Ökensanden i Egypten gömde en 3 000 år gammal gyllene stad – hoppas ge svar på ett av de mysterier som alltid har gäckat forskarna

Arkeologer har hittat vad de kallar en gyllene stad, som har legat övertäckt av sand i tusentals år. Enligt experter är fyndet det viktigaste sedan farao Tutankhamons grav som hittades på 1920-talet.
I tusentals år har den legat under den egyptiska ökensanden. Den gyllene staden Aten.
Många utländska expeditioner har förgäves letat efter den.
Det var i september i fjol som en inhemsk expedition, under ledning av den legendariske egyptologen Zahi Hawass, upptäckte staden.
Forskarna letade egentligen efter ett av Tutankhamons tempel
Forskarna inledde utgrävningar nära Luxor och Konungarnas dal och letade egentligen efter ett av farao Tutankhamons tempel.
Efter några veckor av grävande började formationer av lertegel dyka upp till forskarnas stora förvåning.
Formationerna bredde ut sig åt alla håll och forskarna insåg att de hade hittat en välbevarad stor stad, med hus med nästan hela väggar och rum fyllda med verktyg och andra föremål.
Forskarna hittade ett komplett bageri, smycken, amuletter, keramik och lertegel med stämplar av farao Amenhotep III, som regerade omkring 1 300 år före vår tideräknings början.
Det är som om invånarna hade bott där i går, skriver forskarna i ett uttalande.
Med hjälp av stämplarna på lertegel och hieroglyfer på korkar till vinkrukor har man kunnat datera staden till just farao Amenhoteps III:s regeringstid.
Ovanligt att hitta bosättningar i Egypten
Aten bedöms vara 3 000 år gammal och tros vara den största antika stad som har hittats i Egypten.
Enligt historiska referenser var staden imperiets administrativa och industriella centrum.
- Det har varit väldigt imponerade att se bilderna av staden, att den verkar ha varit så pass stor, att man har hittat så mycket och att de här husruinerna är väldigt välbevarade.
Det säger egyptolog Carolin Johansson vid Uppsala universitet.
- Det är inte så vanligt att man hittar bosättningar i Egypten. Oftast hittar vi bara monument och gravar och sådant som hör döden till, men här kan vi förhoppningsvis få en inblick också i livet och administrationen under den tiden.
Får ett av de största mysterierna i egyptologin en lösning?
Amenhotep III var en av de största härskarna i Egypten.
Han härskade i nästan 40 år och hans regeringstid var känd för sitt välstånd och för sina praktfulla monument.
- Staden härstammar från en historiskt väldigt intressant tidsperiod, så förhoppningsvis kan de här fynden också hjälpa oss att förstå den här tidsperioden, säger egyptolog Carolin Johansson.
Det som gör tidsperioden så intressant är Amenhoteps son Amenhotep IV, senare kallad Akhenaton.
Han blev farao efter sin far och är känd för att ha förbjudit egyptierna att dyrka flera gudar. Han införde i stället monoteism där man dyrkade solguden Aton.
Akhenaton har alltid varit ett mysterium för forskarna.
- Akhenaton gör ju en massa förändringar som vi inte kan förklara. Bland annat flyttar han huvudstaden från Thebe, eller Luxor som det heter i dag, till en helt ny plats i Amarna och han gör ändringar i religionen så att man dyrkar bara solguden. De andra gudarnas tempel, som man har varit mån om att sköta, negligeras totalt.
- Och det här har ju gäckat historikerna. Varför hände det här? Hur kunde det hända? Var det hans personlighet eller ligger det politiska motiv bakom?
- Förändringar var ju okonventionella i det gamla Egypten. Man var väldigt traditionella av sig.
Carolin Johansson hoppas att fyndet i Luxor ska glänta lite på dörren till mysteriet Akhenaton.
- Jag hoppas ju att man kan hitta några texter. Om någon har glömt en kruka med gamla papyrusrullar i något hörn som skulle kunna berätta mera om den här tiden.
- En av sakerna som forskarna är oense om är ju om Amenhotep III och Akhenaton regerade tillsammans under en period, eller om Akhenaton tillträdde först efter att pappan dog. Det vet man inte heller och det kanske den här staden kan hjälpa oss att förstå, säger Carolin Johansson.
Efter Akhenatons död återgick Egypten till att dyrka flera gudar och rasande Amon-präster avlägsnade alla spår efter Akhenaton.
Skelett med hopknutna ben ett märkligt fynd
Ett av de märkligaste fynden som man har hittat i Aten enligt Carolin Johansson är ett begravt skelett med hopknutna ben.
- Det här låter väldigt skumt. Man knyter ju inte ihop benen när man begraver någon i det gamla Egypten. Och man begraver människor på en begravningsplats inte inne i staden.
- Det enda jag kan tänka mig är att det är något skumt på gång. Att det här är en fiende eller att det är någon som man är rädd att ska kunna gå igen efter döden. Man kan bara spekulera. Det är ju ett fynd som man verkligen skulle vilja förstå bättre.
Forskarna har också hittat begravda kor eller tjurar inne i ett hus, vilket är ovanligt.
Och man försöker reda ut varför de har begravts där.
Fortfarande mycket att hitta under ökensanden
Egyptologer gör med jämna mellanrum fynd runt om i Egypten och ännu tros en hel del gömma sig under sanden, bland annat i Konungarnas dal.
- Kanske inte precis mitt i det område där de kända gravarna ligger, för där har man grävt runt ganska noggrant, säger egyptolog Carolin Johansson.
- Men så sa vi också tidigare, redan innan man hittade Tutankhamons grav i början av 1900-talet. Då sa man till Howard Carter och lord Carnarvon, som var de som ledde utgrävningarna, "ja men ge er nu, dalen är tom. Det finns inget mer att upptäcka, vi har grävt överallt".
- Och sen händer det som man inte längre trodde kunde ske. Det kallas ju fortfarande den största arkeologiska upptäckten genom tiderna.
- Sen efter det sa man att nu finns det ingenting mer att hitta. Men sen har man ju faktiskt under de senaste årtiondena gjort flera nya fynd i Konungarnas dal. Så vi vet aldrig vad mer som ligger där och väntar, säger Carolin Johansson.
Och ännu finns det mycket kvar att gräva fram i den gyllene staden Aten.
Källor: Egyptolog Carolin Johansson, National Geographic, The Guardian, BBC, see.news, Al Jazeera