Omhändertagen i onödan?
Peter är 14 år och har ett antal diagnoser som gör att han är impulsiv och kan lätt bli upprörd. Han behöver stöd och vård. Men något fel på hans inlärning är det inte, han är en smart pojke. Vid fyra års ålder blev han adopterad och bor sedan dess i en kärleksfull familj. Men ändå vill socialmyndigheterna omhänderta honom.
Peter bodde på ungdomspsykiatriska boendehemmet Puro i Lillkyro i tre månader. Majoriteten av de ungdomar och barn som bor på hemmet är omhändertagna av socialen. Det,och att Peter uppträtt på ett olämpligt sätt, är anledningen till att han nu ska omhändertas. Han har nämligen fått ett läkarutlåtande: ska han få bo kvar på det ungdomspysykiatriska boendehemmet Puro så måste han omhändertas. Orsaken är att personalen ska få införa begränsningar i hans tillvaro - allt från att kunna läsa hans brev till att isolera honom vid behov.
Familjen flyr landet
Peters familj har bestridit beslutet och ärendet har nu gått vidare till förvaltningsdomstolen. Men familjen har ändå fått nog. Mamman och Peter har vid tidpunkten för vår publicering flyttat utomlands och resten av familjen är också på väg.
Experter inom barnskyddet och lagen har delade åsikter. En del menar att det inte får gå till så här, medan andra hävdar att det är naturligt att man inte kan ha ungdomar och barn av två så kallade kategorier, omhändertagna och icke-omhändertagna, på samma boende. Det ska vara lika för alla. Om barnet är omhändertaget ger det boendet möjligheten att införa begränsningar.
Den läkare som tipsade Peter och hans familj om Puro är barnpsykiatern Pekka Räisänen. Förutom att han arbetar för Vasa stad och att han arbetar deltid på Puro, är han delägare i hemmet. Efter att Räisänen pratat med vd:n Juhani Kannelmaa meddelar han att han inte får ge en kommentar om fallet och om hans dubbelroll. Det samma gäller när vi försöker få en kommentar från Puro, de vill inte prata med Radar.
- Läs lagen, meddelar en anställd på Puro, och det är samtidigt den enda kommentaren vi får.
Juristen Leeni Ikonen har länge fört familjers talan i rätten och säger att Peter och hans familj är långt ifrån ensamma om sitt fall.
- Grunderna för omhändertagande måste vara något annat än möjligheten att få införa begränsningar.
- Egentligen börjar ju problemen i grundskolan, då man inte kan ge barn som Peter ett tidigt stöd.
Ikonen har i många år sett hur det gått utför för barnskyddet. Hon önskar sig ett bättre system där det finns ett tidigt stöd för barnet och att det inte är som nu att barnet skickas från institution till institution.
Aija Ström kontrollerar regelbundet privata boenden som övergranskare på regionförvaltningsverket i västra och mellersta Finland.
- Det är visserligen bara vart tredje år, men jag tycker att det räcker och vi har inte resurser till att göra det oftare. Kommer det in klagomål kollar vi det givetvis genast.
Ström säger i likhet med Ikonen att begränsningar inte är en tillräcklig grund för ett omhändertagande.
- Varje gång ett privat boende har utfört någon form av begränsning får vi en skriftlig rapport om det och det är sällan som vi får in sådana rapporter. Det är med andra ord inte ofta som begränsningar utförs.
Barnskyddet i kris?
Centralförbundet för barnskydd menar att barnskyddet är i kris.
- Om det i en kommun kan finnas allt mellan 30 och 120 familjer på en socialarbetare är det kris, säger Hanna Heinonen på Centralförbundet för barnskydd.
På social- och hälsovårdsministeriet svarar biträdande avdelningschef Reijo Väärälä för barnskyddsfrågor.
- Vi är oroade över barnskyddet i dagens Finland.
Är barnskyddet i kris?
- Nja, vi säger ogärna att barnskyddet är i kris så här från statsrådsnivå, för då måste man definiera vad en kris är. Men problemen är stora, säger Väärälä.
Då vi besökte Peters hem visade hans mamma oss en bild som Peter ritat. Det är en ledsen svamp som med vandringsstav och lykta letar efter ett hem. Han började rita såna bilder efter att omhändertagandet började diskuteras hemma.
- Det han behöver i första hand är en trygg familj, säger Peters mamma.
(Av Eva Pursiainen)
