Hoppa till huvudinnehåll

Arkivet

Myter om Alko och alkohol

Från 2012
Uppdaterad 05.04.2016 16:30.
För många droppar får dig att falla (på engelska) - Spela upp på Arenan

Alko fyllde 80 år 2012. Arkivets gästbloggare, forskaren Matilda Hellman, undersöker argumenten mot Alko som man fört fram i de sociala medierna.

På Facebook startade några entusiaster nyligen en ”anti-alkoholmonopolsida”, på vilken de lägger upp åsikter och argument mot det ’fömynderi’ som de menar ett statligt alkoholmonopolbolag inbegriper.

Den finländska sociologen Pekka Sulkunen har beskrivit hur vårt traditionella nordiska välfärdssamhälle i många avseenden fungerat enligt en "pastoral modell", i vilken staten, med mandat i den representativa demokratin, vägleder medborgarna i deras agerande. Staten är den herde som "vallar" medborgarna i deras livsval; så att de inte kommer in på avvägar som kan leda till negativa konsekvenser för dem själva, deras närstående, och samhället i stort.

Upplysningsfilm om spritens förbannelse - Spela upp på Arenan

Jag tänker mig att det är den ovanstående modellen som Alko-motståndarna anser vara statligt förmynderi för den enskilda alkoholkonsumerande medborgaren. Istället förespråkar de ofta ett system som bygger på så gott som total tillgänglighet – d.v.s. att den enskilda konsumentens skall kunna få tag i alkoholdrycker när som helst och var som helst. Sulkunen kallar denna modell för den ’emanciperade konsumentens’. Konsumenten har frihet att göra alla beslut själv, men måste själv reglera sitt beteende så att det inte går till överdrift eller åsamkar skada för honom själv och andra.

Det här ingår förstås i allt slags mänskligt varande – alla är till syvende och sist ansvariga för sitt eget beteende. Men frågan är i vilken mån staten skall skydda oss från risker och därmed vara med och ta ansvar för att minska den självdestruktiva bördan för individen. De allra flesta avskyr tanken på att ha asbest i husväggarna, illa inspekterade flygplansmotorer, eller stora industriutsläpp som förpestar miljön. Allt detta ligger i medborgarnas intresse och är därför statens lagstadgade ansvar att övervaka och begränsa.

Alkoholmissbruk och dryckeskultur

Forskning har visat att ökade möjligheter att få tag i alkoholdrycker leder till ökad totalkonsumtion, vilket i sin tur leder till en ökad mängd alkoholrelaterade problem.

Finlands alkoholkonsumtion är idag högst i Norden. Vi dricker mer alkohol än vi någonsin gjort – årligen kring 10 liter per person räknat i ren alkohol. Vår ”torra” alkoholdryckeskultur inbegriper att majoriteten inte dricker vin till vardags, utan man dricker mer sällan, främst öl och ganska mycket starksprit. Och man dricker i avsikt att bli berusad.

Avsvimmad ung man
Bildtext Ung avsvimmad man
Bild: Yle bildtjänst, Pekka Sipilä

Ungdomar dricker för att bli fulla

Myterna om ”de andra” och alkoholbruket

Två myter genomsyrar förespråkarna för en ännu liberalare alkoholpolitik. Båda bygger på ett argument om "de andra".

För det första: det finns en långlivad seg myt om att man skall kunna förändra det finländska drickande så att det blir mer sydeuropeiskt. Man tänker sig att ”de andra” nere i Sydeuropa, behärskar sitt drickande och har en naturlig inställning till vin som en del av måltiden.

I takt med EU-liberaliseringar, såsom avvecklandet av det totala alkoholmonopolet år 1995 (slopande av monopol på produktion, import, export och partihandel) samt slopadet av införselkvoterna år 2004, har alkoholkonsumtionen stigit. Jussi Simpura förutspådde detta redan 1989.

Europeisk vinkultur leder till finländsk storkonsumtion

Det existerar en stor skillnad mellan dryckeskulturerna i fråga om skam förknippad med berusning. Den finländska kulturen och språket innehåller många hänvisningar till berusning i positiv anda. Berusningstillståndet förhärligas, idoliseras och ältas i vardagsspråk, filmer, litteraturen osv.

Det är hask på vinet att sätta det i fisksoppan!

Akademat
Fisksoppa och sång - Spela upp på Arenan

Berusning förknippas med många positiva attribut: manlighet, kraftfullhet, humor. Det är djupt rotat i den finländska kulturen.

Hockeylejonens hemkomst - Spela upp på Arenan

Jag har svårt att tänka mig att språket, historiska kulturalster och traditioner skulle utplånas och att nya kulturella symboler för måltidsvindrickande vanor skulle introduceras i deras ställe. Detta skulle innebära någon slags genomgripande hjärntvättning och kulturrevolution.

Den andra myten om ”de andra” är att problemen drabbar storkonsumenterna och spritdrickarna, poligubbarna , som ligger i parkerna eller låginkomsttagarna som sitter i förstäderna och super ihjäl sig eller knivhugger varandra i berusat tillstånd.

Den ena och den andra kommer dinglande och danglande med sina flaskor.

Brändödam

Man tänker sig att det bara är en liten grupp alkoholiserade personer som berörs av alkoholskador, inte de civiliserade normalkonsumenterna.

Det här stämmer inte. Fördelningen av konsumtionen är visserligen snäv: 10 % av befolkningen dricker hälften av all den alkohol som dricks. Men storkonsumenterna står bara för en minoritet – mellan en femtedel och en tredjedel – av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan och dödligheten.

I Finland återfinns majoriteten av de skador som åsamkas av alkohol i den breda allmänheten, dvs i det stora mellanskiktet mellan dem som dricker pyttelite och dem som dricker jättemycket.

Samtal i sängen (Elina Salo och Ulf Töhrnroth), 1969
Bildtext Tre långa år
Bild: Screenshot ur Tv-filmen Tre långa år, 1969

Tv-filmen Tre långa år: om vad en öl efter matchen får för konsekvenser

Alko består

Alkoholen är alltså inte bara ett problem för en liten grupp missbrukare och alkoholister i Finland. Såväl den forskning som gjorts beträffande den totala negativa bördan för folkhälsa och samhälle, som den som gjorts om de strategier som fungerar för att stävja konsumtionen och därmed även de negativa konsekvenserna, visar klart att alkoholkonsumtionen bör betraktas och justeras på samhällsnivå för att de negativa konsekvenserna skall stävjas.

I klarspråk: vi får alla lunka snällt till Alko efter vinet och spriten för att den totala samhällsbördan skall stävjas. Och det är, i mina ögon, en väldigt liten uppoffring i dessa tider, då Alkobutikerna finns överallt och har ett gott sortiment och kunnig personal. Vi ÄR redan fria alkoholkonsumenter.

Om svaga viner och vinkultur - Spela upp på Arenan

Det politiska uppdraget att skydda medborgarna från alkoholens skadeverkningar har försvårats de senaste femton åren och det märks direkt i konsumtions- och skadeutvecklingen. Det här är en viktig påminnelse då vårt försvagade alkoholmonopol fyller 80 år.

Om alkoholen i vår kropp - Spela upp på Arenan

Matilda Hellman
forskar i frågor som berör alkohol, droger och beroende vid Helsingfors universitet.

TIPS: ”Suomi juo” (Finland dricker) är en åskådlig och klar bok om alkoholkonsumtionsutveckligen i Finland under fyrtio års tid. Boken, som är utgiven av Institutet för Välfärd och Hälsa (THL), begrundar den finska alkoholkulturen ur många olika perspektiv. Boken är redigerad av Pia Mäkelä med kolleger.

Vetenskapliga artiklar om finländsk alkoholkonsumtion- och politik kan sökas genom det elektroniska arkivet på Nordisk alkohol- och narkotikatidskrifts hemsida:

Nordic Studies on Alcohol and Drugs

Idas arkivblogg