Antti Jekunens patient dog av en allvarlig biverkning av cancermedicin – efter det började Vasa centralsjukhus som första i landet ta gentester på cancerpatienter

För tre år sedan dog en av överläkare Antti Jekunens patienter. Det visade sig att hen hade fått en allvarlig biverkning av ett av de läkemedel hen fått. Efter det började Vasa centralsjukhus som första sjukhus i Finland att ta DPYD-gentester.

- Det var hemskt. Jag tar på mig ansvaret, säger Antti Jekunen, överläkare och professor i onkologi vid Vasa centralsjukhus.

Efter patientens död visade provsvar att hen hade brist på enzymet DPD. Enzymet behövs för att kunna bryta ner fluoropyrimidin som finns i de mest använda medicinerna för flera olika cancerformer.

- Det kan uppstå flera biverkningar och det kan vara allvarligt. Om man gör DPYD-testet kan man minska risken märkbart, säger Jekunen.

Om patienten har brist på enzymet kan man ändå ge läkemedel som fluorouracil och capecitabin men i minskad form.

- Det innebär att fluoruracildosen och capecitabindosen måste reduceras till 50-80 procent av det normala. Det är en stor reduktion, säger Antti Jekunen.

De två läkemedlen används främst för tarmcancer och bröstcancer men de används också för att behandla andra cancerformer.

De som har total brist på enzymet är få, ungefär 0,5 procent. Men det finns många fler, ungefär åtta, nio procent som har partiell brist.

Så ni räddar liv genom att ta det här gentestet?

- Ja, det är det som händer.

En ny sällsynt variant upptäcktes tack vare Vasa centralsjukhus testande

Det är inte alla cancerpatienter som testas utan man testar enbart de som ska ges de läkemedel i fråga som kan orsaka allvarliga biverkningar om patienten har brist eller helt och hållet saknar enzymet DPD.

Sedan start har man testat 312 patienter i Vasa och 25 patienter eller åtta procent har haft brist på enzymet i fråga.

Dessutom har man via gentesterna upptäckt en ny variant av mutationer i genen DPYD som styr bildandet av enzymet DPD, varianten kallas exon 4 deletion och är sällsynt i resten av Europa.

- Nu för tiden använder alla sjukhus samma sorts test, det är bara det att alla vet inte om att 4-deletion förekommer. EMA, European medicines agency, rekommenderar numera testet och de anser att alla måste använda det. Det är unikt att också ha möjlighet att mäta 4-deletion.

Eftersom Vasa centralsjukhus var först i landet med gentestet i fråga för tre år sedan fanns det då inte något laboratorium som hade kapaciteten att utföra analyserna. Då skickades provet med flyg till Amsterdam och svar fick man efter tio dagar.

- Men nu har vi en ny situation. Vi har utvecklat analysmetoden med Fimlab och Fimlab har ett nytt test som också testar 4-deletion. Jag tycker att alla patienter som ska få fluorouracil eller capecitabin måste testas för 4-deletion.

Cancerföreningen finansierar en forskningsskötare

Tidigare kostade ett test 800 euro men numera kostar det 300 euro. Det krävs också personalresurser. Två forskningsskötare ser till så att hela testningsrumban fungerar på verkstadsgolvet, det handlar om allt från att ha koll på vilka som ska ta tester till när det ska tas till att se till att testet kommer i väg till laboratoriet.

Österbottens cancerförening har tack vare fonder som är öronmärkta för cancerforskning kunnat finansiera lönen för en av forskningsskötarna som arbetar med gentestet.

Verksamhetsledare Markku Suoranta på Österbottens cancerförening är glad för det arbete som görs på Vasa centralsjukhus.

- Det händer fina saker på onkologin vid Vasa centralsjukhus. Ju starkare den är desto bättre mår vi människor som bor här och de som drabbas av cancer, säger Suoranta.

Antti Jekunen, vad händer nu, kommer det att bli tal om andra typer av gentester?

- Jag tycker att vi fortsätter med de varianter vi har på hand. Vi kan ta test för sex olika varianter och det separata testet för 4-deletion. Vi kan optimera och ge fluorouracil med minimala risker, säger Jekunen.

Samtidigt är det mycket annat på gång på onkologin vid Vasa centralsjukhus. Antti Jekunen berättar att nytt är på gång med sjukhusets PET-CT-maskin. Bland annat ska den användas i större utsträckning för att upptäcka prostatacancer och den ska också kunna användas vid strålbehandling.