Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Italien överens med EU om jättelik återhämtningsplan – får närmare 200 miljarder euro i bidrag och lån via coronafonden

Från 2021
Italiens premiärminister Mario Draghi fotograferad i samband med den 76:e årsdagens sedan Italien befriades från nazismen.
Bildtext Italiens premiärminister Mario Draghi är en av dem som förhandlat med EU-kommissionen om Italiens återhämtningsplan.
Bild: EPA-EFE/All Over Press

Italien har enats med EU-kommissionen om en återhämtningsplan för att tackla konsekvenserna av coronakrisen. Landet blir den största mottagaren av bidrag och lån via återhämtningsfonden.

Den italienska regeringen lade igår fram ett paket på 222 miljarder euro för de kommande fem åren. Merparten, 192 miljarder euro, finansieras med medel ur EU:s återhämtningsfond som går på 750 miljarder euro.

Italien fick grönt ljus för sin plan efter samtal med premiärminister Mario Draghi och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen under helgen, uppgav en talesperson för regeringen.

Härnäst ska planen behandlas av parlamentet och senaten på måndag och tisdag. Formellt tänker Italien lämna in sin återhämtningsplan den 30 april då kommissionens tidsfrist löper ut.

Satsningar på kvinnor, unga och digitalisering

I planen föreslås betydande satsningar på såväl unga människor som kvinnor, två grupper som drabbats särskilt hårt av pandemin. Planen syftar också till att minska den ekonomiska klyftan mellan södra Italien och resten av landet.

I enlighet med EU-kommissionens riktlinjer går mer än en tredjedel av pengarna till ändamål som främjar en grön omställning. Man vill bland annat satsa på snabba järnvägsförbindelser och ökad återvinning.

I planen ingår även betydande satsningar på digitalisering. Ungefär 50 miljarder euro används för att bygga ut de fasta internetförbindelserna samt förbättra 5G-nätverket.

Regeringen i Rom räknar med att Italiens BNP kommer att vara 3,6 procent högre år 2026 tack vare tack vare de investeringar och strukturella reformer som återhämtningsplanen ger upphov till.

Samtidigt har återhämtningsplanen också lett till politiska motsättningar i Italien. Tidigare premiärministern Giuseppe Conte avgick i januari efter en konflikt om hur pengarna borde användas.

Ett mått på EU:s trovärdighet i kampen mot pandemin

Oron över hur svårt skuldsatta Italien skulle klara coronakrisen var en av de bidragande orsakerna till att EU-länderna enades om att inrätta den historiska coronastödfonden i somras.

Återhämtningsplanen kan således ses som ett allmänt mått på hur EU hanterat de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin.

Tidsgränsen för när samtliga EU-länder borde ha lämnat in sina planer till kommissionen löper ut på valborgsmässoafton. Hittills är det endast EU-ordförandelandet Portugal som formellt lämnat in sin plan.

Fler länder väntas följa Portugals exempel den här veckan. Samtidigt räknar man vid kommissionen med att hälften av medlemsländerna kommer att missa deadlinen.

Finland meddelade redan tidigare att återhämtningsplanen inte blir färdig i april.

De första utbetalningarna i juli

Förseningarna ses inte som ett stort problem inom kommissionen som prioriterar innehållet i planerna framför punktligheten.

Men om länderna inte lämnat in sina planer inom de närmaste veckorna kan det bli svårt för kommissionen och EU:s finansministrar att hinna granska planerna före juli, då det är tänkt att de första utbetalningarna ska äga rum.

Det brådskar även med det nationella godkännandet av coronastödpaketet.

Nio länder, bland dem Finland, har inte ännu ratificerat paketet som ger kommissionen befogenhet att låna upp 750 miljarder euro för att finansiera fonden.

Ett hinder för godkännandet röjdes undan förra veckan då den tyska författningsdomstolen slog fast att det inte finns juridiska hinder för ett godkännande av fonden i Tysklands förbundsdag.

Källor: EU-kommissionen, AFP, Reuters, RAI

Diskussion om artikeln