Bostadspriserna i Hangö trissas upp: "Vi skulle knappast ha haft råd med ett nytt hus"

Bostadsmarknaden i Hangö går het. Allt som kommer ut på marknaden går åt och priserna skjuter i höjden.

Vi frågade två kommunalvalskandidater vad man kan göra för att alla - unga, gamla och folk ur olika sociala klasser - ska kunna bo i Hangö.

Mycket av den nyproduktion som reser sig i Hangö finns på exklusiva adresser som ligger utanför en medelinkomsttagares räckvidd.

Möt också det driftiga unga paret som fixar sitt drömhus.

Fler tomter och olika slags bostäder

Eira Salo (Samlingspartiet) och Laura Voipio (de Gröna) har båda liknande recept på hur man ska göra för att bostadsmarknaden i Hangö inte utesluter vissa grupper.

- Planeringen av småhustomter måste snabbas upp, det kunde byggas tätare och Hangö behöver fler radhus, sammanfattar de.

Unga familjer måste kunna bygga och bo i Hangö

Båda är också av den åsikten att det är svårt att som ung hitta ett bra boende till ett skäligt pris.

- Situationen är helt annan i dag då det råder en "Hangöboom", än den var då vi flyttade hit med familjen, säger Laura Voipio.

Familjen hittade inte då heller en bostad omedelbart, men det fanns ett större utbud så att de inom rimlig tid hittade ett hem som motsvarade deras kriterier.

Eira Salo menar att det borde finnas ett bredare utbud av tomter för den som vill bygga ett eget hus.

- Det finns ju områden som varit på tapeten i flera år, säger hon och menar att det borde sättas större resurser på detaljplanering.

Hon vet att många väntar på att staden ska börja ge ut tomter i kvarteren längs Hangöbyvägen, men har också hört att det snart kan bli aktuellt.

Salo kan också tänka sig att man kunde planera områden tätare, utan att för den skull pruta på naturvärdena som är viktiga för invånarna.

Laura Voipio efterlyser fler radhus.

- Radhus kunde vara en lösning. Välplanerade, mysiga områden och bostäder som är lämpliga för både unga familjer och äldre personer.

Hangöhajpen inte enbart av ondo

Kandidaterna ser det som positivt att folk vill köpa ett boende i Hangö, men de ser också risker om folk inte skriver sig på orten.

- Om det inte finns skattebetalare krymper servicen och det vore synd då den håller så hög klass, säger Laura Voipio.

För att det ska lyckas, borde staden bli bättre på att marknadsföra sig som en bra plats för familjer, tänker hon.

Än så länge är hennes egna barn under skolåldern och hon säger att både barnen och föräldrarna varit väldigt nöjda med stadens småbarnspedagogik.

Laura har också erfarenheter från skolvärlden då hon jobbar som lärare i textilslöjd i Hankoniemen yläaste och - lukio.

- Sedan ska vi inte att glömma att jämfört med huvudstadsregionen är Hangö fortfarande billigt. Här får du större gård, flera rum och naturen in på knuten på ett sätt som inte är alla förunnade i Helsingfors med omnejd.

Många fina saker att utveckla

Också Eira Salo säger att alla är välkomna till Hangö, och ser det som positivt att allt fler vill ha en andra bostad på udden.

Men det är viktigt att staden kan erbjuda bra service om man inte vill bli ett semesterparadis.

- Det får man endast genom att skapa möjligheter för folk i olika åldrar och med olika ekonomiska ställning att skapa sig en vardag i staden.

Precis som Laura Voipio ser hon att Hangö är ett bra och tryggt ställe för familjer.

- Vi har naturen, bra dagis och skolor, bra utbud på hobbyn, vår tvåspråkighet. Här finns många saker vi kunde utveckla och använda som lockbete för att få folk att stanna här.

Men det är också viktigt att folk kan jobba inom olika branscher och att man hela tiden håller sysselsättningen i tankarna, menar hon.

Eira Salo jobbar på bank med finansiering.

Går mot strömmen

Ett ungt par som tack vare driftighet och rätt tajming lyckats skapa sig ett hem i Hangö är Josefin Lundström och Anton Råstedt.

För cirka ett år sedan såg de ett hus som var till salu i Hangöby och slog till.

- Nu skulle det ju vara omöjligt att hitta något motsvarande. Vi skulle knappast haft råd med ett nytt hus och det blir ju kostsamt att bygga också när man ska ha tomt och allt, konstaterar de.

Egentligen hade paret just flyttat tillbaka på hyra till Ekenäs efter att sålt sin lägenhet i Hangö.

De hyste inga aktiva planer på att flytta tillbaka till Hangö, utan tittade runt efter ett lämpligt objekt. Ekenäs, där Josefin vuxit upp, var ett alternativ.

- Men så dök det här upp, till hyfsat pris på ett trevligt område, förklarar Råstedt.

Han är uppvuxen i staden och flera från hans familj bor där. En annan sak som gjorde steget lätt att återvända till Hangö var att båda har fast anställning på orten.

- Det är fint med naturen nära, och sommaren är ju fin. Ja, alla årstider, men på vintern finns det inte alltid så mycket att göra, säger Råstedt.

Ett annat plus var den stora tomten, där den spanska rescuehunden Tyson kan springa omkring.

- Det var egentligen meningen att han skulle komma redan i fjol, men coronaepidemin gjorde att vi fick vänta med att ta hem honom, vilket var tur med tanke på att vi haft fullt upp med huset.

Plus att vara händig

De har själva rivit ut delar av inredningen som var gammal och målat, lagt golv och tagit fram de ursprungliga detaljer som de vill bevara.

- En del av charmen med ett gammalt hus är ju det tidstypiska, säger Josefin.

Egentligen har de bara anlitat yrkesfolk för speciella jobb som till exempel elektricitet.

- Skulle man inte göra det mesta själv skulle det också bli väldigt dyrt, konstaterar Anton.

Att huset var ett renoveringsobjekt från sent 1950-tal är en bidragande orsak till att de vågade ta lån och köpa det. Och då är det en fördel att vara händig.

- Först hade vi till exempel inte lån för renovering, det täckte bara köpesumman. Men efter att vi fixat upp huset till en del gjorde vi en ny värdering som gjorde att vi nu beviljats ett renoveringslån, säger Råstedt.

Epidemin ledde till byggboom

Hangös stadsgeoget Kukka-Maaria Luukkonen bekräftar att efterfrågan på nya tomter skjutit i höjden under coronaepidemin.

- Plötsligt finns det många intresserade som vill bygga och hör sig för om lediga tomter, säger hon.

Från stadens sida är det inte helt lätt att genast svara på ett behov som dyker upp plötsligt.

Omfattande process

Planläggning är en lång process med många faser. Sker det en fördröjning på vägen, så skjuts den färdiga planen på framtiden.

Exempel på saker som kan leda till en fördröjning är om det kommer in många anmärkningar under framläggningsskedet.

Då måste detaljplaneutkastet uppdateras och läggas till påseende på nytt, liksom programmet för deltagande och bedömning uppdateras.

Eventuella kommunalbesvär leder ofta till längre avbrott.

Dessutom är personalresurserna på planläggningsavdelningen knappa.

För tillfället räknar Kukka-Maaria Luukkonen att det inte finns "en hel person", som är vikt enkom för planläggningsfrågor.

Prioriteringen styr

Det här gör i sin tur att personalen är tvungen att prioritera vilka planer man jobbar med.

- I slutet av fjolåret gick till exempel en hel månad av min arbetstid till planen för Koverhar, säger Luukkonen.

Också detaljplanen för Stationsområdet har varit högt prioriterad, bland annat för att Varuboden ska kunna bygga en ny stormarket där.

Dessutom jobbar personalen också med andra uppgifter som inte direkt berör detaljplanering av staden mark.

Det kan handla om delning av privata tomter, behandling av olika lov och tillstånd samt övervakning.

Överlag innebär ett ökat byggande mer arbete.

Nya tomter kommer snart ut på marknaden

Men det finns ljusning i sikte.

Luukkonen räknar med att den så kallade Furuvik 3-planen går till fullmäktige inom kort. När den godkänns ger den omkring tjugo nya tomter.

Också detaljplaneändringen för Hangöbyvägen 61-65 är aktuell.

Till skillnad från tomterna i Furuvik ligger de här i stamstaden, där också det största suget efter nya tomter finns.

Eventuellt kan det ännu frigöras ett par tomter längs Lotsgatan.

- Däremot finns det lediga tomter både i Lappvik och Tvärminne, men de ligger förstås en bit från centrum, säger Luukkonen.

Vad gäller radhus och andra mindre bostäder finns det för tillfället flera privata aktörer som investerar i nyproduktion.

Ett exempel är de småhus som byggs längs Esplanaden samt lofthusen längs Korsmansgatan.

Skriande behov av mindre hyresbostäder

Också på bolaget Hangö hyreshus, som ägs av staden, märker man av bristen på mindre hyresbostäder.

- För tillfället har jag tolv personer i kö för en hyreslägenhet och ytterligare tio som är i behov av att byta från en stor lägenhet till en mindre, säger Petra Lindström, vd för bolaget och disponent.

Störst efterfrågan är det på lägenheter som är mellan 30 och 50 kvadrat, med andra ord ettor och tvåor.

Bolaget har länge dragits med ansträngd ekonomi och genomgår för tillfället en frivillig skuldsanering.

På grund av skuldsaneringen som pågår fram till år 2029, kan bolaget inte ta lån, vilket kringskär deras ekonomiska frihet.

I princip betyder det att bolaget är beroende av ägarens det vill säga stadens goda vilja.

I måndags (12.4) behandlade stadsstyrelsen bolagets bokslut och verksamhetsberättelse för år 2020.

Då diskuterades även hur bolaget i framtiden bäst kan sköta sin uppgift. Riktningen går mot fler, mindre bostäder.

- För tillfället så bygger vi om tre stycken fyrarummare till tvårummare, berättar Lindström.

Till och med privatägda hyresbostäder går åt som smör i solsken

För några år sedan bildade bröderna Joakim och Johan Lindholm bolaget Happy Housing tillsammans med två andra delägare.

Hangötidningen skrev då om deras affärsidé så här.

Nu är efterfrågan större än utbudet. Alla objekt är reserverade och köerna ringlar långa.

- Ofta är det lite äldre personer, som sålt sina hus och vill ha ett bekvämt boende till ett rimligt pris, som är våra kunder, säger Joakim Lindholm.

Tror inte att trenden går över

Hangö är en stad där det med jämna mellanrum sker strukturomvandlingar med kännbara följder.

Ett exempel på det här är transittrafiken till Ryssland som lämnade massuppsägningar och tomma fält för bilförvaring efter sig.

Ett annat är en förskjutning från tung mekanisk industri till processindustri.

Den rådande globala pandemin är nu främst den som förändrar vårt sätt att jobba, där det fysiska kontoret i framtiden kan komma att ersättas med distansjobb i allt större utsträckning.

Samlingspartiets kommunalvalskandidat Eira Salo är i alla fall inte rädd för att trenden med folks vilja att bo i Hangö avtar och att marknaden plötsligt översvämmas av bostäder till salu.

- Nej, det tror jag inte. Snarare kan det bli så att just distansarbete erbjuder en möjlighet för Hangö att få nya invånare.