Skarvarna blir färre – österbottniska kusten får ny plan som ska underlätta regleringen av beståndet

Drygt 5 000 skarvpar häckade längs den österbottniska kusten i somras. Det är 2 400 par färre än år 2016. Nu ska regionen (Österbotten och Mellersta Österbotten) få en uppdaterad åtgärdsplan för skarv.

Målet med planen är att det ska finnas bättre underlag för undantag och att besluten kring undantag ska bli snabbare.

– Trenden i Österbotten är att skarvbeståndet minskar. Lokalt anser man ändå att fåglarna är för många, men vid Finlands miljöcentral anser man att stammen har stabiliserats, säger överinspektör Jaana Höglund vid NTM-centralen.

Enligt Höglund återstår det att se om minskningen är bestående. Ogynnsamt väder, ökad predation av havsörn men också illegala störningar som att någon förstör bon eller dödar ungar kan påverka beståndet.

Finns en spänning mellan situationen lokalt och nationellt

Den nuvarande åtgärdsplanen är från 2017 och nu ska den regionala skarvsamarbetsgruppen uppdatera den.

– Problemet när man ser på mängderna [skarv red anm.] är att de som vill ha ett starkt skydd tittar på den nationella nivån, men problemen är regionala. Skyddsnivån bestäms ofta utifrån landsnivån men problemen är ofta lokala. Det gör att vi får en spänning i diskussionen, säger riksdagsledamot Anders Norrback (SFP) som är ordförande i gruppen.

Enligt Norrback finns ett klart behov av att uppdatera planen. Dels har man lärt sig mer om skadorna och har tydligare siffror på hur skarven till exempel inverkar på abborrbeståndet.

– Det finns lite motstridiga uppfattningar men i dag är man rätt samstämmig om att det finns en inverkan. Kanske inte kring hur stor den är, men nya planen ska utgöra grunden när man beviljar dispens för åtgärder.

Ska kunna anpassas till nya situationer

Arbetsgruppens uppgift är att beskriva situationen i området och föreslå åtgärder. Planen ska vara mer dynamisk än tidigare så att man kan anpassa den till rådande situationer.

– Planen behöver vara dynamisk, för naturen är inte statisk. Planen måste byggas så att man kan gå in och ändra fakta men också slutsatser, säger Norrback.

Det ska göras genom att man lägger in till exempel gränsvärden eller tröskelvärden i stil med "när stammen ser ut så här är det dags för de här åtgärderna".

– När man inför skyddsbeslut för en art är de allra flesta eniga om att det behöver göras då det är en art som minskar kraftigt. Men i det skedet borde vi fundera också när det är dags att vidta åtgärder för att bromsa ökningen.

Enligt Norrback har både skarv och vitkindad gås tillåtits öka i antal explosionsartat.

– Skarvsituationen är outhärdlig lokalt och regionalt.

Enligt Norrback lider fiskeriet men också invånare och sommarstugeägare lider om skarven slår sig ner nära ens egendom.

Skarvbeståndet växer i Karleby

Det senaste undantagslovet som beviljats gick till Rödsö i Karleby. Där gavs tillstånd att skjuta ett antal skarvar. Beståndet i Kareby har vuxit de senaste åren och ligger nu kring 900 par.

Enligt Höglund är det också vanligt att man ansöker om lov att olja ägg.

För närvarande finns hos tillståndsmyndigheten (Egentliga Finlands NTM-central) fem ansökningar om undantagstillstånd som gäller Kust-Österbotten.

• Kvarkens fiskeriområde, Sommarögrund, Korsholm: dispens om oljning av ägg har ansökts
• Södra Kust-Österbottens fiskeriområde, Juckasgrynnan, Vasa: dispens för fortsättning av äggoljning har ansökts
• Korsnäs-Malax fiskeområde: Vasa förvaltningsdomstol upphävt Egentliga Finlands NTM-central beslut i november 2020, nu på nytt under beredning hos tillståndsmyndigheten.
• Oravais fiskargille: Lämnat in besvär om beslut och sedan ett år tillbaka är ansökan under fortsatt behandling hos tillståndsmyndigheten.
• Kristinestads-Storås fiskeriområde: Besvärat beslut från 2018, för tillfället under behandling hos förvaltningsdomstolen