Före detta gruvchef om sprängningsarbetet som gick snett i Åbo: "Huvudorsaken troligtvis sprickigt berg"

Sprängningsarbetet i Korpolaisbacken i Åbo förra veckan som ledde till att stenblock ramlade ner på vägen och ner i Aura å har väckt frågor om vad som egentligen orsakade det stora stenraset i samband med den rutinmässiga sprängningen.

Enligt Lennart Laurén, tidigare gruvchef för Nordkalk, är sprickigt berg troligtvis huvudorsaken till att det sprängda berget spred sig så långt i Varvsstranden i Åbo i torsdags.

– Det är alltid besvärligare att spränga sprickigt berg än om berget är helt. Det blir mera okontrollerat och stenar kan flyga längre, säger Laurén.

Laurén säger att bland annat borrningen kan gå fel när man ska utföra sprängningsarbeten i sprickigt berg.

– Till exempel går borrhålen inte i den riktningen som du tänkt dig. Det kan hända särskilt i större gruvor där man borrar djupa hål, men i Åbos fall hände det kanske inte så mycket, säger Laurén.

I ett sprickigt berg kan också stora sprickor orsaka att sprängämnen sprider sig annorlunda än man tänkt sig.

– Om sprängämnet kommer för nära kanten av berget så kan det faktiskt flyga långt när det detonerar, säger Laurén.

Även andra orsaker kan ha bidragit till stenraset i Åbo i torsdags.

– Naturligtvis kan det ju hända att man har laddat med lite för mycket sprängämne i förhållande till vad man har tänkt spränga loss, sådant händer, säger Laurén.

"Stenar kan flyga en kilometer om det är riktigt otur"

Sprängningsarbetet i Korpolaisbacken i Åbo är bevis på att sprängningar inte alltid går som planerat.

När man utför sprängningsarbeten är det särskilt viktigt att ta omgivningen i beaktande för att undvika att olyckor eller skador sker.

– Man ska tänka på vad det finns i närheten som kan vara känsligt för vibrationer. Det blir alltid vibrationer i berg som sprider sig ganska långt när man spränger, säger Laurén.

Enligt Laurén har man också olika åtgärder som kan användas till att dämpa detonationen och till att förebygga stenras eller flygande stenblock.

– När man spränger i mindre skala men nära bebyggelse och gator brukar man täcka hela bergssidan eller ytan innan man spränger, säger Laurén.

Som tidigare gruvchef har Laurén erfarenhet av sprängningar i gruvor i större skala. Enligt honom är det värsta som kan hända vid en sprängning i gruvor att borrningen misslyckas.

– När man borrar ett femton meter djupt hål kan den nedersta ändan komma för nära bergskanten. Det blir för lite berg mellan sprängämnet och omgivningen och då lossar det på ett annorlunda sätt längst ner och därifrån flyger det stenar. De kan flyga en kilometer om det är riktigt otur, säger Laurén.

Enligt Laurén kan man undvika att en borrning går fel genom att mäta hålen efter borrningen.