Stränga restriktioner och höga incidenstal i Berlinområdet – Ann-Christin Tolgyesi önskar normal sommar i Jakobstad

Coronarestriktioner är fortfarande strikta i Tyskland. Arbetet sker på distans och det sociala livet ligger på is.

– Att besöka en livsmedelsaffär känns som en riktig kulturupplevelse, säger Ann-Christin Tolgyesi, som bor i Potsdam utanför Berlin.

Hennes högsta önskan just nu är att få träffa sonen och den övriga familjen i Finland.

Ann-Christin Tolgyesi kommer från Jakobstad och har sina rötter i Sundom. Hon bor tillsammans med sin make Andy i Potsdam, en trekvarttimmes tågresa utanför centrala Berlin.

Umgänget med vänner är i det närmaste obefintligt på grund av de stränga coronarestriktionerna. Just nu får fem personer från maximalt två hushåll träffas i Potsdam.

– Men våra bekanta är också mycket försiktiga. Vi har träffat ett par vänner på skogspromenader i vinter så det känns exotiskt att åka till butiken för att handla mat och få se andra människor, säger Ann-Christin och skrattar.

Hoppas på en normal sommar

Restriktionerna i Tyskland varierar mellan de olika förbundsländerna och ändras hela tiden. Ann-Christin säger att det är svårt att hålla reda på alla begränsningar, speciellt som Potsdam hör till Brandenburg och Berlin är en egen delstat.

Vårsolen, den skira grönskan och alla träd som knoppas lyfter ändå humöret säger Ann-Christin. Men hon hoppas att restriktionerna ska lätta, så som de gjorde förra sommaren.

– Då öppnade alla uteserveringar och folk kunde träffas i parkerna. Det var helt underbart. I oktober slog den andra vågen till och i november stängdes det mesta ner igen, en minilockdown, säger Ann-Christin.

De skärpta restriktionerna var ändå resultatlösa och i december stängdes också skolor, frisörsalonger och butiker ner. Bara apotek och matbutiker fick hålla öppet.

Testcenter gör det möjligt att gå till frisören

Sen några veckor tillbaka får invånarna i Potsdam besöka trädgårdsbutiker och gå till frisören. Men en ny stängning kan bli verklighet mycket snart.

– Sedan i onsdags är butikerna i Potsdam öppna, men incidensen närmar sig igen 100. Efter tre dagar med incidenstalet 100 kommer alla butiker att tvingas stänga igen, säger Ann-Christin.

Den som vill handla annat än livsmedel eller besöka frisören måste visa upp ett färskt, negativt coronatest. Därför har en mängd testcenter öppnats i Tyskland. Alla får två gratistester per vecka. Resten måste man bekosta själv. Priset för ett test ligger kring 25 euro.

– Det blir ändå rätt dyra jeans och framför allt är den här proceduren lite omständlig. Man tänker nog efter både en och gånger. Jag har inte utnyttjat den här möjligheten, men min man var hos frisören förra veckan. Så vi har testat att systemet fungerar, säger Ann-Christin.

Distansarbete sparar restid

Eftersom Ann-Christin jobbar på bank och sköter kundernas låneärenden fungerar distansjobbet bra. I centrala Berlin, där hennes arbetsplats ligger, har hon inte varit på flera månader.

Genom att jobba hemifrån sparar Ann-Christin dessutom två timmar restid varje dag, vilket är positivt.

– Det skulle jag inte byta bort. Men visst saknar jag det sociala umgänget med kollegorna. Jag tröttnade på att flytta mellan matbord och soffa och inrättade ett arbetsrum i gästrummet. Nu är det lättare att koppla bort jobbet när arbetsdagen är slut, säger Ann-Christin.

Ann-Chrstin säger att hon ändå har tur. Flera av hennes kollegor jobbar hemifrån har samtidigt småbarn hemma. I nuläget får skoleleverna gå i skola, men också de måste coronatesta sig två gånger i veckan.

Barndagvården är bara öppen för barn som har föräldrar som jobbar i kritiska branscher så som inom sjukvården.

– Jag förstår inte hur de klarar att sköta barn, jobb och hushåll samtidigt, säger Ann-Christin.

Terrängcykling och naturen hjälper

Genom Andys jobb har paret en rymlig lägenhet med stor trädgård intill floden. Det är ett naturskönt område och det gör all skillnad säger Ann-Christin.

– Vi har bra med utrymme och jämfört med en liten etta i centrala Berlin är det här idealiskt. Vi ser fram emot att lyfta ut grillen, så på det viset har vi det lyxigt, säger Ann-Christin.

Ändå kan det kännas som om väggarna faller över en och pandemin och distansarbetet gör en ganska passiv. Det blir mycket Netflix och soffhäng.

Som motvikt har paret skaffat sig terrängcyklar och rör sig mycket ute i naturen.

– Men många har tänkt i samma banor. Här är det folktomt på gatorna i centrum, men ute i skogen kan det nästan uppstå trängsel om helgerna. Det känns som om hela Potsdam är ute i skogen, säger Ann-Christin.

Tufft för den som bor ensam

Paret har många andra inflyttade bekanta i Berlinområdet. En familj har passat på att köpa ett fritidshus utanför stan, och en annan familj har skaffat sig en kolonilott.

För Ann-Christins unga svenska kollega som bor ensam och brukar gå ut på veckosluten är alternativen färre.

– För henne är livet instängt, så hon försöker åka hem till Sverige för att träffa sin familj när hon har möjlighet, säger Ann-Christin.

Att åka in till centrala Berlin är inte så givande varken vad det gäller shopping, upplevelser eller umgänge, har paret Tolgyesi fått erfara.

– Staden är helt öde och allt är stängt, det är en jättekonstig känsla, säger Ann-Christin.

Längtar efter sonen i Jakobstad

Det är jobbet som förde paret Tolgyesi till Potsdam. Andy kommer från England och att inte ha familj i Tyskland gör att man är lite mera isolerad.

Visst blir det och instängt säger Ann-Christin, men värst är det ändå för den som bor helt ensam i en lägenhet.

– Jag tycker synd om den som är helt ensam och det är också jobbigt för dem som har små barn.

För Ann-Christins del är det längtan efter sonen som är värst. Han bor kvar i Jakobstad med sin pappa.

– Det här var ju inte alls det vi hoppats på. Pandemin har förändrat våra liv totalt. Min son brukar komma hit flera gånger om året och jag brukar resa hem för att träffa honom. Nu har han inte kunnat hälsa på alls under det senaste året, säger Ann-Christin.

Under julen lyckades Ann-Christin och Andy resa till Jakobstad efter omfattande coronatester.

– Det får man ta, men det är väldigt ledsamt att inte få träffas och jag längtar tillbaka till det normala. Just nu tar Niilo mopedkort, det är spännande tider, och jag skulle så gärna vara där för att hjälpa till, säger Ann-Christin.

Jullovet i Finland var en nästan surrealistisk upplevelse. Att gå på stan och ta del av mellandagsrean i Vasa var märkligt.

– Det kändes som ett "hallelujah moment". Här sitter folk på caféer och shoppar. Det var som att stiga in i en alternativ verklighet. Och det var något som både Andy och jag behövde, säger Ann-Christin.

Tvättstugefester och demonstrationer

Också i Potsdam och Berlin har man motsvarigheter till de österbottniska tvättstugefesterna och människor bryter mot restriktionerna och demonstrerar mot nedstängningen.

– Det har varit en hel del demonstrationer i Berlin och polisen har avbrutit privata fester. Här i Potsdam är läget lugnare. Grannarna håller koll på varandra, säger Ann-Christin.

Ann-Christin säger att det att coronafallen stiger, trots alla restriktioner, måste vara ett tecken på att alla inte följer reglerna.

– Själv sitter man hemma och hålls frisk. Då är det svårt att förstå hur läget ständigt blir värre och smittan ökar rent explosionsartat. Det måste ju bero på att man inte följer restriktionerna, säger Ann-Christin.

Vaccinationerna går långsamt

Ann-Christin håller med Tysklands förbundskansler Angela Merkels förslag om att stänga ner ordentligt, för en viss tid, för att få bukt med spridningen. På så sätt kunde man förhoppningsvis få en mera normal sommar.

Vaccinationstakten är långsam och Ann-Christin tror att det beror på dålig tillgång på vaccin, men också på att alla som får inte vill vaccinera sig.

De många turerna kring Astra Zenecas vaccin har inte hjälpt upp situationen.

– Om jag skulle få ett brev om att jag erbjuds coronavaccin skulle jag ställa mig först i kön, säger Ann-Christin.

Nu hoppas Ann-Christin på sommaren och att få resa hem till Jakobstad för att fira sonens konfirmation, träffa vänner och umgås med familjen på stugan i Sundom.

– Jag vill ju vara på plats för att dela både fest och vardag med min son. Det ligger högst upp på min önskelista just nu, säger Ann-Christin Tolgyesi.