USA och dess allierade inleder sin slutliga reträtt från Afghanistan – rädsla för intensifierat krig

I dag, den första maj, inleds den sista fasen av USA:s krig i Afghanistan, som har pågått i nästan 20 år. Reträtten ska vara slutförd den 11 september och det finns de som befarar att tillbakadragandet kan leda till ett blodigt kaos.

USA:s president Joe Biden meddelade för ett par veckor sedan att USA inleder tillbakadragandet av sina sista trupper i Afghanistan den första maj. Ungefär 2 500 amerikanska soldater och cirka 7 000 soldater från främst andra Natoländer ska vara ute ur Afghanistan den 11 september, 20 år efter elfte september-attackerna.

Enligt Biden var USA:s ursprungliga uppdrag egentligen slutfört redan för ett decennium sedan då Osama bin Laden dödades av ett amerikanskt Navy SEAL-specialförband i grannlandet Pakistan. Enligt Biden har man också nått målet att krossa terrornätverket Al Qaida i Afghanistan, som ju utförde elfte september-attackerna. På den punkten är inte alla eniga med honom.

Genast efter Bidens meddelande började USA flyga ut utrustning ur landet. Enligt nyhetsbyrån AP har militären varit fullt upptagen av att inventera all utrustning och att besluta vad som flygs hem, vad som överlåts till afghanska säkerhetsstyrkor och vad som hamnar på afghanska skrotmarknader.

Över 47 000 civila har mist livet

USA har lagt ner uppskattningsvis två biljoner dollar på sitt längsta krig någonsin, kriget i Afghanistan. 2 442 amerikanska soldater och dessutom över 3 800 legosoldater från privata säkerhetsföretag har dödats i kriget. Också 1 444 soldater från andra Natoländer har dödats under de senaste två decennierna i Afghanistan.

Under samma tid har mellan 66 000 och 69 000 afghanska soldater fått sätta livet till och över 47 200 civila afghaner har dödats under kriget hittills.

Det finns många afghaner som undrar om kriget har varit värt sitt pris.

Så sent som igår dödades åtminstone 27 människor och ett 90-tal skadades i ett bilbombsattentat i Pol-e Alam som är provinshuvudstad i Lowgar-provinsen, strax söder om huvudstaden Kabul.

Den kraftiga bilbomben exploderade intill ett pensionat där det bodde många unga studenter som var i staden för antagningsprov till det lokala universitetet.

De afghanska myndigheterna anklagade genast talibanerna för attentatet.

Utan fredsavtal ökar rädslan

USA eller Nato har inte fått några löften av talibanerna om att deras trupper inte skulle utsättas för attacker under reträtten, de närmaste månaderna.

Talibanerna anklagar USA för att bryta mot det avtal som USA slöt med talibanerna under president Donald Trumps styre om att amerikanerna skulle dra bort alla styrkor från Afghanistan senast den sista april i år.

Men det som många afghaner räds är tiden efter reträtten. Det finns inget fredsavtal mellan den afghanska regeringen och talibanerna, förhandlingarna har gått i stå.

Våldet mot civila, särskilt kvinnor och barn, har ökat markant under det senaste året, uppger FN. Terrorattacker under de senaste månaderna har riktats särskilt mot kvinnliga biståndsarbetare, journalister och politiker.

Det finns en stor oro bland afghanska analytiker, politiker och vanliga invånare för att ett blodigt inbördeskrig ska bryta ut efter att de utländska trupperna lämnat landet.

Inte ens amerikanska toppmilitärer utesluter ett blodigt kaos

– Kriget kommer att intensifieras, bli blodigare och fortsätta tills talibanerna tagit makten i det som sedan finns kvar av huvudstaden Kabul och andra provinshuvudstäder och distrikt, säger Nishank Motwani, en dyster Afghanistan-expert som intervjuats av nyhetsbyrån AFP.

Inte heller amerikanska toppmilitärer som General Mark Milley, ordförande i USA:s högsta försvarsråd, utesluter den utvecklingen.

– I värsta tänkbara scenariot får vi en total kollaps av regeringen (i Afghanistan), en potentiell kollaps av militären, ett inbördeskrig och en medföljande humanitär katastrof, sade Milley tidigare den här veckan.

Afghanistans president Ashraf Ghani, däremot, har sagt sig vara övertygad om att de afghanska regeringsstyrkorna är fullt kapabla att hålla ställningarna. Dessutom anser han att talibanerna inte har någon anledning att strida längre, då de utländska styrkorna lämnar landet.

Källor: AP, AFP, Yle