Hoppa till huvudinnehåll

Utrikes

"Släpp Liu Xiaobo fri"

Nobels fredspris tilldelades den kinesiska oliktänkaren Liu Xiaobo i hans frånvaro i Oslo i dag. Nobelkommitténs ordförande Thorbjørn Jagland jämförde Liu med andra människorättsaktivister och krävde att han släpps fri. Liu Xiaobo har inte tillåtits resa till Oslo för att ta emot priset. En tom stol fick representera pristagaren.

Publiken hedrade Liu med stående ovationer. Nobelkommittén tilldelade Liu fredspriset för hans långa och fredliga kamp för mänskliga rättigheter i Kina. Jagland påpekade att mänskliga rättigheter och fred är nära besläktade.

Jagland jämförde Liu med andra människorättsaktivister som sydafrikanen Nelson Mandela och amerikanen Martin Luther King. Efter sitt tal lade Jagland diplomet och guldmedaljen som fredspristagaren får på en tom stol. Ingen fanns på plats för att ta emot fredspriset. Varken Lius släktingar eller anhängare tilläts resa till Oslo för att ta emot priset.

Också USA:s president Barack Obama krävde i dag att Liu ska friges. Obama, som är fjolårets fredspristagare, sade att Liu är mera förtjänt av fredspriset än han själv.
Också EU:s utrikesminister Catherine Ashton kräver att Liu friges.

Liu Xiaobo sitter i fängelse och avtjänar en dom för omstörtande verksamhet. Hans hustru har försatts i husarrest.

Inför prisutdelningen har tiotals människorättsaktivister i Kina gripits och över hundra fått husarrest eller reserestriktioner. BBC, CNN och flera andra mediebolag rapporterar att deras nyhetssajter plötsligt blivit svåra att nå i Kina.

Kina har framhållit att Liu är en kriminell person och att fredspriset är ett försök att påtvinga Kina västliga värderingar. Jagland sade i går att priset inte är någon protest mot Kina, utan ska ses som en signal till stöd för allmänna mänskliga rättigheter.
Omkring ett dussin länder har hörsammat Kinas uppmaning att bojkotta ceremonin.

De övriga Nobelprisen delades ut i Konserthuset i Stockholm. Klockan 20 inleddes den stora Nobelfesten på Stockholms stadshus. Se höjdpunkter från banketten:

Fredspristagarens stol stod tom för första gången sedan nazisterna förhindrade fredspristagaren 1935, pacifisten Carl von Ossietzky, att delta.

Under det kalla kriget kunde den sovjetiska dissidenten Andrei Sakharovs fru ta emot priset i hans ställe. Också polacken Lech Walesas fru fick delta i stället för sin make.

När den burmesiska demokratiaktivisten Aung San Suu Kyi tilldelades priset 1991 var hennes son på plats.

År 1958 tvingade Kreml författaren Boris Pasternak att tacka nej till litteraturpriset. Sex år senare tackade den franska författaren Jean-Paul Sartre nej. Han hade tackat nej till alla officiella hederspris.

År 1973 tackade nordvietnamesen Le Duc Tho nej till fredspriset. Han ansåg att han inte kunde ta emot priset eftersom det fortfarande förekom strider i Vietnam. Le Duc Tho fick priset tillsammans med amerikanen Henry Kissinger för deras försök att få till stånd eldupphör i Vietnam och för att de jobbat för att dra bort de amerikanska trupperna från landet. Kissinger deltog i fredsprisceremonin.

(Av Patrick Holmström)