MC-bilentusiasterna väntar på säsongen: “Vi är såna galenpannor!”

Sommaren kryper sakta men säkert fram ur vårens sköte och då är det en hel del entusiaster för speciella fordon som vaknar i samma takt som tussilagon. MC-bilentusiasterna är ett exempel.
En MC-bil är ett fordon som till sitt yttre allra mest liknar en bil med antingen tre eller fyra hjul. Som namnet antyder är de är byggda på motorcykelteknik.
- Kärt barn har många namn. I Sverige talar man om MC-bilar, men de kallas också bubblecars eller midgetbilar. Här i Finland har vår klubb inget svenskt namn utan den heter enbart Kääpiöautoyhdistys så jag har valt att alltid tala om dvärgbilar, berättar Sture Engström, bilentusiast från Esbo.
MC-bilarnas stora glansperiod var under 1950- och 1960-talen. De kom till som en följd av närliggande historiska händelser.
- De här fordonen tillverkades väldigt mycket för krigsinvalider. Man behövde få bilar som rullade och inte behövde så mycket bränsle, berättar Engström.
- Under kriget hade Messerschmitt tillverkat jaktplan för Tyskland och deras fabriker bombades sönder och samman. Så de behövde en ny plan, fortsätter han.
Den första Messerschmitt MC-bilprototypen tillverkades av Fritz Fend. Det första fordonet påminde mest om en trehjulig cykel, som drevs med samma princip som en dressinvagn.
Från och med 1953 blev Messerschmittarna mera som täckta skotrar och kallas KR Kabinenroller i Tyskland.
Då Närbild besöker Esbo bilmuseum har entusiasterna hämtat världens minsta bil till påseende. Den minsta serietillverkade bilen i världen heter Peel P50. Totalt tillverkades 50 stycken av vilka man tror att 27 finns kvar ännu idag, en av dem i Finland.
Messerschmitt KR200
- Tillverkades mellan åren 1955-1964
- ca. 40 000 exemplar
- Motor 191 cc
- Topphastighet 100 km/h
Peel P50
- Tillverkades i Storbritannien under åren 1955-1962
- Har funnits i cirka 50 exemplar
- En finns att se på Esbo bilmuseum
- Vikt: 59 kg
Hamnar man i kollision, då blir man pannkaka
Sture Engström fick upp ögonen för MC-bilarna genom en vän.
- Jag hade en kompis som var medlem i Gruppo Fiat Finlandia. Fiat är känt för att ha ganska små, obetydliga bilar. Han berättade om den här klubben och vilka olika evenemang de har, berättar Engström.
Klubben åker mycket utomlands under somrarna. Till exempel åkte de till Estland varje sommar i tio års tid och annars också deltar de i olika jippon med sina fordon och visar upp dem för allmänheten.
Vissa bilar ser ut som helt vanliga bilar trots att de klassificeras som MC-bilar. Trabanten från DDR är en sådan bil.
- Trabanten är rätt stor jo, men den har en liten maskin på 500 kubikcentimeter. De blev väldigt populära i början på 90-talet då muren föll och gränsövergången blev fri. Allmänt taget säger man att Trabanten är tillverkad i plast, men egentligen är den en sorts harts och bomull de består av. De är livsfarliga om de börjar brinna, förklarar Sture Engström.
Storleken på MC-bilarna och deras historia är orsaken till att Sture Engström finner dem så charmiga.
- De är ju nog rätt ljudliga och obekväma, men samtidigt och lätta. Om motorn krånglar kan jag stiga ut genom dörren och skuffa den. Ljudet, doften är det som gör det.
Att köra en MC-bil är inte det tryggaste färdmedlet på trafikerade vägar, men de stoppar inte entusiasterna.
- Men visst är det galenskap! Vi är såna galenpannor! Det är ju trots allt ganska riskfyllt att köra med en sådan här bil. Hamnar man i kollision, då blir man pannkaka. Till all tur går det inte speciellt fort, skrattar han.
