Regeringens förslag till evenemangsgaranti får kritik – "diskriminerande" och "teatrarna glömdes bort"
Sommarteatrarna som sysselsätter många frilansare hamnar utanför, tidsspannet är alltför kort och förslaget är diskriminerande mot vissa professionella aktörer. Bland annat så lyder kritiken mot regeringens förslag till garantistöd för evenemangsbranschen.
Evenemangsgarantin får kritik – "diskriminerande" och "teatrarna glömdes bort"
Klockan klämtar för festivalsommaren, och flera arrangörer har redan hunnit avboka. Men nu har åtminstone regeringen fått klart ett förslag till hur garantistödet till evenemangsbranschen ska se ut.
Det är alltså frågan om ett helt nytt stöd, där arrangörerna skulle få en förhandsförbindelse för kostnaderna de uppgett. Om evenemanget uteblir eller måste ordnas i mindre omfattning på grund av fortsatta restriktioner så betalar staten en ersättning för de kostnader som uppstått.
Förslaget har nu varit ute på remissrunda och får en hel del kritik.
– Vi är förstås nöjda över att evenemangsgarantin nu äntligen blir av så att arrangörerna vågar ordna evenemang men det borde vara icke-diskriminerande på alla punkter, säger ekonom Petri Malinen på Företagarna i Finland.
Förslaget som regeringen presenterat gäller etablerade, professionella arrangörer av årliga publikevenemang för minst 200 personer. Men vad som avses med professionella arrangörer är diffust formulerat och lämnar en del aktörer utanför, påpekar Malinen.
– Evenemangsgarantin är till en viss del diskriminerande. Det talas om att ordna evenemang på ett professionellt sätt men i kriterierna väljer man ändå kategoriskt bort vissa aktörer, bland annat inom teatern trots att de ordnas på sommaren.
"Också evenemang i maj viktiga"
Malinen kritiserar också tidsspannet. Evenemangsgarantin ska gälla offentliga tillställningar som ordnas mellan första juni och sista september. Men också i maj ordnas flera viktiga evenemang som borde rymmas med, säger Malinen.
– Det är fel att säga att sommarevenemangen börjar i juni och slutar i september. Så fort lagen är klar borde arrangörerna för sommarevenemangen kunna söka stöd.
– De evenemang som ordnas i maj borde vara i samma position som de som ordnas i juni.
Publikgränsen på 200 besökare är också problematisk, anser Malinen.
– Till exempel arrangörer för mindre evenemang för klassisk musik kan inte på förhand veta om de får ihop en publik på 200 personer. Men evenemanget kan vara utspritt på flera olika tillställningar under sommaren. Nu vill man bara stödja en viss typ av festivaler.
Sommarteatrarna föll utanför
Sommarteatrarna hör till dem som helt hamnat utanför i förslaget. Många av kommentarerna under remissrundan lyfter fram just det här.
Sanna Saarela, verksamhetsledare för Finlands amatörtaterförbund, påpekar att teatrarna hör till de största evenemangsarrangörerna under sommaren.
Av våra drygt 550 sommarteatrar är 30 professionella, men också amatörteatrarna sysselsätter väldigt många frilansare som redan nu hör till dem som drabbats allra hårdast under coronakrisen.
– I evenemangsgarantin har man inte alls beaktat det här. Det talas främst om hobbyverksamhet men också amatörteatrarna är väldigt sysselsättande för frilansfältet.
– Om teatrarna inte heller denna sommar kan hålla öppet, står vi inför en konkursvåg, säger Saarela.
Hon lyfter också fram de andra i näringskedjan, till exempel hotell och restauranger som lider om evenemangen inte blir av.
Graderad självrisk
Enligt förslaget kan arrangörerna söka stöd för högst 70 procent av kostnaderna upp till 1,8 miljoner euro. Här borde man ändå se över självrisken anser Resebranschens förbund i Finland.
Enligt vd Heli Mäki-Fränti borde självrisken vara mindre för de aktörer som tagit den största smällen.
– Till exempel så att de företag vars omsättning sjunkit med 80 procent skulle ha en självrisk på 20 procent, medan de som förlorat allt inte skulle behöva betala något alls.
– En sådan här graderad modell skulle bäst stödja företagen och ta i beaktande deras svåra situation på grund av restriktionerna, säger Mäki-Fränti.
' /%3E%3C/svg%3E)
