Tyska högerpopulister i coronakris – AfD ser inte ut att lyckas slå mynt av missnöjet kring pandemihanteringen
I Tyskland samlas det högerpopulistiska partiet AfD till partimöte nu under veckoslutet. Meningen är att man ska slå fast sitt program för det kommande förbundsdagsvalet i september. Mycket tyder ändå i det här skedet på att högerpopulisterna har ett svårt valår framför sig.
”Tyskland, men normalt” – det är sloganen som det högerpopulistiska, delvis högerradikala partiet Alternative für Deutschland nu vill gå till val med.
I ett land som har blivit galet på grund av coronan är AfD enligt partichefen Jörg Meuthen det enda partiet som vill ha normalitet.
Och hör man vidare handlar normalitet om allt från sopade gator, till en återgång till traditionella familjevärderingar.
Att tiderna är allt annat än normala torde stå alla klart för alla och ser man på tysk politik just nu så borde AfD egentligen kunna skörda framgångar.
I Tyskland finns ett allt större missnöje med hur coronakrisen hanteras och kritiken riktar sig främst mot förbundskansler Angela Merkels kristdemokrater, ett sedan länge givet mål för AfD.
Ser man på opinionsmätningarna verkar missnöjet ändå gynna helt andra partier än AfD, närmast de gröna och det liberala FDP.
Ett exempel på det här var också delstatsvalen i Baden-Württemberg och Rheinland-Pfalz i mitten av mars. I bägge förbundsländer förlorade AfD omkring en tredjedel av sina väljare jämfört med valen för fem år sedan. I båda valen landade partiet på under tio procent.
Svårt att hitta linje
Coronakrisen har ända från början visat sig vara ett problem för de tyska högerpopulisterna.
Det har åtminstone hittills visat sig omöjligt för partiet att hitta en enhetlig linje som i större utsträckning skulle samla de missnöjda.
Från att ännu i början av krisen ha beskyllt regeringen för långsamma och slappa tag i hanteringen av coronan har man senare gått in för att tona ner faran och kräva att restriktionerna hävs.
Att AfD har blivit det parti som nära förknippas med de coronaprotester som ordnas i Tyskland verkar dessutom skada partiet ytterligare.
Ett åt efter att coronakrisen tog fart verkar det alltså för de flesta stå klart att Alternative für Deutschland inte är något alternativ när det gäller att hitta lösningar i krisen.
Det valprogram man nu officiellt ska slå fast handlar på många centrala punkter om att gå tillbaka till det som en gång har varit.
Man vill bland annat avskaffa euron och igen ta i bruk D-marken, värnplikten borde återinföras och det samma gäller kontrollerna vid de tyska gränserna.
AfD slår också fast att asylpolitiken måste skärpas betydligt. Att Tyskland avstår från kärn- och kolkraft är enligt partiet också fel väg att gå.
Vem ska leda valkampanjen?
I förbundsdagsvalet 2017 stod AfD för en politisk skräll då man kammade hem 12,6 procent av rösterna och för första gången tog plats i det tyska parlamentet.
Att det internt starkt splittrade partiet, som dessutom står nära att bli satt under den tyska säkerhetstjänstens övervakning, kommer att kunna överträffa det här resultatet är det i det här skedet knappt någon som räknar med.
Inom partiet hoppas man att delstatsvalet i den östtyska delstaten Sachsen-Anhalt i början av juni åtminstone delvis ska kunna förbättra utsikterna. Sachsen-Anhalt hör till de delstater där AfD är som starkast och i valet 2016 kammade man hem nästan 25 procent av rösterna.
Veckoslutets partimöte i Dresden präglas ändå som vanligt av de partiinterna stridigheterna och det är oklart om man nu i samband med mötet kommer att utse de personer som ska leda partiets valkampanj inför förbundsdagsvalet i september.
Som mest sannolika kandidater gäller partiets viceordförande Tino Chrupalla och förbundsdagsledamoten Joana Cotar.
Att AfD ordnar ett partimöte med flera hundra personer på plats, samtidigt som det i Tyskland under det senaste dygnet rapporterades om 24 000 nyregistrerade coronafall, har också väckt en hel del kritik.