen eller kommer vi att bo och arbeta på fundamentalt annorlunda sätt? Det kan också kräva mycket byggande, men det kan vara av en annan form.

Många länder har samma situation som Finland

Finland kommer ändå åtminstone till en början att få hjälp av att återhämtningen kan bli ännu mer dramatisk i många andra länder. En starkare global tillväxt borde hjälpa också Finland.

Jan von Gerich säger att om den inhemska efterfrågan ökar samtidigt som den globala, så stöder det en ganska stark återhämtning av ekonomin.

– Finlands ekonomi minskade inte lika mycket som i många andra länder förra året. Därför ser inte heller vår tillväxtökning lika stark ut som på många andra håll. Vi börjar på en högre nivå, men om man jämför med trenden före coronakrisen kan det hända att vi ganska snabbt i alla fall når de nivåer som vi var på innan krisen.

Han väntar sig till exempel en mycket snabbare återhämtning än efter många tidigare ekonomiska kriser.

Före finanskrisen hade den privata skuldsättningen ökat ganska mycket. Vissa branscher, till exempel byggbranschen, hade överhettats i många länder i Europa.

– Efter krisen var man tvungen att omfördela samhällets resurser. Det tar alltid sin tid.

Det som skiljer coronakrisen från andra ekonomiska kriser är att det var en chock som kom utifrån det ekonomiska systemet. Det berodde inte på några stora obalanser i ekonomin.

– Vi har ingen orsak att tro att vi skulle behöva annorlunda strukturer jämfört med läget före coronakrisen, strukturer som skulle kräva att vi till exempel utbildar stora delar av arbetskraften till nya yrken eller att folk måste byta bransch.

– De arbetsplatser som har försvunnit under coronakrisen kommer sannolikt tillbaka till stor del, säger Jan von Gerich.