Barometer: Coronatiden har slagit hårt mot unga finlandssvenskars mentala hälsa – begränsningarna får hårdare kritik än tidigare
Stödet för samtliga åtgärder som regeringen vidtagit eller kan vidta för att bekämpa coronapandemin har sjunkit bland finlandssvenskarna sedan april i fjol. Finlandssvenskarna är inte heller speciellt oroliga för sin egen hälsa på grund av coronaviruset, men desto mer oroliga för närståendes hälsa. Det visar den färska finlandssvenska Barometern.
Barometer: Coronatiden har slagit hårt mot unga finlandssvenskars mentala hälsa – begränsningarna får hårdare kritik än tidigare
Den finlandssvenska medborgarpanelen Barometern är en webbpanel bestående av drygt 4700 svenskspråkiga i Finland.
Den senaste undersökningen har utrett finlandssvenskarnas åsikter om restriktionerna och myndigheternas agerande i anslutning till coronapandemin.
Stödet för samtliga åtgärder som regeringen vidtagit eller kan vidta har sjunkit
En stor förändring består i att stödet för åtgärderna överlag har sjunkit. Andelen som anser att åtgärderna är mycket bra har sjunkit medan andelen som tycker de är ganska bra eller dåliga har ökat.
Bland annat ansåg 68 procent år 2021 att karantän för personer över 70 år är en bra åtgärd, medan motsvarande siffra i fjol låg på 95 procent.
Stödet är lägst för åtgärden att begränsa barns hobby- och idrottsverksamhet. Endast 36 procent anser att åtgärden är ganska bra eller mycket bra.
Den åtgärd som fått störst stöd är stängningen av nattklubbar och pubar. 76 procent av finlandssvenskarna anser att det är en mycket bra åtgärd och 18 procent tycker att det är en ganska bra åtgärd.
Stödet för att begränsa hobby- och idrottsverksamhet och stängninga nattklubbar och pubar mättes enbart år 2021.
Finlandssvenskarna är också relativt eniga om att det var rätt beslut att skjuta upp kommunalvalet. Hela 85 procent anser att det var ett befogat beslut att skjuta upp kommunalvalet till 13 juni på grund av coronapandemin.
Coronapandemin slår hårdast mot de unga
I medeltal anser 22 procent av de svarande att deras mentala hälsa har försämrats, men bland unga i åldern 18 till 29 år anser hela 53 procent att deras mentala hälsa har försämrats.
I åldersgruppen 60-69 år uppgav endast 7 procent att deras mentala hälsa försämrats.
Av konsekvenserna som listades var det vanligast förekommande att den mentala och fysiska hälsan har försämrats. Runt 20 procent sade att så var fallet.
Av de svarande uppgav endast en procent att de insjuknat i covid-19.
Ja tack till coronavaccin
Bland finlandssvenskarna som helhet kommer en majoritet att ta coronavaccin när de erbjuds det. 11 procent svarar att de inte har bestämt sig och 3 procent uppger att de inte kommer att ta vaccinet.
I åldersgruppen 30–39 år är andelen som inte har bestämt sig eller inte kommer att ta vaccinet störst.
Österbottningarna är de som i högst grad uppger att de inte har bestämt sig eller inte kommer att ta vaccinet.
Det finns däremot ingen nämnvärd skillnad mellan kvinnor och män gällande grupperna som inte har bestämt sig.
Finlandssvenskarna är inte heller speciellt oroliga för sin egen hälsa på grund av coronaviruset, men desto mer oroliga för närståendes hälsa.
Endast 30 procent av de svarande är oroliga för sin egen hälsa på grund av sjukdomen covid-19, men när det gäller en närståendes hälsa uppger hela 61 procent att de är oroliga.
Fortfarande gott betyg åt myndigheter och ansvarspersoners agerande, men ändå lägre än i fjol
Finlandssvenskarna ger fortsättningsvis tummen upp till de flesta av de ansvariga aktörerna, men andelen som anser att Social- och hälsovårdsministeriet, Anna-Maja Henriksson, Sauli Niinistö, statsrådet och Sanna Marin har agerat mycket bra eller ganska bra har sjunkit jämfört med i fjol.
Endast Institutet för hälsa och välfärd får bättre betyg än för ett år sedan. Krista Kiuru och Maria Ohisalo får sämst betyg för sitt agerande, endast omkring hälften anser att de har agerat mycket bra eller ganska bra.
År 2020 svarade 3 400 personer (74 procent) på enkäten. År 2021 svarade 2 960 personer (65 procent) på enkäten. Datamaterialet är viktat enligt kön, ålder, region och utbildning för att resultaten ska vara representativa för den finlandssvenska befolkningen.