Också klockslaget är viktigt – smittspårarna i Borgå behöver få veta allt

För att stoppa coronaviruset har Borgå stad nyligen anlitat fler smittspårare. De jobbar på sju dagar i veckan vid Näse hälsocentral.

I det lilla fyrkantiga rummet förs många samtal på en och samma gång. Smitta, datum, karantän, exponering ... Det här är stadens högkvarter i kampen mot virusspridning i Borgå.

Smittspårarna sitter vid egna bås längs med väggarna. På borden finns papper i mängder och gott om datorskärmar. Stämningen är koncentrerad.

Anette Hansen har ännu några timmar kvar av sin arbetsdag vid coronatelefonen och som smittspårare. Vi lämnar kvickt högkvarteret eftersom där behandlas en hel del konfidentiell information.

– Jag tycker det här jobbet är väldigt meningsfullt och intressant. Ett människonära arbete som jag trivs med, säger hon. Livligast är det på måndagarna.

Alla vi ringer upp talar inte nödvändigtvis svenska eller finska. Det gäller att klara av spårning på andra språk också

Chefsläkare Kati Liukko

Smittspårningen i Borgå är igång alla dagar samt kvällar och veckoslut. Tre läkare jobbar en vecka i taget tillsammans med skötarna.

–Jobb finns det nog. Jag började i juni i fjol och skulle egentligen bara jobba med det här över sommaren, minns Anette Hansen.

Det gäller förstås att snabbt reda ut smittkedjorna.

– Vi får jättesnabbt tag på människor i Borgå, säger stadens chefsläkare Kati Liukko. Vårt mål är att inom ett dygn nå alla parter, något som man har haft svårare med att klara av i huvudstadsregionen.

Hon säger att de flesta i Borgå blir smittade av sina familjemedlemmar. I de flesta fallen handlar smittkedjan om två, högst tre steg.

Det betyder ändå en hel del detektivarbete och många samtal, som mest upp till 80 stycken per dag

– Nu är det ett allvarsamt samtal att föra, många blir chockade, då de får höra att de är exponerade, säger Anette Hansen. Covid-19 är en väldigt allvarlig sjukdom.

Borgåborna reagerar på väldigt olika sätt då smittskyddsenheten ringer upp.

– En del reagerar väldigt negativt, särskilt då det gäller karantän, då kan någon tycka att vi mest är till besvär. Men för allas bästa så gäller det att få stopp på coronaviruset.

Omfattande frågebatteri

För sitt arbete använder smittspårarna en färdig manual med många viktiga frågor och direktiv.

– Allra först frågar vi hur personen mår, hurdana symptom den har och när de har börjat, också klockslaget är viktigt att ta reda på. Dessutom vill vi veta om testresultaten.

För exponerade eller smittade Borgåbor blir det ofta fråga om många coronatester.

– Vi anvisar alla till coronatest i början av karantänstiden och i fall av symptom blir det fråga om nya test, säger Anette Hansen.

Ett samtal med en exponerad kan räcka länge eftersom det ofta finns många frågor som personen i fråga vill och behöver ställa.

– Man känner nog av varje arbetsdag, alla samtal och att ha på sig munskyddet åtta timmar i sträck är tungt.

Chefsläkare Kati Liukko bedömer att antalet smittspårare för tillfället räcker till i Borgå.

– Vi har ökat lite på resurserna och förbereder oss för olika situationer genom att utbilda nya människor, säger hon.

Alla spårningssituationer är lite olika.

– Det kan bli hurdana situationer som helst. Man kan aldrig veta vad som kommer att hända då man ringer. Det är ett spännande och hårt jobb, säger Kati Liukko.

Språkkunnighet är något som kan behövas.

– Alla vi ringer upp talar inte nödvändigtvis svenska eller finska. Det gäller att klara av spårning på andra språk också. Vi ringer och ringer och skriver och skriver.

Allt görs för att kunna avgränsa epidemin.

– Vi har sett på typ huvudstadsregionen vad som kan hända om smittspårningstiderna blir långa och man inte får tag på människor inom några dygn, då sprids epidemin, säger Kati Liukko.

Också klockslaget är viktigt - smittspårarna i Borgå behöver få veta allt

4:09