Latokartano fors i Bjärnå har varit välbesökt under coronaåret: "Det är första gången jag fick köa vid broarna"
Också Latokartano fors i Bjärnå har haft betydligt flera besökare än normalt under coronaåret. Det här trots att det knappt finns en skylt som berättar var forsen finns.
Forsen ligger ungefär en kilometer från gränsen mellan Nyland och Egentliga Finland.
Monica Frostell bor på Näse gård lite på en kilometer från forsen. Hon brukar promenera i området flera gånger i veckan med sin tax Mösse.
- Jag har aldrig behövt vänta på min tur att gå över broarna, men det fick man göra förra våren, säger hon.
Det var speciellt i fjol på våren och försommaren som trafiken till Latokartano fors ökade. Nu är det främst på veckoslut som många vill lufta på sig och passar på att kolla på den brusande forsen.
Invid forsen finns ruinerna av en kvarn, som byggdes i början av 1800-talet. På samma plats har det troligtvis funnits en kvarn så tidigt som på 1300-talet.
Kvarnens verksamhet slutade på 1960-talet efter en stor översvämning, som förorsakade stora skador på byggnaden.
En gång i tiden fanns det också ett sågverk invid forsen och det flottades stock ner till Hakkila.
- På den tiden var gårdarna egna samhällen med allt som man behövde och här fanns massor av människor. Men efter hand har det ju minskat, säger Monica Frostell.
Staten har nu ansvar för kvarnen
Latokartano forsen är välkänd bland Tenalaborna, medan Ekenäsborna brukar spärra upp sina ögon och förundras över att det finns ett sådant ställe i närheten.
Stället är överlag inte så lätt om man inte vet vad man söker, eftersom det inte finns speciellt bra eller synliga skyltar i närheten.
Området har rustats upp för fem år sedan och både trappor och stigar är i rätt gott skick. Staten har alldeles nyss köpt både kvarnruinen och marken vid forsen, till Monica Frostells stora lättnad.
- Vi var främst rädda för kvarnen, som är en säkerhetsrisk. Många klättrar in i den och vi vill inte ha ansvaret för att något ska hända dem.
Kvarnens slaggtegelväggar har börjat vittra efter att ha stått utan skydd i 50 år. Därför hoppas Frostell nu att staten sätter upp tydliga varningsskyltar.
Fina vyer året runt
Men i övrigt behöver man inte fixa till området speciellt mycket - förutom att barnfamiljerna kunde få några enkla bord och bänkar som de kan äta picknick vid, säger hon.
- Egentligen ska man inte göra desto mera. Det är ju naturen som är fin här.
De flesta besöker Latokartano fors under våren, då vattnet är högst och forsen är som mäktigast. Men alla årstider har sin charm, säger Frostell.
- Det kan till exempel vara magiskt om vintern när forsen fryser och det bildas isformationer.
' /%3E%3C/svg%3E)
