Österbottniska företag ser ökade möjligheter för gas som trafikbränsle

Flera österbottniska företag har redan länge både utvunnit och nyttjat biogas som bränsle. I takt med en ökande primärproduktion, men också förbättrade möjligheter att ta till vara spillmaterial från tillverkande industri, finns det gott om råvaror att producera gasen.

- Ja, råmaterialet finns och det ser vi genom den ökande djurhållningen, så därför bygger vi ut med en ny anläggning som förstås kommer att öka på gasproduktionen, både för industriell användning och som trafikbränsle, säger Kurt Stenvall som är vd på Jeppo biogas.

De har i flera år redan utvunnit gas ur avfalls- och restmaterial från trakten, men expansionen tyder på en framtidstro för gasen.

- De verkliga volymerna finns ju i den tunga trafiken, men det krävs att man tillhandahåller gasen i flytande form och det är en rätt dyr process, men det krävs för att man ska få upp volymerna, säger Stenvall.

Nu visar regeringen riktningen

Staten har nu också beviljat investeringsstöd för att upprätta ett tankningsställe för den tunga trafiken, då det börjar finnas efterfrågan på bränsle även för kommersiell trafik.

- VI hoppas denna vecka sluta avtal med ett sopbilföretag om att övergå till gas och så har vi också fått förfrågningar från ett bussbolag om möjligheten, så vi ser att det finns goda möjligheter, säger Markus Snellman som är teknisk ledare på Snellmans köttförädling i Jakobstad.

För företaget är gasproduktionen främst en miljögärning att minimera koldioxidutsläppen, vilket även börjar bli ett krav från partiuppköparna för att överhuvudtaget få göra affärer med dem.

- Men jag tycker man blir bara mer fascinerad över det här att vi kan ta till vara slam och avfall och omvandla det till gas som sedan fungerar som bränsle också för trafiken, säger Snellman.

På Jakobstadsnejdens utvecklingsbolag Concordia ser man en försiktig optimism inom biogasbranschen.

- Vi har råmaterialet och kunnandet och det finns företag som redan jobbat i flera år med biogasen här i trakten, så jag skulle säga att vi ligger i framkant internationellt och till och med internationellt inom den här sektorn, säger Tomas Knuts, som är projektchef inom cirkulär ekonomi på Concordia.

Knuts är man nöjd över att arbets- och näringsministeriet nu visar sin fortsatta tilltro till biogasen som ett drivmedel att räkna med också för trafikens del.

Att tillgången på råvaror är god tack vare en utökad primärproduktion i Österbotten är en trumf för självförsörjningen och ett välkommet tillskott i processen att minska utsläppen, då biogasen är koldioxdfri.

- Men klart det finns de som velar ännu, vilket drivmedel som kommer att bli gällande. Och klart att elbilarna är på snabb frammarsch, men jag tycker att gasen är ett utmärkt alternativ här regionalt, säger Tomas Knuts med hänvisning till cirkulärekonomin, där biogasen är ett optimalt exempel på att ta tillvara restprodukter och nyttja även slagg och avfall.

Lastbilar och bussar kan öka volymerna

Om och när tung trafik i större utsträckning börjar gå på gas beror på både ekonomi och politik. Piskan är redan att halvera trafikutsläppen fram till 2030, men hur fordonen drivs kommer långt att bestämmas av vilka eventuella skattelättnader som införs för olika drivmedel.

- Det är inte bra att de som kör på biogas ändå måste betala drivmedelsskatt som om de körde på naturgas. Men staten kommer emot på så sätt att själva bränslet inte är belagt med någon accis utöver momsen som trafikanterna betalar, säger Kurt Stenvall.

Besiktningsmannen trodde avgasmätaren var sönder

Jens Antus

Det här är något som gasbilisterna ändå tycker att är orättvist.

- Det känns ju korkat, om man får säga som det är. Här i trakten går det ju inte ens att tanka naturgas, utan enbart biogas, så det vore ju rätt att betala skatt enligt de utsläpp man förorsakar, och biogasen förorsakar ju inga utsläpp, säger gasbilisten Jens Antus.

Då han senast skulle besiktiga en av familjens två gasbilar trodde besiktningsmannen att utsläppsmätaren var sönder, då den gav så låga värden, berättar Antus och skrattar.

Förutom en lägre drivmedelsskatt, önskar Antus också att regeringen förlänger tiden för sitt konverteringsstöd som ännu detta år beviljas de som låter bygga om sin bensinbil till gasdrift.

På Cederbergs verkstad i Maxmo sysslar en av deras mekaniker på heltid med konverteringsjobben. Men utan stöden vore det knappast lika intressant.

- Det är avgörande med stöden. Många av de som låter bygga om sin bil har gröna värderingar då de vet att det här är utsläppsfritt, men sen är ju den ekonomiska biten viktig, då man kör åtminstone 30 procent billigare med gas, säger Christian Cederberg.

Fortsatt stöd kan öka intresset

Under vårvintern har många förfrågningar kommit in och jobbet med förändringen till gasdrift tar upp en hel del av verkstadens kapacitet.

- Jag tror att om vi får flera tankställen till nejden kommer det att ta mera fart och vi kommer att få mycket jobb, bedömer Cederberg.

Under de senaste fyra åren har antalet gasbilar fyrdubblats på de finländska vägarna. Även om takten nationellt avtog till förmån för elbilar under fjolåret, räknar man idag med 12.000 gasbilar i Finland. Merparten är fabriksbyggda gasbilar, av vilka stor del importerats som begagnade.

- De är ju lite svårare att få tag på som begagnade, men priset är i stort som en bensinbil. Men jag har räknat och jämfört med den bensinbil vi körde innan och gasen blir att kosta ungefär hälften, så klart att den ekonomiska bilen är intressant, säger Jens Antus.