Ödesval stundar i Skottland: SNP hoppas på en storseger i regionalvalet som ska få Boris Johnson att mjukna

Idag på torsdag går skottarna till val som kommer att avgöra vem som får sitta i det regionala parlamentet i Holyrood i Edinburgh de närmaste fem åren.

Under den sista partiledardebatten inför valet upprepade förstaminister och nationalistiska partiets (SNP) ledare Nicola Sturgeon sitt löfte om att Skottland ska hålla en folkomröstning om självständighet om drygt två år, i slutet av år 2023.

Men hon underströk att det kräver att SNP får både förnyat förtroende som ensamt regeringsparti, och egen majoritet i valet.

Som det nu ser ut är det allt annat än säkert att partiet får egen majoritet.

Sammanlagt tävlar 25 partier om det skotska parlamentets 129 mandat den här gången.

Skottarna får två röster

De skotska väljarna har två röster var i regionalvalet.

Ena rösten ska ges direkt till en lokal kandidat i en av 73 valkretsar, beroende på vilken man hör till. Kandidaten som får flest röster i en valkrets, får automatiskt en plats i parlamentet.

Efter det här finns det 56 regionala mandat kvar att tävla om. Här kommer den andra rösten in.

Vem som vinner de återstående mandaten bestäms genom att man ger sin andra röst direkt till ett parti i regionen man bor i. Skottland är uppdelat i åtta regioner.

Partiet kan sedan med hjälp av rösterna säkra flera platser i parlamentet.

Det kan bli en strid på kniven

Enligt opinionmätningsföretaget YouGovs mätning 16 - 20 april hade SNP ett stöd på 49 procent för partiets lokala kandidater, och ett regionalt partistöd på 39 procent.

Tories och Labour hade ett stöd på 21 procent var för partiets lokala kandidater, och ett regionalt partistöd på 22 respektive 16 procent.

SNP har därmed en tydlig ledning men det är inte sagt att det leder till den storseger partiet suktar efter.

Mycket tyder på att SNP kommer att tappa några mandat.

I Skottlands förra parlamentsval 2016 var det huvudsakligen fem partier som fick dela på mandaten i Skottlands parlament; SNP, Tories, Labour, De gröna och Liberaldemokraterna.

SNP knep då hela 63 mandat medan Tories fick 31 och Labour 24.

Det var tillräckligt för Sturgeon för att bilda en minoritetsregering med SNP som enda regeringsparti.

För att kunna kontrollera parlamentet har SNP haft ett tätt samarbete med De gröna, som vann 5 mandat, och också stöder skotsk självständighet.

Stödet för SNP vacklar efter konflikt

En konflikt mellan Nicola Sturgeon och hennes företrädare, Alex Salmond, höll på att tvinga Sturgeon att avgå i mars.

Konflikten handlade om hur Sturgeon och hennes regering hanterade en skandal kring Salmond, då han anklagades för sexbrott mot flera kvinnor 2018.

Salmond frikändes på alla punkter år 2020, men det som följde var en utredning av hur den skotska regeringen och SNP hade hanterat situationen.

Salmond anklagade regeringen för att ha tagit ställning mot honom och hanterat sexbrottsanklagelserna på ett sätt som påverkade fallet till Salmonds nackdel i domstolen.

Salmond fick rätt och regeringen fick senare betala skadestånd till honom för det här.

Utredning mot Sturgeon

I mars det här året utreddes även om Nicola Sturgeon hade brutit mot ministerkoden i samband med utredningen av Salmond, och ljugit inför parlamentet under ett förhör.

Man kom fram till att Sturgeon inte hade brutit mot ministerkoden, och hon fick förnyat förtroende i en missförtroendeomröstning i parlamentet.

Men hela den här händelsen med Alex Salmond har tärt på förstaministerns anseende och splittrat partiet.

Salmond har lämnat SNP och grundat sitt eget parti, Alba.

Har intresset för självständighet svalnat?

Under året 2020 steg stödet för självständighet i Skottland märkbart enligt de flesta opinionsmätningar.

Men opinionsmätningar tyder nu på att intresset för självständighet bland skottarna har svalnat.

I YouGovs undersökning från början av augusti 2020 var stödet för skotsk självständighet 53 procent, medan 47 procent var emot.

Enligt YouGov:s mätning från den 16 - 20 april var siffrorna ombytta, det vill säga 47 procent stödde självständighet och 53 procent var emot. I siffrorna ingår inte osäkra väljare.

Tidningen The Scotsman har fått liknande resultat för samma tid. Enligt tidningens mätning stöder 46 procent av skottarna självständighet, medan 54 procent är emot.

Både YouGov:s och The Scotsman:s resultat ligger ganska nära hur skottarna röstade i valet om självständighet år 2014.

Då röstade 44,7 procent för självständighet och 55,3 procent emot.

Självständighet lättare sagt än gjort

Men även om vinden vänder och majoriteten av skottarna skulle stöda skotsk självständighet, är det lättare sagt än gjort.

Skottland har en lång och blodig gemensam historia med England.

Den gemensamma unionen som till sist skänkte fred mellan regionerna är över 300 år gammal. Under den här tiden har Skottland vuxit allt tätare ihop med England.

Både försvaret och handeln kan sätta käppar i hjulet för skotsk självständighet. Ungefär 60 procent av Skottlands export går i dag till de andra brittiska riksdelarna.

Storseger för SNP gör det besvärligt för Johnson

Enligt SNP och Nicola Sturgeon kan Skottland leva med de eventuella konsekvenser som uppstår om riksdelen lämnar Storbritannien.

Sturgeon har försökt få ett lagligt godkännande för en skotsk folkomröstning om självständighet ända sedan det blev klart att britterna ville lämna EU i folkomröstningen år 2016.

62 procent av skottarna röstade för att stanna i EU.

Formellt är det upp till Boris Johnsons regering om skottarna ska få rösta om sin självständighet igen. Men ett tillräckligt stort stöd för SNP i det skotska regionalvalet, kan göra det svårt för Johnson att fortsätta neka Skottland en folkomröstning.

Efter att SNP vann en skrällseger i regionalvalet 2011 och fick egen majoritet, beviljade dåvarande premiärminister och Toryledare David Cameron skottarnas folkomröstning om självständighet 2014.

Källor: BBC, Reuters, The Scotsman, AFP