Finlands ekonomi mycket bättre än väntat – exporten drar på ett helt annat sätt än efter finanskrisen

Vanligen släpar Finlands ekonomi efter utvecklingen ute i världen. Så trodde man att det skulle gå också nu. Men exporten växer så det knakar och beställningarna för framtiden väller in. Samtidigt fortsätter coronakrisen inom service- och kultursektorn.

Den ekonomiska tillväxten har fortsatt stark under början av året. Industrin och handelsbranschen har redan lämnat coronanedgången bakom sig.

Också byggnadsbranschen kvicknar till och bostadsmarknaden drar. Till och med inom de hårt drabbade servicebranscherna ser framtiden lovande ut.

Enligt Statistikcentralen släpade produktionen i februari bara 0,6 procent efter läget för ett år tidigare.

Nordea publicerade sin senaste lägesanalys i slutet av förra veckan.

Enligt den tar många servicebranscher fortfarande stryk, men Finland håller med stormsteg på att nå läget före coronakrisen.

Speciellt industrin har medvind. Där är produktionen redan 5,5 procent större än för ett år sedan. Nya beställningar väller in och läget ser mycket lovande ut för hela slutet av året.

Finland brukar inte hänga med i återhämtningen

Ingenting påminner om läget i slutet av den förra ekonomiska krisen. Efter finanskrisen år 2008 tog det åratal för Finlands export att återhämta sig.

Eftersläpningen var den gången mycket värre än vanligt. Men de kapitalvaror som Finland är bra på brukar inte heller annars gå bra åt strax efter en lågkonjunktur.

Efter vanliga ekonomiska kriser återhämtar sig konsumtionsvarorna först. Folk behöver helt enkelt kläder och andra varor så fort de har råd.

Men företagen väntar vanligen med att investera i ny teknik tills de har fått förtroende för att utvecklingen faktiskt har vänt uppåt.

Det brukar finländska företag få vänta på.

Men nu hänger varuexporten bra med i den internationella tillväxten. Den enda bransch som släpar lite efter är skogsindustrin, och också där spår stigande cellulosapriser en bättre framtid.

– Visst såg man svagheter i ekonomin när coronaviruset först slog till, men de nuvarande restriktionerna slår mest mot tjänstesektorn och inte alls på samma sätt mot industrin, säger Jan von Gerich som är chefsanalytiker på Nordea

Finland nu bättre rustat inför krisen än många andra länder

Jan von Gerich säger också att vi i Finland har lärt oss hanterat coronaviruset jämförelsevis bra.

– När vi har fått nya vågor av viruset har de inte haft lika stora ekonomiska konsekvenser som under förra våren. Visst har vi branscher som också nu drabbas hårt. Men många andra klarar sig mycket bättre.

– Som helhet kan man säga att vi har lärt oss att leva med restriktionerna bättre, och det förklarar också varför ekonomin inte drabbas lika hårt som tidigare.

Penna Urrila som är chefsekonom på Finlands näringsliv EK säger att de finländska företagen har haft en speciell fördel av den flexibilitet som permitteringssystemet har gett.

– De finländska företagen har dessutom haft färdigheter att använda digital teknik och distansarbete. Turismens andel är mycket mindre i Finland än i många andra länder, speciellt Sydeuropa som har drabbats extra hårt. Allt det här har bidragit till att Finlands bruttonationalprodukt enligt preliminära siffror endast minskade med 2,8. Det är mindre än i de flesta andra länder.

Finland har inte heller stängt fabriker så som många andra länder har tvingats göra.

– Det såg mycket värre ut för ett år sedan. Efter det har vi sett att aktiviteten i Finland inte har minskat lika mycket som i många andra länder. Vi kom undan med lättare restriktioner och ekonomin minskade mycket mindre än till exempel inom Euro-området som helhet. Vi fick inte heller så stora förluster, och det gör det nu lättare, säger Jan von Gerich.

Det betyder ändå inte att Finland får den snabbaste tillväxten i Europa i år. Men de flesta andra länder startar från ett mycket värre läge.

Jan von Gerich påpekar att man måste se på tillväxten i år i proportion till nedgången under krisen.

– Om vi bara ser på tillväxtsiffror förlorar vi säkert i år till många andra länder, men om man ser på aktivitetsnivån klarar vi oss säkert bättre.

Den finländska exporten tycks också gagnas av att den här krisen fungerar annorlunda än vanliga ekonomiska kriser.

– Vanligen är det industrin som drabbas hårdast. Nu är det tjänstesektorn som har drabbats hårdast.

Global investeringsiver gynnar Finland

De finländska bolagens export förbättras dessutom av att den globala tillväxten den här gången är annorlunda än efter en vanlig kris.

Penna Urrila påpekar att industrin har klarat coronakrisen bättre än väntat i hela världen.

– Det gäller nästan alla länder. De besked vi fått från Tyskland och våra andra viktiga handelsparter visar att industrin går ganska bra.

Det finns också klara orsaker till att Finland inte släpar efter som vanligt. Den här gången är det inte den privata konsumtionen som drar upp världen ur krisen.

Penna Urrila riktar blicken mot regeringarnas stimulanspaket.

– Över lag har stimulanspaketen ganska långt fokuserat på investeringar, inte bara i Finland utan globalt. USA har ganska ambitiösa planer på att förnya sin infrastruktur och det gäller också Europa med sitt stimulanspaket som nu förbereds.

Investeringspengar går inte till kläder eller möbler, utan till just den typen av produkter som många finländska bolag är bra på.

– Om man tänker på de mängder pengar som man har satsat på stimulanspaketen är det klart att också finländska företag får nya beställningar, säger Penna Urrila.

Men de stora satsningarna syns också i andra länder.

– Också Sverige klarade sig ganska bra i fjol. Deras BNP minskade ungefär lika mycket som Finlands. Vi hörde båda till de länder som på kort sikt fick de lindrigaste ekonomiska skadorna av coronakrisen och dess akuta fas, även om själva epidemin utvecklades annorlunda i Sverige, säger Penna Urrila.

Varvsindustrin och framtiden oroar

Både Jan von Gerich och Penna Urrila påpekar ändå att alla bolag inte har kommit med i tillväxten.

Det är inte bara servicenäringar och stora delar av kultursektorn som ännu känner av coronakrisen.

Speciellt inom varvsindustrin hopar sig många frågetecken. Trots enstaka goda nyheter är det främst gamla beställningar som ger varven arbete.

Penna Urrila säger att ingen i dagens läge vet hur den marknaden ser ut efter coronakrisen.

– Hur snabbt kommer efterfrågan på kryssningsfartyg att normaliseras? I dagens läge är det för tidigt att säga hur snabbt och i vilken mån den branschen återhämtar sig och hur efterfrågan ser ut om ett eller två år då de finländska företagen skulle vilja få in nya beställningar.

Också om läget nu är bra ser både Jan von Gerich och Penna Urrila att gamla problem stiger upp till ytan på lite längre sikt.

– Finland möter igen de begränsningar och strukturella problem som vi hade redan före krisen. Vi har en åldrande befolkning och statsfinanserna är inte så bra. Det gör att vår tillväxtpotential är mycket mindre än i Sverige och i många andra länder. Finlands ekonomiska utsikter ser inte alls lika bra ut på tre till fem års sikt som till exempel Sveriges eller Tysklands, säger Penna Urrila.