Hoppa till huvudinnehåll

Österbotten

Möjligt att slippa etanolen i E10-bensinen

Från 2011
Snart går det inte att tanka 95-oktaning bensin längre

En undersökning som publicerades i veckan visar att en stor del av bilisterna i vårt land är skeptiska till den nya E10-bensinen. Det handlar dels om okunskap men också om helt befogade farhågor.

Den högre etanolhalten i E10-bensinen gör att bensinens energiinnehåll sjunker och motorn behöver mer bränsle för att prestera samma effekt som med den gamla 95-oktaniga bensinen.

Allt fler går nu över till 98 oktan vare sig bilen kan köras på E10 eller inte. Den enda som vinner på det är bensinförsäljaren.
- Jag skrattar hela vägen till banken. Vill folk köpa dyrare bensin än de måste så inte mig emot, säger Göran Pensa som är föreståndare på en bensinmack i Vasa.

Hans försäljning av 98 oktan har gått upp med 25 procent sedan årsskiftet.

Långsam tankning och slipp etanolen
Men nu har det visat sig att man kan tanka gammal 95 oktan också ur pumpen som är märkt med E10. Etanolen i E10-bensinen lägger sig nämligen ovanpå den rena bensinen i cisternen.

När man tankar är suget i cisternen så kraftigt att blandningen rörs om, men om man tankar långsamt sker det här inte.
Håll handtaget på tankpistolen bara till hälften intryckt så får du ren bensin utan etanol.

Det här fenomenet har redan fått stor spridning i vårt landskap. Till exempel vid flera mackar i Sydösterbotten har köer redan rapporterats då folk tankar långsamt. Att fylla en 60 liters tank kan ta upp till en halvtimme om man vill ha ren 95:a.

Men bensinförsäljarna är inte nöjda över det här. Till sist har man bara etanolen kvar i cisternen och vad ska man göra med den? Fyller man på med E10 blir etanolhalten för hög.

Överloppsetanol blir sprit
En lösning är på kommande från Koskenkorva. Sprittillverkaren Altia har nämligen börjat köpa in överlopps etanol från bensinmackarna och kommer till valborg att lansera en ny spritsort i klar flaska. Det nya etanolbrännvinet "E10" kommer att kosta ungefär som vanlig Koskenkorva.

(Av Ulrika Stagnäs-Lund)