Jonas Jungar: Det här beslutet handlar om så mycket mer än om Trump ska få använda Facebook eller inte
Facebooks externa ”högsta domstol” har under de senaste månaderna arbetat med det som utan tvekan är världens hittills svåraste sociala medier-uppdrag: att besluta om ex-president Donald Trump ska tillåtas tillbaka på plattformen som han bannlystes från i januari efter alla de lögner han aktivt spred om ett “stulet val”.
Trump-fallet har setts som det verkliga testet för den här “domstolens” legitimitet: är den verkligen självständig i förhållande till sin uppdragsgivare och finansiär (Facebook) eller är den bara ett bekvämt sätt för Facebook att komma undan sitt ansvar?
Och beslutet är alltså att Trumps portförbud till Facebook (och Instagram) fortsätter, om än med tillägget att beslutet måste revideras om ett halvt år.
I beslutet heter det att Trumps inlägg på FB under stormningen av Kapitolium "bröt grovt mot Facebooks regler och uppmuntrade till samt legitimerade våld."
Jaha, så Trump får fortsättningsvis inte posta grejer på Facebook? Vem bryr sig?
För att förstå det här beslutets omfattning och relevans måste man backa bandet lite.
17 år sedan Facebooks grundande låter kanske som en evighet, men i mänsklighetens historia är det bara en mikrosekund
Sedan Mark Zuckerberg år 2004 lanserade sin tjänst har Facebook vuxit från en oskyldig kontaktsajt för amerikanska kärlekskranka collegestudenter till 2000-talets inofficiella dagstidning. Det är i dag ett virtuellt torg med kring två och halv miljarder användare och en dominans inom det mesta som har med vårt digitala umgänge att göra.
Facebook äger sedan länge både Instagram och Whatsapp och är också i övrigt ett gigantiskt it-imperium med tentakler som påverkar allt och alla.
Det har varit en häpnadsväckande snabb utveckling. 17 år sedan grundandet låter kanske som en evighet, men i mänsklighetens historia är det bara en mikrosekund.
En revolution på en mikrosekund. Vi trampar fortfarande i barnaskorna när det gäller att hantera sociala medier på ett förnuftigt sätt.
Föga anade Zuckerberg vad han en dag skulle komma att ställas till svars för då han som 19-åring satt i sin studentlya vid Harvard och påtade ihop sin sajt. Att den skulle bli en plattform för inte bara semesterbilder, kattvideor och virtuella lopptorg utan också en enorm häxkittel och megafon för allsköns konspirationsteorier, hatretorik och politisk propaganda.
Föga anade Zuckerberg anade vad han en dag skulle komma att ställas till svars för då han som 19-åring satt i sin studentlya vid Harvard och påtade ihop sin sajt
Men här är vi nu. Facebook kan inte längre gömma sig bakom det som man så länge upprepade som papegojor: att de kan tänka är “bara en plattform” och därmed inte kan ställas till svars för vad deras användare gör.
Då Zuckerberg i januari meddelade att Trump avstängs från FB och motiverade det med att Donald Trump “planerar att använda sin återstående tid som president att underminera det fredliga och demokratiska överlämnandet av makten” - senast då blev det klart att Facebooks ansvarsflykt hade nått vägs ände.
Därmed tog de sig själva en portvaktarroll för den offentliga diskussionen, ett ansvar de enligt många tog på sig på tok för sent och bara för att de till slut tvingades till det.
Hur som helst, det är långt ifrån den tekniska "distributionsplattform” som Facebook så gärna hade velat förbli.
Dagens beslut kommer att möta både kritik och beröm och av vitt skilda orsaker.
Många som svär i yttrandefrihetens namn kommer att beteckna beslutet som vänsterliberalt åsiktsförtryck och politisk korrekthet.
I andra kretsar kommer man att dra åtminstone en liten suck av lättnad över att det - trots allt - finns en gräns för vad innehavaren av landets högsta ämbete ska kunna häva ur sig på en plattform som når hela västvärlden.
Framförallt blir det här beslutet oundvikligen ett slags prejudikat, trots att Facebooks “högsta domstol” inte har någon formell juridisk makt.
Många som svär i yttrandefrihetens namn kommer att beteckna beslutet som vänsterliberalt åsiktsförtryck och politisk korrekthet
Lex Trump kommer att stötas och blötas inte bara i förhållande till den amerikanska ex-presidenten, utan blir också en ingrediens i den pågående diskussionen om de sociala mediernas enorma makt över både informationsförmedling och opinionsbildning.
Några (amerikanska), kommersiellt drivna plattformer har ett skrämmande stort inflytande över vilken typ av information (eller desinformation) som får luft under vingarna och vad som blir samtalsämnen.
De skapar helt enkelt en stor del av vår verklighet (eller kanske snarare verklighetsuppfattning). Vilket i förlängningen fortplantar sig i det politiska beslutsfattandet.
Och det är i grunden det som är problemet. Några få vinstdrivande företag har via marknadsdominans, inte via demokratiska vägar, tagit över en stor del av det så kallade offentliga rummet och samtalet.
Det är varken sunt eller ändamålsenligt. Och det har egentligen ganska lite att göra med just Trump.
Skribenten är Svenska Yles innehållschef med ansvar för journalistik och etik.