Hoppa till huvudinnehåll

Ekonomi

Oklart hur stor europeiska krisfonden blir

Euroländernas finansministrar kom inte med några mirakelmediciner för att lösa skuldkrisen vid sitt möte i Bryssel i går kväll.

Italien presenterade sitt program för att minska budgetunderskottet på sikt. Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker sade vid en presskonferens i natt att eurogruppen har fullt förtroende för att Italiens nye premiärminister Mario Monti kommer att kunna leverera de stabiliseringsåtgärder som landet behöver för att balansera budgeten.

Det var ett rätt magert resultat Juncker hade att presentera i övrigt. Arbetet med att färdigställa den utvidgade krisfonden har fortsatt och framsteg har gjorts med arbetet att bygga en brandmur runt de länder som fortfarande klarar sig.

- Det här är ett bevis på euroländernas gemensamma åtaganden att göra allt som behövs för att slå vakt om den finansiella stabiliteten i euroområdet, försäkrade Juncker.

Krisfonden ska börja fungera redan i december, men det är oklart hur stor den kommer att bli. Tanken är att man skulle pumpa upp den med en hävstångsmodell, men det är först då den prövas på marknaden som man vet hur stora finansiella muskler krisfonden får.

I en intervju för Yle sade EU-kommissionens viceordförande Olli Rehn att det viktigaste resultatet av mötet var att det fanns en enighet om att förstärka stabilitetsunionen och samtidigt förstärka de instrument som EU har för att förstärka stabiliteten på finansmarknaden.

Eurogruppen hoppas på en förstärkt roll för den Internationella valutafonden IMF för att bekämpa skuldkrisen. Det skulle endera ske genom direkta IMF-lån till behövande länder eller genom en omfördelning av det som på bankspråk kallas Special drawing rights eller särskilda dragningsrätter SDR som är ett slags valutakorg hos IMF. Huruvida det här betyder att Europeiska centralbanken kommer att ingripa i krisen lämnar Rehn osagt. Han konstaterar att ECB är en helt oberoende organisation som bestämmer för sig själv.

Vad gäller eurons framtid säger Rehn att man måste vara realistisk – inte vare sig pessimistisk eller optimistisk. Läs också: Grekland får nästa lånerat

(Av Lasse Gustafsson)