Tchads president Idriss Débys plötsliga död skakar landet - nu tar sonen tillsammans med militären över makten

Tchads långvariga president Idriss Déby har dött. Han skadades under ett besök vid frontlinjen, uppger landets militär. Enligt militären har parlamentet och regeringen upplösts. Landsgränserna är stängda och det råder utegångsförbud i landet.

Déby valdes för en dryg vecka sedan till en sjätte mandatperiod som president. Han utsågs till president på måndagen. Han har styrt landet sedan andra december 1990. Déby blev 68 år gammal.

Nu tar ett militärråd tillfälligt över makten, med Débys 37-åriga son Mahamat Déby Itno i spetsen.

Dödades en dag efter valsegern

Det överraskande beskedet om Débys död kom inte ens ett dygn efter att han utsetts till vinnare i landets presidentval, och skulle därmed inleda sin sjätte mandatperiod som president.

– Deby har just tagit sitt sista andetag medan han försvarade vår suveräna nation på slagfältet, informerade arméns talesperson Azem Bermandoa Agouna på stats-tv på tisdag.

Presidentens besök vid fronlinjen berodde på en rebellgrupp som inlett en offensiv mot landets huvudstad N'Djamena för en dryg vecka sedan.

Afrikas längst styrande ledare

Déby styrde landet med järnhand sedan han kom till makten genom ett uppror år 1990. Han var en av Afrikas längst styrande ledare och har under årens lopp lyckats hålla sig kvar vid makten trots flera väpnade uppror.

Presidenten var en viktig allierad för Frankrike och andra västländer som kämpar mot islamistrebeller i Afrika.

Offensiven inleddes på valdagen

Under valdagen den 11 april inledde en rebellrörelse, som kallar sig Front for Change and Concord in Chad (FACT), en storoffensiv mot N'Djamena.

Rörelsen grundades 2016 av besvikna tidigare arméofficerer och byggde upp sin bas i Libyen i Tibesti-bergen, som sträcker sig över norra Tchad och en del av södra Libyen.

Rebellgruppen tros ha beväpnats och tränat där, innan den gick in i norra Tchad och anföll en gränspost.

Inför presidentvalet i Tchad anklagade gruppen president Déby för förtryck.

På måndag meddelade landets militär att rebellerna slagits tillbaka med svåra förluster.

Militären meddelade också att 300 rebeller dödats i striderna sedan offensiven inleddes, medan militären förlorat fem soldater.

FACT har medgett att de led förluster under lördagen, men uppger att de fortsatt sin framryckning på söndag och måndag.

Militären tros ha bromsat rebellernas framfart omkring 300 kilometer från N'Djamena.

Vad beror våldsamheterna i Tchad på?

Våldsamheter och uppror har präglat Tchad sedan landet blev självständigt år 1960.

Det här beror främst på spänningar mellan det huvudsakligen arab-muslimska norr, och det främst kristna och animistiska söder.

Tibesti-bergen nära den libyska gränsen i norr ser ofta strider mellan rebellgrupper och armén, liksom den nordöstra gränsen till Sudan.

I februari 2019 stoppades en invasion i området av franska luftangrepp.

I februari 2008 nådde en rebellattack ända fram till presidentpalatsets portar, innan den drevs tillbaka med franskt stöd.

Under sin sista valkampanj lovade Idriss Déby att han ska återställa fred och säkerhet i landet.

Samtidigt rådde ett ökande allmänt missnöje med presidenten, främst över hans hantering av Tchads oljerikedom och nedslag på sina motståndare.

Déby vann ändå presidentvalet med 79 procent av rösterna, enligt valresultatet som offentliggjordes på måndagen. Men flera toppkandidater från oppositionen bojkottade valet.

Vad händer nu?

Tchads militär har meddelat att Débys 37-årige son Mahamat Idriss Deby Itno, en fyrstjärnig general, kommer att ersätta den bortgångna presidenten som övergångsledare i ett militärråd.

Sonen har under en längre tid förberetts för att ta över efter fadern.

Enligt en lokal diplomat som talat med nyhetsbyrån Reuters är det ändå inte helt oproblematiskt att sonen blir landets övergångsledare.

Egentligen borde parlamentets talesman ha tagit över ledarskapet.

– Det i sig själv är en kupp, säger diplomaten.

Militären har upplöst landets regering och parlament men utlovat "fria och demokratiska" val efter en 18-månaders övergångsperiod.

Armén har även meddelat att det råder utegångsförbud i landet och att gränserna har stängts.

Källor: AFP, AP, Reuters, BBC

20.4.2021 Artikeln har uppdaterats med mer information om vem Déby var och vad som händer nu