Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

Kommentar: De första hundra dagarna i Vita huset talar sitt tydliga språk – stora genomgripande förändringar i Roosevelts anda är Joe Bidens recept för att lyfta USA

Från 2021
Uppdaterad 28.04.2021 09:34.
Kommentators bild med en närbild av en bekymrad Joe Biden i bakgrunden.
Bild: Yle/AFP

En februarieftermiddag i Iowa i fjol kändes tanken om Joe Biden som USA:s följande president avlägsen.

Vi som följde med kampanjevenemanget i en lokal skola i Cedar Rapids, Iowas näst största stad, såg på nära håll en ofokuserad Joe Biden som stapplade med orden och hade svårt att blåsa liv i sin publik.

Demokraternas primärvalskamp närmade sig sitt klimax men kampanjdonationerna och medieintresset sökte sig till Bidens mer lyskraftiga rivaler.

Efter det snöpliga resultatet i de första primärvalen stärktes känslan: den tidigare vicepresidentens glansdagar i den amerikanska politiken tillhör det förgångna.

Sedan förändrades allt.

Joe Biden talar på ett kampanjmöte i Cedar Rapids, Iowa, den 1 februari 2020.
Bildtext Joe Biden talar på ett kampanjmöte i Cedar Rapids, Iowa. Bilden är från februari 2020.
Bild: YLE/Ville Hupa

Under några dramatiska dagar lyckades Biden rädda sin kampanj från ruinens brant.

Ungefär samtidigt kopplade coronapandemin ett järngrepp om USA och resten av världen.

Kanske var det under de dramatiska veckorna för drygt ett år sedan som det första fröet till Bidens politiska omvandling såddes?

Femton månader har passerat sedan eftermiddagen i Iowa och imorgon har Joe Biden varit president i hundra dagar.

Samtidigt har USA skakats av den ena krisen efter den andra.

Det har också förändrat Joe Biden.

Stora samhällsproblem kräver stora statliga ingripanden?

Som senator var Joe Biden i över tre decennier en kompromissvillig mittendemokrat. Ännu under primärvalet skiljde sig Biden från sina främsta rivaler genom sin mer moderata framtoning.

Det fick många att tro att Biden som president åtminstone till en början skulle skrida fram försiktigt.

Försiktigheten har i så fall begränsat sig till Bidens uttalanden och uppträdanden i offentligheten. De verbala grodorna som han gjort sig (ö)känd för tidigare under sin långa karriär har hittills varit få.

Men det finns inget försiktigt i omfattningen av de politiska reformer som Biden vill driva fram.

Kritiken från vänsterhåll lät inte heller vänta på sig när Biden, tvärtemot sitt kampanjlöfte, gick ut med beskedet om att hålla fast vid samma låga flyktingkvot på 15 000 om året som Trump infört.

Det historiskt stora coronapaketet på 1900 miljarder dollar som Biden drev igenom med hjälp av demokraternas hårfina övertag i senaten är det mest synliga exemplet hittills.

Får Biden som han vill så kommer ett minst lika stort infrastrukturpaketpaket att godkännas senare i år.

Rivstarten har också märkts i klimatpolitiken, där Biden vill halvera USA:s utsläpp fram till år 2030, se USA som ledare i den globala klimatkampen och ersätta USA:s federala bilflotta med elbilar.

Omfattande reformer ingår i planerna också när det gäller reformer av polis- och fängelseväsendet, hälsovården, införandet av striktare vapenlagarna och kampen mot rasfördomar.

USA:s stora problem kräver stora statliga ingripanden verkar Biden ha kommit fram till.

Den tidigare mittendemokraten har tagit ett kliv vänsterut och bytt ut kompromissviljan mot den stora släggan.

Mellanårsvalet hägrar nästa år - därför har Biden bråttom

En helt separat fråga är om Biden lyckas med sina ambitiösa reformplaner, som redan gett upphov till jämförelser med Franklin D. Roosevelts New Deal-reformer på 1930-talet.

Hittills har Biden fattat beslut via så kallade presidentdekret eller via kongressen i de frågor där han inte behövt stöd från republikanerna i senaten.

Men för att driva igenom lagstiftningen som möjliggör många av de större reformerna måste han vinna över åtminstone ett tiotal republikaner under rådande senatsregler.

Det blir inte lätt.

Redan som Barack Obamas vicepresident fick Biden också en bitter läxa i hur svårt det kan vara att samarbeta med ett republikanskt parti som kategoriskt sätter sig på tvären och avvisar alla demokratiska initiativ.

Idag är USA om möjligt ett ännu mer politiskt tudelat land än under Obamas presidentperiod.

En förklaring till Bidens vilja att spela högt och stort tidigt i sin presidentperiod är således politisk. Demokraterna löper risk att tappa sin smala dubbelmajoritet i kongressen redan i mellanårsvalet nästa år.

Klockan tickar.

Migrantsituationen vållar huvudbry

Misstagen har inte inte uteblivit under Bidens första hundra dagar som president.

Det ökande migranttrycket vid gränsen till Mexiko har skapat en kaotisk situation som redan betecknats som en humanitär kris.

Biden, som utlovat en mer generös invandringspolitik än Trump, verkar åtminstone delvis ha tagits på sängen av situationen. Hans administration har haft stora problem med att stabilisera läget och samtidigt säkra ett humant bemötande av migranterna, varav många är barn.

Kritiken från vänsterhåll lät inte heller vänta på sig när Biden, tvärtemot sitt kampanjlöfte, gick ut med beskedet om att hålla fast vid samma låga flyktingkvot på 15 000 om året som Trump infört.

Efter kritikstormen backade Biden snabbt och lovade meddela om en höjning av flyktingkvoten senare i maj.

De enorma stimulanspaketen, finansierade av lån, är inte heller riskfria. Statsskulden fortsätter att galoppera och vissa experter varnar för att det i värsta fall kan gå riktigt snett om ekonomin överhettas och inflationsspöket vaknar till liv igen.

De första hundra dagarna i Vita huset har gett Biden vind i seglen vilket också reflekteras i popularitetssiffrorna.

I fortsättningen blir det svårare.

Diskussion om artikeln