Klassens yngsta får oftare inlärningsstörningsdiagnoser – decemberbarn löper nästan dubbelt så hög risk som januaribarn
Barn födda i december löper en nästan dubbelt så hög risk att få en diagnos om inlärningsstörning, som barn som är födda i januari, visar färsk forskning vid forskningscentret för barnpsykiatri vid Åbo universitet.
Forskningen är registerbaserad och i den ingår alla barn födda åren 1996-2002 i Finland. Av de 400 000 barnen diagnostiserades över 3 000 barn i specialsjukvården med läs- eller skrivstörningar eller matematisk inlärningsstörning före de fyllt 10 år.
– Vi visste sedan tidigare att det finns ett samband mellan relativ ålder och negativ skolframgång, men det fanns ingen forskning om fastställda diagnoser i hälsovården. Därför ville vi undersöka just det, säger Bianca Arrhenius, doktorand vid forskningscentret för barnpsykiatri.
Relativ ålder innebär i det här sammanhanget barnets ålder i relation till andra barn i samma årskurs. Tidigare forskning har visat att relativt yngre barn löper större risk för mobbning, ADHD-diagnos och -medicinering samt andra psykiatriska störningar.
ADHD-diagnos inte en faktor
En stor andel av barn med inlärningsstörningar får också en ADHD-diagnos, det vill säga diagnos om aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Forskarna jämförde barn som diagnostiserats med både ADHD och inlärningsstörningar med barn som enbart fått en inlärningsstörningsdiagnos. ADHD som diagnos påverkade ändå inte sambandet mellan födelsemånad och inlärningsstörningar.
– Det här är överraskande. Barn som styrs till specialsjukvården har ofta mångfacetterade behov. Vi hade inte räknat med att relativ ålder skulle ha en så direkt påverkan på inlärningsstörningar, med tanke på all tidigare forskning om sambandet mellan relativ ålder och ADHD, säger Arrhenius.
– Testerna som utvecklats för att diagnostisera inlärningsstörningar är bättre på att beakta barnets exakta ålder än den diagnostik som används för ADHD. Också det här är en orsak till att vi väntade oss mindre skillnader mellan födelsemånader. Det verkar som att relativt yngre barn remitteras till specialsjukvården på lättare grunder än andra, konstaterar Arrhenius.
Målet är lika behandling för alla barn
Forskningen visar att relativ ålder är något som skolpersonalen, hälsovården och föräldrar har orsak att vara medvetna om, särskilt då man utvärderar barnets förmåga att lära sig.
– Här finns en risk för både över- och underdiagnostisering. Det betyder i praktiken att yngre elever i klassen diagnostiseras så pass mycket mer att äldre barn i klassen i värsta fall blir utan den diagnos och rehabilitering de behöver. Ett sätt att jämna ut det här kunde vara mer systematisk screening av inlärningsstörningar, konstaterar Arrhenius.
Forskningen har publicerats i tidskriften JCPP Advances av The Association for Child and Adolescent Mental Health.